E85 (bränsle)
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
E85 är ett bränsle för personbilar som innehåller cirka 85 procent etanol och cirka 15 procent bensin på sommaren och 75 procent etanol och 25 procent bensin på vintern. Förutom etanol och bensin kan detta bränsle även innehålla denatureringsmedel som exempelvis MTBE och/eller isobutanol. Bensinen i E85 är bland annat där för att bilarna ska klara kallstarter lättare. På vintern är det högre andel bensin i E85-blandningen. På vissa etanolbilar i Brasilien har man löst samma problem genom att bilarna har en separat tank med ett fåtal liter bensin som endast används vid start. Viss kritik har framförts mot inblandningen av bensin som anses onödig eftersom kallstartsproblemen går att lösa på bättre sätt, exempelvis genom användande av bränsleförvärmare. Trots att de flesta förekommande etanolfordon redan i dag skulle gå utmärkt att köra på ren etanol sommartid finns det inga tankställen som saluför det.
Innehåll |
Miljöpåverkan
Den stora majoriteten av all fordonsetanol som säljs i Sverige kommer från sockerrörsodlingar i Brasilen. Det stora och ökande behovet av mark i Brasilien har lett till en kraftigt ökande avverkning av regnskog.
Etanolen i E85 utvinns ur grödor som vete och sockerrör samt annan biomassa som energiskog och är därför en förnyelsebar energikälla. Det innebär att E85 i längden bidrar mindre med växthusgaser, och anses vara ett mindre skadligt bränsle när det gäller utsläpp av växthusgaser, än till exempel bensin och dieselolja. Av detta skäl är E85 i Sverige i dag delvis befriat från koldioxidskatt och energiskatt. Etanol och E85 är inte per automatik ett miljövänligt bränsle. Bensininnehållet beskattas däremot som vanlig bensin, med bland annat moms. Bilar som drivs med etanol har också skattefördelar som lägre förmånsbeskattning, kostnadsfri parkering i storstäder och befrielse från biltullar. Det finns inga speciella miljökrav eller avgasregler för bilar som drivs med E85 – de avgascertifieras som bensinbilar.
Den begränsade mängd etanol som tillverkas av Agroetanol i Norrköping tillverkas av vete. Enligt Agroetanol är den producerade etanolens energiinnehåll sjuttio procent högre än den energi som tillverkningsprocessen förbrukar utöver innehållet i veteråvaran. Det går åt energi både för jäsning och destillation och för att tillverka konstgödsel och driva jordbruksmaskiner.
Etanolproduktion ur cellulosa har inte dessa nackdelar, och etanolproduktion från sockerrör i Brasilien anses ge nittio–hundra procent mer energi än vad man tillför produktionsprocessen. Etanolproduktionen i Brasilien tränger undan småbrukare som istället ser sig tvingade att röja ny mark i regnskogen. Värt att notera är att produktion av etanol är betydligt billigare än bensinproduktion i Brasilien och att den därstädes, helt utan subventioner, betingar ett lägre pris än bensin.
Energiinnehållet i bränslet är cirka 35 procent lägre, men bränsleförbrukning vid E85 körning i en vanlig varm bensinmotor ökar bara med cirka 30 procent på grund av i första hand mindre värmeförluster och ett högre oktantal. Etanolmotorn får alltså en högre verkningsgrad jämfört med en bensinmotor och alltså lägre energiförbrukning.
Ökad kompression och övrig anpassning kan dock sänka den specifika bränsleförbrukningen ytterligare, till och med till dieselnivåer:[1] något som ofta förbises i den allmänna debatten.
Några fördelar E85 har jämfört med bensin och diesel är
- minskade partikelutsläpp, eftersom etanol inte sotar,
- minskade kväveoxid-utsläpp till följd av den lägre förbränningstemperaturen och
- kraftigt minskade kolväteutsläpp eftersom de oförbrända resterna av en E85-driven bil till största delen består av etanol.
Etanol löser sig lätt i vatten, då den är svagt polärt och har så kort kolkedja. Detta medför att etanol som släpps ut i naturen löser sig snabbt i vatten och bryts ner av mikroorganismer utan negativa miljökonsekvenser.
Forskaren David Pimental vid Cornell University i USA redogör i en forskningsrapport att han kommit fram till att etanol gjord på majs i hans modell kräver 70 procent mer energi att producera än den energi som finns i etanolen. Hans påstående har kritiserats av Alexander Farrell, Daniel Kammen med flera från University of California i Berkeley, vilka i sin modell pekar på att man även måste ta hänsyn till de biprodukter som skapas vid etanolframställning ur majs.[2] I samma rapport framgår att bensin däremot kräver mer energi att producera än man får ut.[2]
Social påverkan
Frågan har uppstått om den ökade etanolproduktionen i Brasilien har inneburit negativa konsekvenser för de sociala förhållandena i landet. Utvecklingen för den jordreform som man försökt genomföra i Brasilien, skall ha påverkats av den ökade sockerrörsproduktionen; i och med att de ökade arealer mark som använts åt sockerrörsodlingar delvis har tagits i från tidigare småbruksägda livsmedelsodlingar [3]. De arbetsförhållanden som gäller på sockerrörsplantagerna i Brasilien har också tagits upp, då industrin är i stort baserad på billig arbetskraft som arbetar utan rättigheter och under mycket otrygga förhållanden. [3][4] Samtidigt kan konstateras att de manuella arbetsmoment i sockerrörsodlingen som utförs under dåliga förhållanden relativt enkelt kan mekaniseras med liten påverkan på produktionskostnaden. Så har också skett på den del håll. Det finns dock ett internt motstånd mot detta bland den fattiga delen av befolkningen som isåfall initialt skulle få se en ökad arbetslöshet.
Användning av E85
| Bioetanolproduktion (GWh)[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
 |
||||
| No | Land | 2005 | 2006 | |
| 1 |
Mall:Landsdata Tyskland Tyskland || align="right" |978 || align="right" | 2554 |
|||
| 2 |
|
|||
| 3 |
Mall:Landsdata Frankrike Frankrike || align="right" | 853 || align="right" | 1482 |
|||
| 4 |
|
|||
| 5 | Italien | 47 | 759 | |
| 6 | Polen | 379 | 711 | |
| 7 | Ungern | 207 | 201 | |
| 8 | Litauen | 47 | 107 | |
| 9 | Nederländerna | 47 | 89 | |
| 10 | Tjeckien | 0 | 89 | |
| 11 | Lettland | 71 | 71 | |
| 12 | Finland | 77 | 0 | |
| 27 | EU Total | 5411 | 9274 | |
| 100 l bioetanol = 79,62 kg, 1 ton bioetanol = 0,64 toe | ||||
Bilar som kan drivas med E85 kallas ofta etanolbilar. Det finns flera bilmodeller på marknaden som speciellt konstruerats som etanolbilar.
Etanol i bensindrivna motorer
Det är i regel möjligt att köra vilken bil som helst (även äldre) på en blandning mellan bensin och etanol. De flesta moderna bilar kan hantera fem–tio procents inblandning. Moderna motorer som lambdaregleras (katalysatormotor) kan klara olika nivåer av inblandning under vissa varvtals- och belastningsområden.
Tester utförda av AVL-MTC visar dock på stora skillnader på fyra olika testbilar i att hantera olika inbladningar. I testen klarade vissa bilar emissionskraven med E17 och vissa även E43-blandning.[6]
Klart är att ett antal bilmodeller, särskilt i USA genom åren varit helt förberedda för etanoldrift, eftersom som man i omgångar sänkt skatterna för bränsleflexibla bilar i USA. Det rör sig då om bilar som bilfabrikanten speciellt utvecklat för flera bränslen.
Risken att blanda in etanol på en bensinmotor som ej optimeras för detta kan resultera i högre belastning på motorn, och kan därmed skada motorn på sikt. Detta gäller dock främst högpresterande, överladdade motorer som är beroende av stora bränslemängder för att kyla till exempel turboaggregat och avgasventiler. Å andra sidan är den genomsnittliga temperaturen under och efter förbränningen regelmässigt lägre än med bensin pga den större förångningsenergin som åtgår vid atomisering av etanol. Det finns inga dokumenterade haverier av ej överladdade motorer och de överladdade som havererat verkar vara utsatta för extrem övertrimmning i form av maximala laddtryck och varvtal i kombination med för tidigt ställd tändning. Det senare pga missuppfattningen att man kan optimera tändpunkten som för bensin; höja tändningen i lastpunkten tills knack uppträder och sedan sänka 2-3 vevaxelgrader. Med etanol innebär denna metod en allt för tidig tändpunkt pga det höga oktantalet. Resultatet blir istället höga tryck och temperaturer som kan skada motorn, effektförlust, och ökning av främst NOx-emissionerna. Använder man istället rätt metod, att låta motormomentet avgöra optimal tändtidpunkt, elimineras dessa risker och motormoment och bränsleeffektivitet blir optimala.
De flesta motorers (dock inte alla) lambdasystem kan inte reglera hela det ökade bränslebehovet som följer av E85-körning och ej heller reglera bränslemängden utanför det begränsade lambdaområdet i motsvarande grad, exempelvis när motorn går på högre varvtal, under kraftig acceleration eller hård belastning. Detta beror på tillverkarens filosofi när det gäller felkoder och redundans i systemen då till exempel bränslepump, filter och spridare förändras efter en tids användning, och är alltså en programmeringsfråga. Det finns tillverkare som valt att medge mer än 30% bränslemängdsökning medan andra endast medger 10-15%. För detta måste motorns styrsystem optimeras, eller hjälpas på traven så att den större bränslemängden ändå kan levereras till motorn. Detta kan ske till exempel med bränsletryckshöjning eller elektrisk pulsförlängning av spridarnas styrning (gäller elektriska insprutningssystem). Bilfabrikanter och seriösa konverteringsföretag lägger stora resurser på utveckling av flexifuel-bilar och har ingen ambition att göra systemen mer komplexa än som behövs.
| Bioetanolbruk i EU (GWh)[5][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| No | Land | 2005 | 2006 | 2007 |
| 1 |
Mall:Landsdata Tyskland Tyskland || align="right" | 1 682 || align="right" | 3 544 || align="right" | 3 408 |
|||
| 2 |
Mall:Landsdata Frankrike Frankrike || align="right" | 871 || align="right" | 1 719 || align="right" | 3 174 |
|||
| 3 |
|
|||
| 4 |
|
|||
| 5 |
|
|||
| 6 |
Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien || align="right" | 502 || align="right" | 563 || align="right" | 907 |
|||
| 7 |
|
|||
| 8 |
|
|||
| 9 |
|
|||
| 10 |
|
|||
| 11 |
Mall:Landsdata Ungern Ungern || align="right" | 28 || align="right" | 136 || align="right" | 107 |
|||
| 12 |
|
|||
| 13 |
|
|||
| 14 |
Mall:Landsdata Irland Irland || align="right" | 0 || align="right" | 13 || align="right" | 54 |
|||
| 15 |
Mall:Landsdata Lettland Lettland || align="right" | 5 || align="right" | 12 || align="right" | 20 |
|||
| 16 |
|
|||
| 17 |
|
|||
| 18 |
|
|||
| 19 |
|
|||
| 20 |  Italien |
59 | 0 | 0 |
| 21 |
|
|||
| 22 |
Mall:Landsdata Grekland Grekland || align="right" | 0 || align="right" | 0 || align="right" | 0 |
|||
| 23 |
Mall:Landsdata Finland Finland || align="right" | 0 || align="right" | 10 || align="right" | n.a. |
|||
| 24 |
|
|||
| 25 |
|
|||
| 26 |
|
|||
| 27 |
|
|||
| 27 | EU | 6481 | 10138 | 13563 |
| 1 toe = 11,63 MWh, n.a. = not available | ||||
.svg){kind=small}
Vägverket sammanställer de krav som kommer att gälla från och med 1 juli 2008 för att fordonsägare på laglig sätt kunna konvertera sin bil till bränslen såsom E85 och FFV. Under våren 2008 beräknas beslutet tas i riksdagen. En lagrådsremiss har publicerats[8] Det är också klart att en konverterad bil kommer betraktas som en "miljöbil" om den uppfyller kriterierna för detta. [9]
Teori
Å ena sidan erfordrar en motor som går på E85 mer bränsle, emedan detta bränsle innehåller cirka 35–40 procent mindre energi. Å andra sidan innehåller varje etanolmolekyl en syreatom och tillsammans med en lägre förbränningstemperatur och större initial nedkylning av bränsle-luftblandningen ger etanolen i bränslet en effektivare förbränning än med ren bensin (bland annat mindre kylförluster).
Dessutom har E85 ett högre oktantal, cirka 104 – jämfört med bensin som har 95 eller 98 – vilket ger möjligheter för styrsystemet att bibehålla en mer optimal tändförställning även när motorn belastas hårdare eller körs under varma förhållanden.
Beroende på hur väl motor och styrsystem kan utnyttja fördelarna med etanol som bränsle måste bränsleblandningen anpassas efter detta för att motorn fortfarande skall kunna köras på lambda 1. För E85 är merbehovet på grund av ovanstående faktorer mellan 10 och 35 procent och vid kallare temperatur och flera kallstarter, utan speciella åtgärder enligt nedan, ännu högre.[10]
Praktik
Felaktig bränsleblandning kan leda till funktions- och hållbarhetsproblem samt ökade utsläpp av de i lagstiftningen reglerade emissionerna från fordon det vill säga kolmonoxid, kväveoxider eller oförbrända kolväten – även då från bensin. Utsläppsökningarna kommer delvis från utebliven katalytisk reducering i de fall motorn inte körs på lambda 1, men även vid till exempel accelerationer och varvtal där den katalytiska reningen mer eller mindre är overksam. Dessa ökade utsläpp beror på felaktigt utförd konvertering.
Genom ökad bränsleförbrukning genom etanolens mindre energiinnehåll, kan förvisso såväl kolmonoxid och koldioxid samt kolväten "öka" från förbränningen, men med etanol blir det generellt mindre miljöpåverkan genom utsläpp av icke-fossil koldioxid och att kolväte-utsläppet mestadels är alkohol. Felaktig förbränning kan dock leda till ökade kolväten från mängden bensin i etanolen. Den reglerade emission för kväveoxider är främst relaterad till förbränningstemperatur. Bensinfattig bränsleblandning (motorn fordrar som sagt mer bränsle vid etanoldrift) innebär drastiskt höjda kväveoxidutsläpp.
Det bör förtydligas att en vanlig kolvätemätare av den typ som är vanlig i verkstäder och hos bilprovningen inte kan skilja på kolväten från bensinförbränning (bensen och andra skadliga ämnen) och oförbränd, ofarlig etanol. För att kunna veta vad kolväteutsläppen egentligen består av behövs en FID-analysator, som kan analysera de olika specierna och redovisa dem separat.[10]
För att mäta avgaserna över hela bilens arbetsområde erfordras emissionstester.[11] Dessa tester bör också kompletteras med prover i högre varvtals- och belastningområden.
Många bilägare blandar in högre andel E85 i bensinen i syfte att sänka driftskostnaderna vilket ej är att rekommendera utan att kontrollera motorns lambdareglering, eftersom motorn kan få en felaktig bränsleblandning om inte styrsystemet är programmerat för att kunna kompensera för den stora bränslemängdsökning det blir frågan om[10] För att konstatera detta måste emissionstester utföras.
Många hävdar att man enkelt kan bygga om sin bil för att den ska klara av att köra på E85. Huvudidén är att man sprutar in mer bränsle för att kompensera för den extra bränslemängd motorn behöver. Är motorns av insprutningstyp är det möjligt att montera en bränsletryckregulator, installera ett så kallat "piggyback-system" (elektronisk signalmodifiering), chiptrimma, eller byta spridare. Metoderna är många och har sina för- och nackdelar, baserat på faktorer såsom kostnad, svårighetsgrad och effektivitet. På en förgasarbil brukar man byta till större munstycken.[10]
Motorn kan fungera under normala körförhållanden men risken för att motorn inte kommer att köras på lambda 1 under de driftsfall den på bensin normalt går på lambda 1. Som följd av detta får man kraftigt förhöjda kväveoxid-utsläpp eftersom den katalytiska reduktionen endast kan ske vid lambda 1. Lambdareglering förmår endast att utföra mindre korrigeringar, hur små beror på biltillverkarens tycke och därmed programmering av styrenheten. Därför kan man ej förlita sig på att denna funktion är tillräckligt vid etanolinblandning. Ett enkelt sätt att kontrollera om motorn arbetar i sk "cloosed loop", det vill säga körs vid lambda 1, är att mäta spänningssignalen från lambdasonden med en någorlunda snabbt uppdaterande voltmeter. Spänningen pendlar över och under ca 0,45 V med frekvens snabbare än 1 Hz (gäller den till 90% vanligast förekommande typen av lambdasond). Värden mellan 0,1 och 1 V är normala. Det bör noteras att motorn ibland arbetar utanför det reglerade lambdaområdet till exempel vid fullgas och då efter programmerade värden i motorstyrprgrammet som dock oftast ökas i proportion till de adapterade värdenas ökning pga bränslebytet.
Att jämföra med funktionen i originalutförande med bensindrift, vid praktisk användning av bilen vid ett tillräckligt stort antal körfall ger dock inte fullständig vetskap om hur den totala emissionsbilden ser ut. För detta erfordras ovannämnda tester. I praktiken kan man dock utgå ifrån att om lambdakontrollen fungerar lika bra som vid bensindrift kommer emissionsbilden inte att vara sämre än vid bensindrift, snarare bättre, i varje fall så snart katalysatorn tänt.
Det bör poängteras att katalysatorn i sig knappast tar skada av att motorn körs för bensinfattigt bränsle. Tvärtom är kan långvarig användning av för bensinrikt bränsle under vissa omständigheter skada en trevägskatalysator permanent. Detta kan till exempel inträffa om man kör motorn trots att ett eller flera tändstift är ur funktion och styrsystemet trots detta fortsätter att spruta in bränsle som går oförbränt igenom motorn och måste förbrännas katalytiskt i en allt varmare katalysator. Följden kan bli en förstörd katalysator på grund av överhettning, något som varnas för i alla moderna bilars instruktionsbok. Men detta är alltså inte primärt ett problem vid etanolkonvertering eftersom den snarare leder till för bensinfattig bränsleblandning än tvärtom.[10] Det stora miljöproblemet blir då kväveoxidutsläppen.
Förhöjt bränsletryck innebär inte per automatik att motorn får samma eller tillräcklig mängd bränsle. Spridarnas insprutning kan komma att påverkas och möjligen kan det leda till försämrade eller förbättrade egenskaper främst under de första sekunderna efter en kallstart då väggvätningens inverkan på chokebehov och förångning är stor. Man bör därför helst ha kontroll på spridarbilden annars kan det innebära förändrade emissioner och fyllnadsgrad. Å andra sidan kommer det till största delen att handla om att det tar längre tid att tända katalysatorn och alltså påverkas emmissionerna mest just efter en kallstart, mindre när motorn väl är varm.
Förhöjt bränsletryck kan ge en förändrad fördelning av bränslet i förbränningsrummet och detta påverkar förbränning men oklart om det är negativt eller positiv. En positiv följd av bräsnletryckshöjning är ökad atomisering, en negativ skulle kunna vara förändrad spridarbild. Behovet av mer bränsle med etanol jämfört med bensin är inte helt linjärt över hela motorns arbetsområde men detta blir fallet med till exempel bränsletrycksregulator. Frågan är dock om detta behöver tas hänsyn till vid konvertering ur funktions- eller emissionssynpunkt.
Emissionstester utförda på uppdrag av Vägverket visade kraftigt förhöjda utsläpp av kolmonoxid, kolväten och framför allt kväveoxider (flera gånger över tillåtna mängder) på en bränsletryckskonverterade bil.[12] Det är emellertid oklart om man ens hade kontroll på hur lambda-regleringen fungerade i den provade bilen, vare sig med bensin i tanken eller med E85.[10]
Vill man säkerställa funktion, hållbarhet och minskad miljöpåverkan, finns det mer avancerade sätt att optimera motorns styrsystem och bränslekomponenter. Ju större andel E85 som används, desto mer modifieringar behöver göras. Vanligen är bilens originalspridare inte dimensionerade för merbehovet av bränsle med etanol. Byts spridarna ut måste motorns bränslesystem alltid anpassas efter respektive spridardimension. Bränslepumpen kan också behöva bytas till en pump med större kapacitet.
För att få en korrekt bränsleblandning erfordras en justering av motorns bränsleinsprutning på alla varvtal och belastningslägen och detta kan ske genom att styrprogrammet för motorn ändras. Resultatet av en sådan konvertering för E85 finns också med i nämnda rapport från Vägverket. Där kunde dessutom kväveoxidutsläppen halveras.[13]
Etanol har som sagt högre oktantal (cirka 104 oktan för E85) än vanlig bensin och det innebär att tändningen kan höjas utan att knackningsrisken ökar (spikning). Framförallt äldre motorer där tändläget är begränsat av knackning, otillräcklig kylning (gäller speciellt äldre turbomotorer) eller dåliga gasväxlingssystem (stora cylindrar och tvåventilsteknik) brukar vinna på kombinationen etanolinblandning och höjt tändläge. Höjt tändläge ger mer verkningsgrad och det kan ändras i motorns styrprogram eller genom förändringar i den mekaniska fördelardosan till exempel. Främst handlar det om att ta bort de lastberoende tändsänkningarna som är nödvändiga för bensin men som kraftigt försämrar motorns moment och effektivitet.[10]
Eftersom etanol har ett lägre ångtryck än bensin finns en ökad risk att antändning kan ske i andra temperaturintervaller än med bensin. Ångorna trycker i vissa temperaturer undan syret i tanken som annars bildar en explosiv bränsle-luft-blandning. Därför finns det teorier om att en tank med E85 lättare skulle antändas av gnistor från statisk elektricitet, vilket inte sker med bensin på temperaturer över minus nio grader Celsius. Vägverket har hos bland annat SP under 2007 undersökt eventuella ökade risker med bränslet E85 och studier visar att riskerna med etanol totalt sätt inte är större än med bensin. http://www.stockholm.se/Extern/Templates/NewsPage.aspx?id=184834
På långkörda bilar kan man behöva byta bränslefilter efter ett par tankar på E85 eftersom etanolen löser upp gamla avlagrade hartser från bensinen och dessa kan sätta igen filtret. Vid upprepade kallstarter och enbart korta körningar kan motoroljan behöva bytas oftare alternativt att motorn körs då och då körs över 80 grader oljetemperatur.[13]
Etanol har sämre kallstartsegenskaper, men detta kan kompenseras till exempel med hjälp av motorvärmare. Motorns styrsystem kan ändras så att det ger en ökad bränslemängd vid kallstart. Andra lösningar, som till exempel att montera ett reglerbart motstånd till temperaturgivaren och på så sätt få motorn att "tro" att den är kallare än den är, kan underlätta kallstarter speciellt det senare kan ge upphov till ökade emissioner. Ett mer robust och effektivt sätt att underlätta kallstart är att värma bränslet före insprutning så att det lättare kan förångas.
Omfattande försök med förvärmning har gjorts men detta har bara marginellt påverkat kallstartegenskaperna eftersom bränslet snabbt kyls ner när det kommer in i en kall motor, förbränningsrum etcetera. Att värma bränslet tillräckligt mycket med bilens egna energikällor (till exempel batteriet) är mycket svårt eftersom batteriets kapacitet då minskar och i sin tur ger upphov till startproblem. Effektivaste uppvärmningen sker medelst motorvärmare som värmer större delen av motorn.[13]
Man bör även ha i åtanke att vissa komponenterna i bränslesystemet inte är avsedda eller testade för etanol. Men de flesta ämnen såsom slangar och annat tål etanol bättre än bensin. Motorer som gått cirka 20 000 mil på E85 uppvisar inga komponentskador eller ökad motorslitage jämfört med bensin. Detta förutsätter då att motorn optimerats för E85 korrekt under hela motorns arbetsområde(belasting och vartal)[13]
Etanol i vanlig bensin
I stort sett all 95-oktanig bensin i Sverige innehåller fem procent etanol och det klarar de flesta bensinbilar utan problem. Många testar att köra med högre inblandning och moderna styrsystem kan klara av justerad bränslemängd à cirka 10-20 procent (om spridarna har denna kapacitet). Bensin med en 10%-ig inblandning av etanol kallas E10.
Att ställa om bränsletrycket utan att kontrollera resultatet via lambdasignalen, kan innebära en rad nackdelar liksom lösningar som enbart grundar sig på ett "uppskattat" merbränslebehov. Felaktig bränsleblandning kan ge såväl funktionsproblem som sämre avgaser (se vidare stycket E85 och bensinbilar ovan). För att ge korrekt bränsleblandning i alla varvtals och belastningsområden erfordras en optimering av motorns bränsle. På moderna bilar kan detta ske i motorns styrprogram eller med andra metoder.[10]
Under 1950-talet såldes i Sverige en etanolblandning som kallades Bentyl. Lättbetyl bestod av 25 % etanol och 75 % bensin.
Källor
 |
Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: många källanvisningar är oprecisa och svåridentifierbara |
- ↑ http://www.epa.gov/otaq/presentations/sae-2002-01-2743.pdf sae-2002-01-2743]
PDF - ↑ 2,0 2,1 Alexander Farrell, Daniel Kammen med flera. [http://rael.berkeley.edu/ebamm/FarrellEthanolScience012706.pdf PDF ”Ethanol Can Contribute to Energy and Environmental Goals”]. http://rael.berkeley.edu/ebamm/FarrellEthanolScience012706.pdf PDF.
- ↑ 3,0 3,1 UBV: "Biobränsle - Konsekvenser av livsmedelsproduktion"
- ↑ Aftonbladet: Han slavar för vår miljö
- ↑ 5,0 5,1 Biofuels barometer 2007 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 63-75, 5/2007
- ↑ rapport MTC 5524
- ↑ Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p. 49-66, 6/2008
- ↑ referingen.se PDF
- ↑ http://www.regeringen.se/sb/d/9900/a/94901
- ↑ 10,0 10,1 10,2 10,3 10,4 10,5 10,6 10,7 Etanol.nu
- ↑ Enligt NEDC och Artemis
- ↑ Se bland annat Vägverkets utredning PDF
- ↑ 13,0 13,1 13,2 13,3 BSR Svenska AB
Se även
Externa länkar
|
|
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. Motivering: debatt med länkar, se diskussion |
- Vägverket: Utsläppen från etanol- och biogasbilar jämförda med bensinbilar
- Agroetanol - svensk tillverkare av etanol för låginblandningen i bensin
- David Pimental,Cornell University- Ethanol Fuel from Corn Faulted as ‘Unsustainable Subsidized Food Burning’
- BAFF - 'svensk' stiftelse för utveckling av bioetanol som fordonsbränsle
- DN Debatt: Etanolbilarna nytt hot mot hälsan och miljön
- BAFF & Etanol.nu svarar på ovanstående DN debatt artikel PDF "Motorprofessor motverkar miljöarbete"
- BioFuel Region - En världsledande region för omställning av transportsektorn till biodrivmedel från cellulosa
- Björn Gillberg Etanol är en bluff
- etanol.nu en förening för intresserade av etanolbränsle
- etanolbil.eu Lista på över 500 bensinbilar och hur mycket etanol de klarar av att tankas med.
- Forskning & Framsteg - Etanol - slöseri med resurser och energi
- Konvertera bensinbilar till etanoldrift
- Konvertara motorcykeln till etanoldrift
- Peter Hallgrens etanolhemsida - Att köra din vanliga bil på Etanol E85
- National Ethanol Vehicle Coalition
- Ny Teknik Svensk etanol blir bara lönsam med skyddstull
- Radio UPF Etanol: mat eller bränsle?
- Räddningsverket Brandrisk med E85
- SEKAB - svensk tillverkare av etanol till E85
- Skogforsk Etanol ur skogsråvara
- Skogforsk Drivmedel ur skogsråvara
- Tad Patzek, University of California, Berkeley - UC scientist says ethanol uses more energy than it makes A lot of fossil fuels go into producing the gas substitute
- Översikt och sammanställnnig över sju studier om etanol och energieffektivitet Denna sida länkar till en rapport som gör en översikt och analys av både kritiska rapporter (som de två nedan) och mer positiva sådana. Slutsatsen är att etanol från majs ger mer energi än som åtgår för produktion, medan bensin ger mindre än vad som åtgår för produktion.
|
|||||||||||||||||||
