Danmark

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Danmark (olika betydelser).
Kongeriget Danmark
Kungariket Danmark
Danmarks flagga
Danmarks statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: Guds hjælp, Folkets kærlighed, Danmarks styrke. 1
Nationalsång: ''Der er et yndigt land (medborgerlig nationalsång) 2

Kong Christian stod ved højen mast (kungssång)

Danmarks läge
Huvudstad Köpenhamn
55° 41' N, 12° 34' Ö
Största stad Köpenhamn
Officiellt språk danska 3
Statsskick
Drottning
Statsminister
monarki
Margrethe II
Lars Løkke Rasmussen
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd


sedan 900-talet
Yta
 • Totalt
 • Vatten

43 094 4 km² (131:a)
1,6%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

5 511 000 (1 jan 2009) (108:e)
129,16 inv/km² (63:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2007)
$212 404 milj (23:e)
$39 200 (2007)
HDI (2006) 0,949 (hög) (13)
Gini (2000) 24,7 (2)
Valuta dansk krone (DKK)
Tidszon UTC+1
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Møllehøj
170,86 m ö.h.
Arresø
40 km²
Gudenå
158 km
Nationaldag 5 juni
Landskod DK, DNK
Landsdomän .dk
Landsnummer 45
1Guds hjælp, folkets kærlighed, Danmarks styrke är antaget som drottningens valspråk av Margrethe II.

2Ej officiellt, men de facto.

3Danska är de facto nationalspråk, det finns inget officiellt språk. På Färöarna är färöiska jämte danska officiellt språk, på Grönland grönländska jämte danska. Tyska är regionalt minoritetsspråk.

42 210 575,75 km² med Grönland och Färöarna

Danmark, officiellt Kungariket Danmark (danska: Kongeriget Danmark), är en konstitutionell monarki i norra Europa. Det egentliga Danmark gränsar till Tyskland i syd och maritimt mot Sverige i öst och Norge i norr. Till Danmark hör, inom begreppet Rigsfællesskabet, även Färöarna och Grönland, båda med ett utvecklat självstyre. Danmark är administrativt uppdelat i 5 regioner och 98 kommuner sedan den 1 januari 2007. Danmark har cirka 5,5 miljoner invånare, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. 72 öar är bebodda (1 januari 2008).

Danmark är en parlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15). Regeringen leds idag (2009) av Lars Løkke Rasmussen som är statsminister. Monark sedan 1972 är Margrethe II av Danmark.

Landet gick 1973 med i Europeiska gemenskapen, vilken senare ombildades till Europeiska unionen. Färöarna valde dock att inte ansluta sig tillsammans med resten av Danmark, inklusive Grönland. Efter en folkomröstning utträdde Grönland ur EG 1985 på grund av dispyter om fiskerättigheter. Danmark är medlem i OECD, Schengensamarbetet, NATO, FN och många andra internationella organisationer.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Danmarks historia

Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes styvson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Geografi

Huvudartikel: Danmarks geografi
Karta över Danmark tillsammans med Färöarna och Grönland (pdf)

Danmark ligger i Nordeuropa, med havet som granne, Östersjön och Nordsjön och ligger norr om Tyskland och väster om Sverige. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.

Danmarks nordligaste punkt är Skagen (Skaws norra strand) vid 57° 45' 7" nordlig breddgrad, den sydligaste är Gedser (sydliga delen av Falster) vid 54° 33' 35" nordlig breddgrad, den västligaste är Blåvandshuk vid 8° 4' 22" östlig breddgrad och den östligaste är Østerskær vid 15° 11' 55" östlig breddgrad. Det är i skärgården Ertholmene 18 kilometer nordöst om Bornholm. Från öst till väst är det 452 km, från nord till syd 368 km.

Danmark består geografiskt av större delen av halvön Jylland och 443 namngivna öar (1419 stycken över 100 m² (2005)).[1] Av dessa är 72 bebodda (2008),[2] där den största är Själland och Fyn. Ön Bornholm är belägen något öst om resten av landet i Östersjön. Många av de större öarna är sammanbunda med broar; Öresundsbron sammanbinder Själland med Sverige, Stora Bältbron sammanbinder Fyn med Själland och Lilla Bältbron sammanbinder Jylland med Fyn. Färjor eller små båtar sammanbinder med de mindre öarna. Största städerna är huvudstaden Köpenhamn (på Själland och Amager), Århus, Ålborg och Esbjerg (på Jylland) och Odense (på Fyn).

Landet är förhållandevis platt med små höjder där medelhöjden över havet ligger på 31 m och den högsta naturliga punkten är Møllehøj som mäter 170,86 m. Andra höjder i samma område sydväst om Århus är Yding Skovhøj på 170,77 m och Ejer Bavnehøj på 170,35 m.[3] Ytan för innanhavet är: (östra Danmark) 210 km²; (västra Danmark) 490 km².

Danmark består av 443 namngivna öar vilket resulterar i en lång kustremsa, 7314 km.[4] En cirkel som omger hela Danmarks yta skulle ha en omkrets på bara 742 km. Andra kännetecken som visar det nära sambandet mellan land och hav är att ingen plats i Danmark är längre ifrån kusten än 52 km. Den totala landytan kan inte exakt fastslås då havet konstant eroderar och lägger till material till kusten och på grund av mänskliga förbättringsprojekt för att motverka erosion. På den sydvästra kustremsan av Jylland är tidvattnets nivå mellan 1 och 2 meter och tidvattensgränsen flyttas utåt och inåt på en 10 kilometers sträcka.[5]

Danmark sett från rymden.

Enligt WWF kan Danmarks territorium delas in i två ekoregioner: den atlantiska blandade skogar och baltiska blandade skogar. Färöarna täcks av de boreala gräsmarkerna medan Grönland har ekoregionen Kalaallit Nunaat hög arktisk tundra och Kalaallit Nunaat låg arktisk tundra.

Klimatet ligger i den tempererade zonen. Vintrarna är inte särskilt kalla med temperaturer på 0.0 °C i januari och februari och somrarna är svala med temperaturer på 15.7 °C i augusti.[6] De är mycket vindar vilka är starkare under vinterhalvåret och svagare under sommaren. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år. Det mesta av regnet faller i november.[7]

Administrativ indelning

Danmarks nya indelning i regioner

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i 13 amt (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i 270 kommuner (2006).

Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Regionerna som alltså har ersatt amten, har förlorat amtens rätt att uppbära skatter och är nu istället beroende huvudsakligen av statsbidrag (kring 70%), men delvis också kommunbidrag (kring 30%). Statsbidraget står på skattsedeln som Sundhedsbidrag. Det är på 8% av inkomsten, undantaget avdrag. 90% av regionernas budget är ämnad hälsosektorn. En omfattande nybyggnation av sjukhus med bättre geografisk lokalisering skall påbörjas.

Närmare om de nya kommunerna och om de nya regionernas budget finns på följande länkar:

Regioner efter antal invånare

Demografi

Danmark har ca 5,5 miljoner invånare varav knappt en fjärdedel bor i Storköpenhamn. Omkring en tredjedel av landets befolkning bor inom Hovedstadsregionen (inte att förväxla med den nya "Region Hovedstaden"). Av 5.475.791 invånare (2008) bodde 3.010.443 väster om Stora Bält på en 32.772 km² stor landyta (befolkningstäthet: 91 per km²), 2.465.348 (45%) bodde på en 9.622 km² stor landyta (befolkningstäthet: 256 per km²) i Østdanmark.

År 2007 var 91,1% av Danmarks befolkning av danskt ursprung. Många utländska personer med västerländsk bakgrund kommer från Polen, Tyskland och Norge. Många personer med icke-västerländskt ursprung kommer från Bosnien-Hercegovina, Irak, f.d Jugoslavien, Libanon, Pakistan, Somalia och Turkiet.[8]

Språk

Danmarks nationalspråk är danska, som är ett indoeuropeiskt, germanskt och nordiskt språk. Det danska språket är således närmast släkt med svenska, norska, färöiska och isländska. Men i vidare bemärkelse också släkt med t.ex. tyska, flamländska och engelska. Och dessa germanska språk utgör en gren av de indoeuropeiska språken. Det finns inget officiellt språk, men danska är lagstadgat som rättsspråk (i rättegångslagen) och sedan 1997 gäller också en rättskrivningslag som förpliktigar offentliga myndigheter att använda officiell dansk rättstavning. I de självstyrande områdena Färöarna och Grönland gäller jämte danska färöiska respektive grönländska som officiella språk. Den tyska minoriteten i södra Jylland har ett eget skolsystem och andra institutioner där tyska används. Invandrarspråken är främst turkiska, urdu, arabiska och somaliska.

Ekonomi

Huvudartikel: Danmarks ekonomi
Danskt vetefält

Danmark är en marknadsekonomi med ett högteknologiskt jordbruk, modern industri, hög välfärd och en bra levnadsstandard, en stabil valuta och ett stort beroende av handel med utlandet. Danmark är en nettoexportör av mat och energi, och har en bra betalningsbalans.

75% av den danska arbetskraften är medlemmar i fackföreningar, och förhållandet mellan fackföreningarna och arbetsgivarna bygger på ett bra samarbete, då fackföreningarna har en daglig roll i att sköta arbetsplatserna, och deras representanter ofta sitter i de stora företagens styrelser. Lön och arbetstider förhandlas fram mellan fackföreningar och arbetsgivare, med minimal statlig inblandning. Arbetslösheten 2008 (juli) var 1,6% (44 000 personer), en nedgång med 1.800 jämfört med juni 2008.[9] Den nya beräkningen inkluderer exempelvis inte arbetslösa på semester. Arbetslöshet juli 2008 Eurostat-metod: 2,3%. Arbetslösheten väntas uppgå till 65 000 år 2015 efter den gamla metoden; antal personer med anknytning till arbetsmarknaden växer med 10 000 till sammanlagt 2 860 000 och antalet heltidsarbetsplatser med 70 000 till 2 790 000.

Den danska regeringen har lyckats mer än väl med att nå de ekonomiska mål som krävs för att delta i EMU:s tredje fas, det vill säga att delta i valutasamarbetet. Dock röstade de danska medborgarna i september 2000 nej till att införa euron. Den danska valutan är däremot ändå knuten till euron.

Förutom betydande olje- och gasfyndigheter i Nordsjön har Danmark nästan inga råvaror alls. Landet är självförsörjande med sand, lera, grus, salt, kalksten och krita. År 1970 hittade man olja och gas i den danska delen av Nordsjön och Danmark är en nettoexportör av olja och naturgas:

Olja - produktion: 376.900 fat/dag (2003) Olja - förbrukning: 188.300 fat/dag (2003)

Visitdenmark är dansk turisms officiella turismorganisation. Huvudkontoret ligger i Köpenhamn. I Stockholm finns ett av de större utlandskontoren, med 9 personer som har till uppgift att få svenskarna att välja Danmark för sina semesterresor eller möten.

Kommunikationer

Kastrup - Köpenhamns flygplats

Köpenhamn har den interkontinentala flygplatsen Kastrup, nordens i särklass mest trafikerade, belägen enbart 7-8 km från centrum och precis vid Öresundsförbindelsens fäste. Att höjden över havet är försumbar, att terrängen runt omkring är flack samt att banorna är långa och välutrustade gör att Kastrup räknas till de säkraste flygplatserna i världen. Det finns tre banor 04L/22R, 04R/22L samt 12/30. Bana 22L är utrustad med ILS kategori 3, vilket innebär att flygplan (med rätt utrustning ombord) kan landa även om sikten är noll meter.

Flera av passagerarna är från södra Sverige. Detta beror på att Öresundsförbindelsen ger bekväma anslutningar. Antalet flygbolag som opererar härifrån är betydande och mest dominerande är SAS, vars trafiknav utgår härifrån. Antalet terminaler är tre, varav de två största är avsedda för internationell trafik. En fjärde terminal är under projektering. Under dagtid avgår ett flygplan varannan minut. Kastrup har en metrostation, från vilken man snabbt och tar sig in till centrum samt en underjordisk järnvägsstation med bl.a. direkta tågförbindelser till hela södra och västra Sverige samt till Helsingör via centrum.

Andra flygplatser

Billund nära Vejle och Legoland är Jyllands största flygplats, samt utanför huvudstäderna den mest trafikerade i Norden. Det finns även ett antal mindre trafikflygplatser i Danmark, bland annat i Ålborg, Århus, och Roskilde samt på Bornholm.

Järnvägar

Järnvägarna är förhållandevis väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Dock är mycket få linjer elektrifierade, och Danmark ligger i detta avseende långt efter övriga Europa. Det är huvudsakligen transitsträckan mellan Sverige och Tyskland som är elektrifierad. I övrigt dras tågen med dieseldrivna lok.

Själva tågen har en mycket hög standard, bland de bättre i Europa.

Huvudlinjer

  1. Köpenhamn - Kastrup - Sverige (Öresundstågen kör till Helsingborg (1 gång/tim) och vidare till Göteborg (varannan timme) samt via Hässleholm (1 gång/tim) vidare till Karlskrona (varannan timme) eller Växjö (varannan timme). Övriga stannar i Malmö, men efter Citytunnelns öppnande kommer stora förändringar. DSB har även trafik via Ystad och färja till Bornholm.
  2. Köpenhamn-Helsingör
  3. Köpenhamn - Esbjerg
  4. Köpenhamn - Sönderborg/Padborg - Tyskland
  5. Köpenhamn - Århus - Ålborg - Fredrikshavn
  6. Köpenhamn - Rödby

Av dessa huvudlinjer är endast 1,2 och 4 elektrifierade, vilket dock inte innebär att dieseldrivna tåg inte förekommer även på dessa sträckor. Utöver nämnda sträckor är endast Köpenhamns stadsbana (S-tågen, Köpenhamns Metro) och en mindre sträcka vid staden Fredericia elektrifierade. Dieseldrivna tåg är således vanligast. Den öppna, flacka och klippfria terrängen har möjliggjort en bättre dragning av bannätet än vad som har varit fallet i flera andra länder, när järnvägarna började byggas. Tågen går nästan uteslutande efter fasta minuttal, även på små lokalbanor. Frånsett de minsta lokalbanorna, vilka oftast är privatägda, så äger Banedanmark själva järnvägsnätet, medan DSB sköter tågen. Tågtyper under DSB är Re-tåg (regionaltåg), vilka stannar på alla stationer, InterCity som stannar i städer samt IC-lyn (lyn = blixt), som bara stannar i större städer. I januari 2009 kom även Öresundstågen under DSB, dessa körs dock ekvivalent med Re-tåg i Danmark, men stannar i Sverige enbart i städer. SJ kör X2000-tåg till Stockholm. Det går även tåg till Hamburg via tågfärjeleden mellan Rödby och Puttgarden.

Motorvägar

Sedan sent 1960-tal har Danmark byggt upp ett motorvägsnät, från Hirtshals och Fredrikshavn i norr till Rödby (på Lolland) och Padborg (på Jylland) i söder och från Esbjerg i väster till Köpenhamn och Helsingör i öster. Motorvägsnätet är sammankopplat med det tyska vid Padborg, och inom några år kommer även färjetrafiken Rödby-Puttgarden vara ersatt med en motorvägsbro. Även Sveriges motorvägar är via Öresundsförbindelsen sammankopplade med det danska och därmed också det kontinentala europeiska motorvägsnätet. I Danmark är det inte bara europavägarna som har motorvägsstandard utan det byggs även regionala och lokala motorvägar.

Övrigt vägnät

Även övriga vägnätet är förhållandevis bra utbyggt och vägarna är bra underhållna. Även de mindre vägarna är i gott skick. Danska landsvägar är dock förhållandevis ofta smala och många gånger går de genom samhällena. Det finns många sträckor främst av det äldre vägnätet som är nära nog "spikraka" åtskilliga mil. Ett bra exempel på detta är gamla huvudvägen från Köpenhamnsområdet söderut mot Falster. Tillsammans med det flacka landskapet är den danska geografin präglad av öar samt på Jylland även av fjordar. Antalet broar och tunnlar är därför stort. 2009 är de största öarna utan vägförbindelse med övriga vägnätet Bornholm samt därefter Samsö, Ärö och Läsö. Dessutom blir skillnaden mellan fågelväg och verklig vägsträcka mycket stor på många platser, t.ex Langeland - Lolland och Als - Fyn. Färjetrafiken är därför fortfarande av stor betydelse inte bara till brolösa öar utan även på andra sträckor. Halkbekämpningen vintertid är inte dålig, men inte fullt lika bra som i Sverige och Tyskland. Dubbade vinterdäck tillåtna i Danmark men används bara i ringa omfattning.

Religion

Över 80 % av befolkningen tillhör Den Danske Folkekirke som har en särskild rättslig status. I grundlagens artikel 4 står att "Den evangelisk-lutherska kyrkan är den danska folkkyrkan och understöds som sådan av staten". [10] Statschefen skall enligt lag tillhöra folkkyrkan och kyrkoministern är kyrkans högste administrative ledare.

Följande registrerade trossamfund har, genom kunglig tillkännagivelse, fått rätt att utföra kyrkliga handlingar med civilrättslig giltighet (vigslar mm):

  • Romersk-katolska kyrkan, med omkring 35,000 medlemmer (0,6%)
  • Rysk-ortodoxa kyrkan i Köpenhamn
  • Metodistkyrkan
  • Danska Baptistsamfundet
  • Tysk-reformerta församlingen i Köpenhamn
  • Reformerta kyrkan i Fredericia
  • Norska kyrkans församling i Kong Haakons Kirke i Köpenhamn
  • Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn
  • St. Alban's English Church i Köpenhamn
  • Mosaiska trossamfundet

Sedan den nya äktenskapslagen 1970 registreras inte fler trossamfund. Istället stadgas (i § 16) att präster och andra andliga ledare inom ett "egentligt" trossamfund kan få vigselrätt.

1999 utgav Kirkeministeriet riktlinjer för vilka kriterier som bör uppfyllas av sådana egentliga trossamfund. Dessa samfund får, förutom vigselrätt, skattebefrielse och rätt att anlägga egen begravningsplats.

Trossamfund som erhållit dylikt godkännande är islam (över 3 % av invånarna), hinduismen, Koptiska kyrkan, pingströrelsen, Apostolsk kirke, Missionsforbundet, Frälsningsarmén, sjundedagsadventister, Jehovas vittnen, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, sikher, Bahá'í, asatroende och flera andra.[11]

Statsskick och politik

Huvudartikel: Danmarks statsskick

Danmark är en monarki. Det nuvarande statsöverhuvudet är drottning Margrethe II. Precis som alla andra parlamentariska konstitutionella monarkier styrs landet av en parlamentarisk regering, ansvarig för sina handlingar inför parlamentet (Folketinget). Regeringen skall ha Folketingets förtroende och alltså ha sin parlamentariska grund (kunna bilda en stödjande majoritet) där. I dagsläget är Lars Løkke Rasmussen statsminister och har varit det sedan år 2009. Danmark är med i EU, OECD, NATO och FN samt flera andra internationella organisationer.

Val till det danska Folketinget måste hållas var fjärde år; men vanligen bestämmer regeringen om tidigare val (nyval) innan dess. Om Folketinget lyckas genomföra en misstroendeförklaring mot regeringen tvingas den avgå. Danmark styrs oftast av minoritetsregeringar.

Förutom fastlandet hör ön Grönland och ögruppen Färöarna till Danmark, där även Margrethe är drottning. Öarna är dock självstyrande idag och styrs lokalt av statministrar (Jóannes Eidesgaard på Färöarna och Hans Enoksen på Grönland).

Senaste folketingsvalet

Den 13 november år 2007 hölls det senaste valet till Folketinget i Danmark. Den borgerliga minoritetsregeringen, bestående av Venstre och Konservative Folkeparti, tappade sex mandat men behöll makten med fortsatt stöd från ett växande Dansk Folkeparti och ett färöiskt mandat samt det nya partiet Ny Alliance.

Försvar

Det danska försvaret består av Hæren, Hjemmeværnet, Søværnet och Flyvevåbnet.

Det danska försvaret byggdes upp från grunden efter den tyska ockupationen under andra världskriget. Danmark fick hjälp av USA och andra allierade i Nato, och därför bestod mycket av den danska arméns materiel av utrustning som de allierade hade tillverkat under kriget. Först omkring 1950 började försvaret att nå den storlek som krävdes från Natos sida i alliansen mot sovjetblocket. Däremot låg försvarsmaktens storlek under hela kalla kriget i underkant jämfört med Natos önskemål.

Regeringen fattade 2004 tillsammans med Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Dansk Folkeparti ett försvarsbeslut som skulle reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot har gjort att det gamla mobiliseringsförsvaret ska avskaffas, till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller Natos ledning kan verka i oroliga regioner, antingen som fredsbevarande styrkor eller i regelrätta militära operationer.

Det danska försvaret styrs av en försvarschef som är underställd försvarsministern. Försvarschef idag (2007) är Jesper Helsø, och försvarsminister är Søren Gade.

Sport

Fotboll, cykel, simning, badminton och handboll är populära sporter. Danmark har även nått stora framgångar i bågskytte och segling

Kända danskar, i urval

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 8 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 14 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 1 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 13 av 179


Noter

  1. ”Landet i tal  — Største øer”. Kort & Matrikelstyrelsen. 2003-09-23. http://www2.kms.dk/C1256AED004EA666/(AllDocsByDocId)/1D7EE8822587E667C1256AEF0030ABF6?open&page=strste&omr=KORT_DK_I_TAL. Läst 2007-07-14. 
  2. Statistikbanken.dk/bef4
  3. Jørgen Dahlgaard, Danmarks nye top Aktuel Naturvidenskab. 2005. (1).sid. 2. På internet 2007-02-03.
  4. ”Natur & Miljö”. Denmark.dk. http://denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520337&_dad=portal&_schema=PORTAL. Läst 2007-02-03. 
  5. Nationalencyklopedin, (1990)
  6. ”Klimanormaler for Danmark”. Danmarks meterologiska institut. http://www.dmi.dk/dmi/index/danmark/oversigter/klimanormaler.htm. Läst 2007-02-08. 
  7. Mogens Lerbech Jensen (2006). ”Klimat”. Denmark. Gyldendal Leksikon. http://www.denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520408&_dad=portal&_schema=PORTAL. Läst 2006 05 01. 
  8. ”Etnisk statistik i Danmark”. dstk.dk. 2008-09-21. http://www.dst.dk/pukora/epub/Nyt/2007/NR214_1.pdf. 
  9. Ledigheden er faldet 36 måneder i træk (28. august 2008)
  10. Kirkeministeriet
  11. De kristne i statistikken

Se även

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen


Externa länkar

Sök efter mer information om Danmark på Wikipedias systerprojekt:
Wiktionary-logo-sv.png Ordbok & definitioner från Wiktionary
Wikibooks-logo.svg Böcker från Wikibooks
Wikiquote-logo.svg Citat från Wikiquote
Wikisource-logo.svg Orginalverk från Wikisource
Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-5ueVXoUF': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-5ueVXoUF': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Bilder & media från Commons
Wikinews-logo.svg Nyhetsartiklar från Wikinews


Personliga verktyg
På andra språk