Allergi
Från Rilpedia
| ICD-10 | T78.4 |
|---|---|
| ICD-9 | 995.3 |
| DiseasesDB | 33481 |
| MedlinePlus | 000812 |
| eMedicine | med/1101 |
| MeSH | D006967 |
Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar på vanligt förekommande och ofarliga ämnen som om de var ett hot. Strikt terminologiskt är allergi liktydigt med typ 1 hypersensitivitet enligt Coombs och Gell [1] (1968). Denna form karaktäriseras av kraftig aktivering av en viss typ av vita blodkroppar som kallas mastceller och basofila granulocyter vilket sker via en typ av antikropp som är känd som IgE. Resultatet är ett extremt inflammatorisk svar. Vanliga allergiska reaktioner inkluderar nässelutslag, eksem, hösnuva, astma, matallergier och reaktioner på insektsgifter från exempelvis bin och getingar. [2] Forskning har kunnat visa en stark ärftlig komponent med även miljöfaktorer tros spela en stor roll. Behandling av allergi består i bl.a. isolering från allergen,antihistaminer, steroider, adrenalin (mot anafylaktisk chock) och desensibilisering, även kallat hyposensibilisering eller specifik immunterapi.
Innehåll |
Mekanismer
Den medicinska orsaken till allergier ligger i att en speciell typ av hjälpar T-lymfocyter känner igen det främmande ämnet. T-lymfocyterna aktiverar därefter B-lymfocyter, vilka börjar producera en viss typ av antikroppar mot ämnet; immunoglobulin E, IgE.
IgE-antikropparna kommer sedan att känna igen det främmande ämnet och därefter aktivera mastceller som frigör histamin och andra ämnen, vilket leder till en inflammation. Histamin kallas för en mediator och är den huvudsakliga orsaken till de allergiska besvären. En vanlig typ av läkemedel är antihistaminer som blockerar kroppens histamin från att fungera. Andra celltyper i immunförsvaret som är inblandat i den allergiska reaktionen är basofiler och eosinofiler.
Den allergi som orsakar allergiskt kontakteksem har inget samband med den allergi som beskrivs i denna artikel. Vid kontakteksem rör det sig som s.k. cellförmedlad allergi eller typ 4-hypersensitivitet.
Symptom
Allergiska reaktioner kan uttrycka sig som svullnad, rodnad, nässelutslag och/eller klåda i huden. Andningen kan försämras dels på grund av andningssvårigheter i form av astma, dels på grund av svúllnad i mun och svalg. Andra symptom är näs- och ögonbesvär, som vid allergisk rinit. Vid födoämnesallergi är symptom från munhåla och svalg liksom från mage och tarm vanliga. Dessa symptom kan uppträda ensamma eller samtidigt. De kan också avlösa varandra. Allvarliga allergiska reaktioner kan leda till en allergichock, även kallad anafylaktisk chock eller anafylaxi. En sådan chock är livshotande om inte snabb behandling sätts in.
Ämnen som utlöser allergiska reaktioner
De vanligaste ämnena som framkallar allergi – så kallade allergener – är pollen, mögel, kvalster i form av damm, samt pälsdjur, men även bland annat getingstick och penicillin har förmågan att orsaka en allergisk reaktion hos känsliga individer. Relativt vanligt är även immunologisk överkänslighet mot vissa typer av livsmedel, bland annat mot nötter. Numera betraktar många även glutenintolerans som en allergisk reaktion. Däremot beror laktosintolerans inte på allergi (se födoämnesöverkänslighet) utan istället brist på enzymet laktas.
En del råd vid allergi
Ett vanligt råd till allergiker, framförallt vid kvalsterallergi, är att inreda rum med släta och städvänliga ytor. I en nyligen genomförd undersökning av Danska statens boforskningsinstitut har det dock visats att både bomullsgardiner och mattor bidrar till att fånga upp luftpartiklar, och på det viset kan förhindra att partiklarna andas in. Forskningsledaren Alireza Afshari vid Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark säger att ludna ytskikt fungerar som en luftrenare där de infångar de små partiklar som finns i våra hem. De blir nämligen i övervägande grad sittande på mattfibrerna. De större partiklarna därmot kan bära allergener och kan virvla upp när man rör sig i rummet. Därför är rengöring av mattor och ludna ytskikt viktiga för att undvika allergier. Forskarna vill gärna studera den outnyttjade potentialen hos sådana ytor och samtidigt studera utveckling av rengöringsmetoder för att undersöka om ludna ytskikt varaktigt kan vara i stånd att rensa luften från de större partiklarna.
Exempel på allergier
- Kvalsterallergi
- Nickelallergi (handlar om helt annan typ av allergi)
- Pollenallergi
- Födoämnesöverkänslighet
- Pälsdjursallergi
- Insektsallergi
- Mjölkallergi
- Nötallergi
Referenser
- ↑ Gell PGH, Coombs RRA. (1963). Clinical Aspects of Immunology. London: Blackwell
- ↑ Kay AB (2000). "Overview of 'allergy and allergic diseases: with a view to the future'". Br. Med. Bull. 56 (4): 843–64. PMID 11359624
Litteratur
- Nils E Eriksson & Gunilla Hedlin (red). Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Andra upplagan. Studentlitteratur 1999
Externa länkar
Denna artikel om immunologi, smittämnen eller epidemier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
