Trä
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om materialet trä, för byn Trä se Trä, Svalövs kommun
Trä eller ved är material som fås vid avverkning och bearbetning av träd. Under större delen av mänsklighetens historia har det varit viktigt som bränsle och byggmaterial. Som virke använder man ofta trä som bearbetats till plank eller brädor; det används även för massatillverkning samt för att destillera fram olika tekniska produkter.
Innehåll |
Egenskaper och ursprung
Trä är xylem, den del av växten som transporterar vatten och mineral från rötterna, lagrar näringen skapad i fotosyntesen och håller upp växten. Mellan 25.000 och 30.000 växtarter producerar trä, varav mellan 3.000 och 4.000 producerar trä som kan användas som material. De växter som blir trämaterial kan delas in i nakenfröiga växter och gömfröväxter. Generellt kan man säga att de nakenfröiga växterna har mjukare trä och gömfröväxterna hårdare, men det stämmer inte alltid.[1]
Träd har tre olika cellstrukturer: bandporiga, ströporiga och ringporiga. I en del träd bildas tydligt avgränsad kärna och splintved.
I genomsnitt består trä av:
- cellulosa (40 - 50 %)
- lignin (20 - 30 %)
- hemicellulosa (20 - 30 %)
- andra ämnen, som fett, stärkelse, protein, kåda med flera (1 - 3 %, tropisk trä upp till 15 %)
- aska (0,1 - 0,5 %, tropisk trä upp till 5 %)
Skogsbruk
Skogsbruk är omhändertagandet av skog, oftast i syfte att producera timmer. I modern tid har det blivit vanligare med skogsbruk som syftar till att bevara resurser som jordar, vatten, vilda djur och rekreationsområden.
Användningsområden
Trä har många användningsområden, men denna artikel tar bara upp primära produkter. Dessa kan senare användas för att producera de mest skilda produkter. För att ge en uppfattning om vad trä kan användas till kan man nämna bostäder, möbler, båtar, sprängämnen, tidningar, bläck, tvättsvampar, fernissa, träkol, plast och musikinstrument.
Byggmaterial
Trä är ett av de viktigaste och äldsta byggmaterialen. Det används bland annat som virke i konstruktionsdelar, lister, fönster, dörrar och inredningar. Det är också ett vanligt material i fasader, tak och golv. Formbyggnad för betong är ytterligare ett användningsområde.
Trä används även som material för träskivor, där de vanligaste typerna är spånskivor, plywood, lamellträskivor, MDF och OSB. För grövre konstruktioner används limträ eller sammansatta konstruktionselement, till exempel balkar med flänsar av trä och liv av plywood. Trä som används utomhus eller under mark eller i vatten kan med olika impregneringsmetoder få en ökad livslängd.
På grund av den ökande brandfaran i byggnader med trä minskade användningen under tider med många krig. Idag ökar intresset igen med bätre brandskydd i byggnader, samt att trä är ett miljövänligt byggmaterial.
I princip går det att bygga höghus med trä, men på grund av den sämre statiken används materialet bara för ytterkonstruktionen eller för de övre planen. Världens högsta byggnad i trä står i Magdeburg i Tyskland, och är ett 60 meter högt torn, som skapades 1999 för en trädgårdsutställning. Världens högsta kontorshus i trä står i Esbo i Finland och har fem plan. I Sundsvalls Inre Hamn har fem sexvånings bostadshus byggts i massivträteknik.
Man har som ett räkneexempel på träbalkars möjligheter visat att det hållfasthetsmässigt skulle gå att slå ett enda valv för en bro över Öresund. Men valvet skulle behöva vara kilometerhögt vid mitten. Om ett sådant bygge skulle vara ekonomiskt försvarbart eller rent praktiskt möjligt att utföra, är en helt annan fråga. Bl a skulle det bli ett problem att utforma landfästena så stabilt att valvet inte skulle välta vid storm. Men den segelfria höjden skulle räcka för alla behov med god marginal.
I fråga om brandsäkerhet i byggnadskonstruktioner är ur vissa synpunkter paradoxalt nog träbalkar bättre än stålbalkar. Vid en storbrand, som utvecklar temperaturer mer än 1000 °C brinner visserligen inte stål i första taget, men det mjuknar ganska snart, och konstruktionen kollapsar. Limträbalkar brinner visserligen, men trä är värmeisolerande, och det tar längre tid innan så mycket trä har förbrunnit att balken brister. För brandförsvaret kan det vara värdefullt med några minuters respit, innan delar av byggnaden faller samman. Kanske hinner man rädda något i sista stund i en träbyggnad, medan det skulle vara omöjligt i en motsvarande stålkonstruktion.
Egenskaper hos olika träslag
De flesta träslagen är lättare än vatten men det finns träslag som inte flyter i vatten, och sådant timmer kan följaktligen inte flottas utan hjälp av bärande pontoner. Ett exempel på sådant träslag är ebenholtz. Det lättaste träslaget av alla är balsa, men detta har låg hållfasthet och är ganska mjukt. Man sticker med lätthet in en knappnål djupt i en balsakloss med enbart handkraft. I ebenholtz skulle detta inte gå alls.
Ett omtyckt träslag till bl a möbler är teak, men det har en fet yta som gör det mycket svårlimmat.
För träsnideri är lind särskilt lämpligt, eftersom det är lätt att bearbeta med skärande verktyg. Av lind får man även trädgårdsbast.
För golv används furu och gran. Furu är starkare och mer dimensionsstabilt vid fuktvariationer än gran, men det mörknar under inverkan av ljus. För golv som inte ska täckas av linoleum- eller plastmattor föredras ofta gran, eftersom det håller sig ljust bättre än furu under ljusets inverkan.
Gran utstår böjpåfrestningar bättre än furu, som knäcks tvärt när belastningen blir för stor. Detta gör att gran varit ett vanligt material för tillverkning av forna tiders massiva skidor. Användes även till takstolar och takåsar tack vare dess elasticitet.
Björk och bok är hårdare och starkare än furu, men ek är både hårdare och starkare ändå.
Varianten masurbjörk utmärker sig genom att vara vackert ådrad, vilket kommer väl till pass vid möbelsnickeri m m.
För yxskaft och dylikt är bland svenska träslag ask det lämpligaste. Bland utländska träslag används gärna hickory för samma ändamål.
För båtdäck anses Douglasgran (en:Douglas-fir), (ett barrträd av släktet Pseudotsuga), särskilt lämpligt.
För träleksaker är bok ett givet alternativ.
Päronträ är ganska dimensionsstabilt och kvistfattigt och användes därför förr gärna för ritutensilier såsom vinkelhakar, mallar, räknestickor o d. Numera används dock mest plast av olika slag för tillverkning av dessa föremål.
Bambu är ett gränsfall, då det egentligen är ett gräs, och inte ett träd. Men det har många med trä liknande användningsområden. Ytan är mycket hård. Dess rörstruktur är hållfasthetsmässigt mycket fördelaktig. Rör har bättre styrke-/viktförhållande än massivt material. Bambu används till metspön och i Orienten till byggnadsställningar. Äldre skidstavar var av bambu. Ett litet udda användningsområde för bambu är till det s k röret i vissa blåsinstrument: Klarinett, saxofon, oboe, fagott, för att ta några exempel.
Firman Sun Hemmi har gjort sig känd för att använda bambu till räknestickor. Bambu ger där ett oöverträffat mjukt glid vid användningen av stickan.
Pockenholz Användes tidigare som lager till propelleraxlar, idag till hyvelsulor,träklubbor till att slå i hjullager och glidklossar till ramsågar. Det är träets hårdhet och "självsmörjande" egenskaper som utnyttjats i ovanstående.
Trä och de specifika egenskaper som ett träslag har är beroende av var och på vilket sätt ett träd växer. Reden under ett träds uppväxt kan man påverka det färdiga virkets kvalité med nygammal skogsvård. Virke från ett och samma träslag kan man få helt olika betingelser, hårdhet, rakvuxet eller krokiga träd. Barrträd kan få olika hartsinnehåll beroende på det enskilda trädets livscykel. Virke som sågas från en stock kan ha stor skillnad i vikt gentemot ett annat virke av samma art på grund av enskilda växtbetingelser, mer eller mindre snabbvuxet kan vara en av orsakerna.
Bränsle
Vedeldning är människans äldsta sätt att alstra värme för uppvärmning av bostäder och för matlagning.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Massatillverkning
Kemiska produkter
Genom bland annat bokträ har olika kemiska produkter som till exempel ättika utvunnits.
Cellulosa och lignin
Ren cellulosa kan utvinnas ur massa efter att man renat den från alla andra beståndsdelar. Cellulosan används sedan för att producera en rad sekundära produkter. Några exempel är syntetiska fibrer, cellofan, plaster, fernissa, lack, bläck, lim, fotografisk film, magnetband, konstgjord svamp och sprängämnen. När cellulosan renas fram blir stora mängder av slaggprodukten lignin över. Mycket av ligninet dumpas eller bränns men man har börjat hitta allt fler användningområden inom kemiindustrin.[1] Ur ligninet kan framställas etanol som bland annat används som motorbränsle (se E85) eller denatureras till rödsprit (teknisk sprit) eller blåsprit.
Timmer
Trätjära
Träkol
Träkol tillverakas genom att trä torrdestilleras, vilket innebär att det värms med upp till 1.000°C utan att få tillgång till syre. Traditionellt tillverkas träkol i kolmilor men numera används stora metallugnar. Träkolet används främst som bränsle men som aktivt kol (ett poröst absorberande ämne) används det inom kemi- och läkemedelsindustri[1] samt hembränning och som vattenfilter i akvarier.
Drivmedel
Gengas är en gas som huvudsakligen består av vätgas, kolmonoxid, metan och koldioxid och fås vid ofullständig förbränning av trä. Fordon som drevs med gengas var vanliga i Sverige under andra världskriget då det rådde brist på övriga drivmedel.
Referenser
2. Nordisk familjebok. http://runeberg.org/nfcj/0078.html
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Trä
Externa länkar
- Trätek
- Träguiden
- Lövträinstitutet
- Träcentrum
- [1] Sveriges träbyggnadskansli
