Från Rilpedia

Vetenskaplig evidens är bevis som tjänar till att antingen stödja eller gå emot en vetenskaplig teori eller hypotes. Sådan evidens förväntas vara empirisk och lämpligt dokumenterad i enlighet med de vetenskapliga metoder som gäller i respektive kunskapsfält. Normerna för evidens kan variera beroende på vetenskapsområde, speciellt mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Bevisföring med evidens är annorlunda jämfört med matematisk och logisk bevisföring där bevisen är absoluta och helt säker kunskap kan fås. De mätningar och observationer av verkligheten som ligger till grunden för evidens brukar dock så gott som alltid innehålla osäkerheter (mätfel) och därför kan ingen evidens vara lika säker som matematiska bevis. Mätfel kan dock vara så små att de i praktiken är försumbara.

Användning av vetenskaplig evidens

Filosofer som Karl Popper har bidragit med inflytelserika teorier om vetenskaplig metod i vilka vetenskaplig evidens spelar en central roll.^[1] I korthet menar Popper att forskare skapar hypoteser som kan falsifieras eller verifieras genom att testa dem mot evidens eller kända fakta. Poppers teori visar på en asymmetri i det att evidens kan bevisa att en hypotes eller teori är fel genom att skapa fakta som motsäger hypotesen/teorin. I motsats till detta kan evidens inte bevisa att en hypotes/teori är korrekt eftersom annan evidens kan finnas som kanske upptäcks senare och motbevisar hypotesen/teorin^[2].

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Scientific evidence

1. ↑ Karl R. Popper: The Logic of Scientific Discovery, Routledge, London 1959. ISBN 9780415278447. 
2. ↑ Reference Manual on Scientific Evidence, Federal Judiciary Center, 2000, 2nd Ed, sid. 71. 

Se även

• Evidensgrad