Steklar
Från Rilpedia
| ?Steklar | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
|
|
|
| §Hymenoptera Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Steklar (Hymenoptera) är en ordning i djurklassen insekter med fullständig förvandling. De har fyra hinnaktiga vingar samt mundelar, som är både bitande och utformat till sugning eller slickning. Steklar inkluderar djur såsom växtsteklar, getingar, bin och myror.
Innehåll |
Kännetecken
Huvudet är mycket rörligt och genom en smal hals förenad med mellankroppen. Överkäkarna är uteslutande bitorgan. Underkäkar och underläpp är vek och mer eller mindre förlängd, stundom i hög grad, såsom hos de honungssugande steklarna, där de rännformiga underkäkarna bilda ett sugrör, som omsluter den mycket långa tungan. Antennerna är vanligen trådlika, sällan klubblika eller av annan form. Utom fasettögon finns vanligen 3 punktögon på skallen. Mellankroppens leder är fast förenade med varandra, men däremot är frambröstet, där frambenen har sitt fäste, rörligt förenad med den lilla ryggskölden, varigenom frambenen får en högre grad av frihet i sina rörelser än hos andra insekter. Frambenen är utrustade med en mycket använd putsningsapparat för antennerna, bildad av den vanligen kamformiga sporren i spetsen av skenbenen och den med kamtänder försedd första fotleden. Framvingarna är tydlig längre än de bakre, som i utspänt tillstånd med små hakar fasthålls vid de främre. I vilande tillstånd läggs vingarna platt över varandra längs ryggen. Sällan veckas de ihop på längden såsom hos getingarna. Stundom saknas vingar alldeles, såsom hos myrornas arbetare, hos spindelsteklarnas honor samt hos åtskilliga parasitsteklar.
Bakkroppen är ibland i hela sin bredd utan någon insnörning fäst vid mellankroppen och ibland är den framtill insnörd och bara med en smal ledgång förenad med mellankroppens bakre del. Denna bakre del är i själva verket bakkroppens första led, det så kallade mediansegmentet, som orörligt sammanväxt med den egentliga mellankroppen. Det finns betydande skillnader i arternas storlek. De stundom bara 0,5 mm stora puppglanssteklar hör till de minsta av alla insekter och överträffas bara av några skalbaggar. På andra sidan finns dolksteklar, som med en längd av mer än 6 cm förenar grov och klumpig kroppsbyggnad. Antalet beskrivna steklar ligger idag vid 125 000. Därmed är det en av de artrikaste ordningar av insekter i världen och den artrikaste i mellersta Europa.
Levnadssätt
Steklar har även mycket växlande levnadsförhållandena, som vittnar om en hög grad av anpassningsförmåga. Markant är det stora antalet parasitiska arter. Dessa är inte inskränkta till de grupper som betecknas parasitsteklar. Även guldsteklar och särskilda släkten bland de vanligtvis som självförsörjare kända gaddsteklarna är parasiter. Men de är ofta bara foderparasiter, det vill säga erövrare av insamlade förråd. Bland parasitsteklarna är många hyperparasiter, vilket betyder att de är parasiter på andra parasiter.
Medan en del steklar, till exempel familjen bin och flera parasitsteklar, i utvecklad tillstånd lever av nektar, uppträda andra både som honungsätare och rovdjur. Ett sådant levnadssätt visar växtsteklar, rovsteklar, getingar och vägsteklar. De tre sistnämnda grupperna är bara rovdjur för sina avkommors räkning och använder själv mer undantagsvis animalisk näring. Många steklar bedriver en mycket utvecklad vård för sina ungar. Det visar sig på det sätt, att varje larv antingen förses med ett uteslutande för dess räkning avsedd förråd eller och matas direkt under hela sin uppväxttid. Typisk för steklar är samhällsbildningen som är mycket utvecklad hos myror samt sociala bin och getingar.
Larverna är hos de flesta steklar masklika, fotlösa och blinda samt till färgen halvgenomskinligt vita liksom hos de flesta i mörker levande insektlarver. En helt annan egenskap visar sågsteklarnas larver, vilka i hög grad liknar fjärillarver såväl till utseende som levnadssätt. Före förpuppningen spinner många stekellarver en kokong, andra däremot inte.
Systematik
Steklar indelas i två underordningar:
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Steklar
