Från Rilpedia

Martin Fredrik Christofferson Böök, född 12 maj 1883 i Kristianstad, död 2 december 1961, var en svensk litteraturhistoriker (professor vid Lunds universitet 1920-1924) och kritiker. Han var ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 10) från 1922 fram till sin död samt av dess Nobelkommitté 1929-50.

Fredrik Böök blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1903; filosofie licentiat och docent i litteraturhistoria 1907 samt filosofie doktor 1908.^[1]

Böök var, tillsammans med Henrik Schück, under decennier den mest inflytelserike svenske litteraturvetaren och kritikern. Han recenserade böcker i Svenska Dagbladet från 1907 och fram till sin död, där han efterträdde Oscar Levertin.

Fredrik Böök var son till skomakarmästaren Mårten Christofferson och Maria Böök. Han gifte sig 15 maj 1907 med Tora Olsson (1885-1987),^[2] dotter till skomakarmästaren Per Olsson och Elna Göransson. Parets son Klas Böök (född 1909) blev riksbankschef och sedan ambassadör, dottern Gun Böök-Hederström (Sickan) röntgenläkare och sonen Staffan Böök (född 1913) direktör.

Hans grav återfinns på Förslövs kyrkogård längst bort i norr på kyrkogården.^[3]

Innehåll 1 Fredrik Böök och nazismen 2 Bibliografi 3 Priser och utmärkelser 4 Referenser 5 Litteratur 6 Externa länkar

Fredrik Böök och nazismen

Fredrik Böök var tyskvänlig och tog, både före och under andra världskriget, konsekvent och vid upprepade tillfällen ställning för Nazityskland. Några månader efter att nazisterna kommit till makten bevittnade Böök bokbålet vid Unter den Linden i Berlin. I boken Hitlers Tyskland (1933) försvarar han bokbålet med orden: "Elden är ett renande element, och midnattsbålet framför universitetet får utan tvivel många verkningar, som blott den förtorkade fackmannen, den bornerade estetiska specialisten kan vara hågad att beklaga".^[4] I ett berömt tal inför studenter vid Lunds universitet den 4 oktober 1940 (då Tyskland ockuperat större delen av Västeuropa) uppmanar han till uppslutning bakom Tysklands sida i kriget: "Känner vi inte djupare än någonsin, att om vi tror på mänskligheten, så måste vi tro på stormens herre, så måste vi tro, att den världshistoriens stora process, som tänkare har kallat för kvalfull, också är gudomlig?".^[5]

I sin skrift Tyskt väsen och svensk lösen (1940) motiverar och utvecklar Böök sitt Lundatal. Han skriver där: "I likhet med alla andra kyliga iakttagare underskattade [jag] det politiska geniet hos Hitler [...] Han förstod, att det krävs våldsamma affekter, masspsykoser, lidelser och hat; endast dessa känslor kan lösa ut den nödvändiga energin. I det avseendet skiljer sig inte mänskan från djuren – de måste hetsas".^[6] Vidare förutspår han en tysk seger i kriget: "Under Hitlers ledning går det tyska folket nu den heroiska, den krigiska vägen mot detta mål, och de fromma önskningarna har inte längre något att betyda".^[6] Enligt Böök innebär detta (en tysk seger) "uppbyggandet av en mellanfolklig och ekonomisk ordning för Europa, som kan skänka fred och trygghet. I den nya världen, som kommer att stå under tysk ledning, väntar oss stora uppgifter… I en gemensam europeisk framtid, under samarbete och positiv strävan för ordning och rätt, för materiell välfärd och andliga värden, kommer tyskt och svenskt väsen, som under kriserna vuxit isär, åter att närma sig till varandra".^[6]

Bööks hållning till nazismen var emellertid något komplex och exempelvis kritiserade han antisemitismen och blev för den skull utskälld av Hitler. I politiskt hänseende var Böök påverkad av en slags folklig konservatism (likt nazisterna) men var även, efter första världskriget, påverkad av historiematerialistiska tankegångar.

En av Bööks skarpaste kritiker under sin tid var den liberale publicisten och statsvetaren Herbert Tingsten, som angrep Böök i flera artiklar och tal. Tingsten jämförde 1947 ett tal av Böök i Svenska Akademien med ett par andra ledande, skandinaviska nazisters inlägg och drog slutsatsen att "Hamsuns och till och med Quislings försvarstal verkar hederliga vid sidan av denna förljugna alibism".^[7]

Efter andra världskrigets slut förlorade Böök, till följd av sina pronazistiska ställningstaganden, mycket av sitt inflytande inom svenskt kulturliv.

Bibliografi

• Skald och skolmästare. Ett svar till lektor Linder 1902
• Romanens och porsaberättelsens historia i Sverige intill 1809 1907
• Stridsmän och sångare 1910
• Studier i Stagnelii ungdomslyrik 1911
• Studier och stöftåg i dikten och historien 1911
• Essayer och kritiker 1913
• Svenska studier i lutteraturvetenskap 1913
• Svenska studier i litteraturvetenskap 1913
• Essayer och kritiker 1913 - 1914 1915
• En litteraturvetenskaplig analys av tre noveller ur Strindbergs Svenska öden och äventyr 1915
• Resa till Frankrike 1915 1916
• Resa till Tyskland och Polen 1916 1916
• Esaias Tegnér I Till 1814 1917
• Essayer och kritiker 1915 - 1916 1917
• Den romantiska tidsåldern 1918
• Erik Johan Stagnelius 1919
• Essayer och kritiker 1917 - 1918 1919
• Essayer och kritiker 1919 - 1920 1921
• Sveriges moderna litteratur 1921
• Resa till Konstantinopel genom Mellaneuropa våren 1922 1922
• Svensk vardag 1922
• Artur Hazelius. En levnadsteckning 1923
• Essayer och kritiker 1921 - 1922 1923
• Resa till Frankrike 1915, 3:e upplagan Med en efterskrift 1923
• Resa i Sverige. Från Smygehuk till Pajala sommaren 1924 1924
• Resa kring svenska parnassen 1926
• Fredrik Cederborgh. Minnesteckning. 1925
• Fran Europas brandplatser 1925
• Resa till Jerusalem våren 1925 1925
• Från åttiotalet 1926
• Resa kring svenska parnassen 1926 1926
• Resa till Växjö 1926
• Ögonvittnen. Kulturhistoriska kåserier 1926
• Sommarleken. Roman 1927
• Från fyra sekler. Litterära essayer. 1928
• Fem Porträtt. Essayer. 1929
• Romantiken i Tyskland och England. Bonniers illustrerade litteraturhistoria, 3. 1929
• Den romantiska tidsåldern i svensk litteratur. Ny omarbetat upplaga. 1929
• Sveriges moderna litteratur. Ny, omarbetade upplaga. 1929
• Fransk litteratur 180 - 1870. Bonniers illustrerade litteraturhistoria, 4. 1930
• Furstar och rebeller. Historiska essayer. 1930
• Resa till Friedrichsruh. 1930
• Resa till Ungern. 1931
• Tysk litteratur mellan romantiken och naturalismen. Bonniers illustrerade litteraturhistoria, 5. 1931
• Resa till Schweiz. 1932
• Hitlers Tyskland maj 1933 1933. 2:a utökade upplagan 1934.
• Leksaker och reliker. 1933
• Den viktorianska tidsåldern i engelsk litteratur. Bonniers illustrerade litteraturhistoria, 6. 1933
• Historier från Hallandsåsen 1934
• Europeisk litteratur 1870 - 1914. Bonniers illustrerade litteraturhistoria, 7. 1935
• Resa till Saar och Paris över Elsass. 1935
• Viktor Lejon. En roman från Hallandsåsen. 1935
• Det rika och fattiga Sverige 1936
• Bil till Belgien. 1937
• H.C. Andersen. En levnadsteckning. 1938
• Oktober 1938. Berlin - Prag - Budapest. 1938
• Nya historier från Hallandsåsen och Helgeå. 1939
• Storskolan. Roman. 1940
• Tyskt väsen och svensk lösen. 1940
• Danserskan i Aleppo. Noveller. 1941
• Det eviga Rysslnad. En studie över Nikolaj Leskov. 1941
• Holbergs visdom och andra danska studier. 1942
• Stagnelius än en gång. 1942
• Oscar Levertin. 1944
• Verner von Heidenstam, 1. 1945
• Verner von Heidenstam, 2. 1946
• Esaias Tegnér. En levnadsteckning utarbetat på uppdrag av Svenska Akademieen, 1 - 2. 1946
• Livet på landet. Resor och studier. 1948
• Victoria Benedictsson och Georg Brandes. 1949
• Strövtåg i Danmark. 1950
• Victoria Bendictsson. Minnesteckning. 1950
• Historier från Hallandsåsen. Fredrik Bööks berättelser. 1951
• Historier från Helgeån och hembygden. Fredrik Bööks berättelser. 1951
• Nya historier från Hallandsåsen. Fredrik Bööks berättelser. 1951
• Somarleken. Fredrik Bööks berättelser. 1951
• Storskolan 1 - 2. Fredrik Bööks berättelser. 1951
• Viktor Lejon 1 - 2. Fredrik Bööks berättelser. 1951
• Rannsakan. 1953
• Betraktelse. 1954
• Stagnelius. Liv och dikt. 1955
• H.C. Andersen. En levnadsteckning. 2:a uppl. översedd och utökad. 1955
• Kreaturens suckan och andra Stagneliusstudier. 1957
• Verner von Heidenstam. Förkortad upplaga. 1957
• Ebbe Tuneld. Minnesteckning. 1960
• Analys och porträtt. Litteraturhistoriska studier. 1962
• Esaias Tegnér. En biografi. Förkortad upplaga. 1963

Priser och utmärkelser

• Övralidspriset 1957

Referenser

1. ↑ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 176
2. ↑ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
3. ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 31
4. ↑ Böök, Fredrik (1933). Hitlers Tyskland maj 1933. Stockholm: Norstedt. 
5. ↑ Oredsson, Sverker (1996). Lunds universitet under andra världskriget : motsättningar, debatter och hjälpinsatser. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap. ISBN 91-972850-0-5. 
6. ↑ ^{6,0 6,1 6,2} Böök, Fredrik (1940). Tyskt väsen och svensk lösen. Malmö: Dagens böcker. 
7. ↑ Ahlmark, Per (1997). Det öppna såret : om massmord och medlöperi. Stockholm: Timbro, 343. ISBN 91-7566-326-0. 

Litteratur

• Nordin, Svante (1994). Fredrik Böök : en levnadsteckning. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 91-27-03845-9. 

Externa länkar

• Fredrik Böök i Libris

Företrädare: Harald Hjärne

Svenska Akademien, Stol nr 10 1922-1961

Efterträdare: Erik Lönnroth