Getingar
Från Rilpedia
- Beteckningen getingar används även för familjen Vespidae. Se även Getingarna.
?Getingar | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djurriket Animalia |
Stam: | Leddjur Arthropoda |
Klass: | Insekter Insecta |
Ordning: | Steklar Hymenoptera |
Underordning: | Midjesteklar Apocrita |
Överfamilj: | Getingar Vespoidea |
|
|
§Vespoidea | |
|
|
Se text |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Getingar (Vespoidea) är en överfamilj inom ordningen steklar.
Innehåll |
Allmänt
Vuxna getingar äter frukt och nektar, men matar sina larver med tuggade insekter. Dessa insekter fångas vanligen i flykten av getingarna, som är goda flygare med förhållandevis bra synförmåga. Getingar har en gadd kopplad till en giftkörtel. Gadden lossnar inte vid stick, som hos tambin, utan kan användas gång på gång. Det är bara honorna som har gadd, det är äggledaren som ombildats till gadd.
De getingar som bygger bon gör det oftast av tuggat trä som blandats med saliv. Vissa arter bygger sina bon av lera i stället. Boet är antingen underjordiskt eller kan byggas frihängande eller i olika typer av håligheter som fågelholkar, ihåliga trädstammar, inuti väggar eller vindsutrymmen. När bobygget och uppfödningen av larverna är över och drottningen är kläckt (i Sverige i slutet av augusti) behöver getingarna snabb energi och de ger sig ut på jakt efter socker.
Getingar sticker oftast när de känner sig hotade, exempelvis inklämda. Getingar är inte speciellt aggressiva och attackerar sällan om det inte är absolut nödvändigt.
Getingarnas svartgulrandiga bakkropp är ett exempel på aposematism, varningsfärger som signalerar att den har försvar mot rovdjur.
Familjer
En indelning av getingarna är som följer:
- Myror Formicidae
- Mutillidae
- Vägsteklar Pompilidae
- Rhopalosomatidae
- Sapygidae
- Scoliidae
- Sierolomorphidae
- Tiphiidae
- Vespidae
Enligt en annan indelning delas getingarna i tre familjer:
- Sociala getingar (Vespidae) är den bobyggande varianten som vi i dagligt tal associerar med getingar. De flesta underarter är eusociala, d.v.s., det finns en hierarki med drottning, hannar och arbetare utan fortplantningsförmåga.
- Solitära getingar, även kända som lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever som individer av reguljära han- eller honkön. Honorna bygger små bon för sin egen avkomma, som matas med förlamade larver. Det finns över 3 000 arter av solitära getingar. Av dessa återfinns 36 i Sverige, bland annat krukmakargeting.
- Masaridae är en familj med solitära getingar som bygger lerbon och som innehåller cirka 230 arter. Familjen finns inte representerad i Sverige.
Getingbo
Ett getingbo är någonting som getingar bor i och finns i olika utseenden och placeringar. Vanliga getingar bygger sina bon antingen under jord eller som bollformat tuggat papper som till exempel kan hänga under tak eller under trädgrenar. Bålgetingarnas bon är väldigt stora och grovt byggda med många synliga ingångshål.
Jordgetingar
Jordgeting är inte en art, utan det namn som används för getingar som oavsett art byggt sitt bo under jord. Flera arter gör det mer eller mindre regelbundet, i Sverige vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) och rödbandad geting som så gott som uteslutande bygger under jord.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Getingar