Uzbekistan
Från Rilpedia
| Oʻzbekiston Respublikasi | |||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: Serquyosh, hur oʻlkam... | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Tasjkent |
||||
| Största stad | Tasjkent | ||||
| Officiellt språk | uzbekiska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
republik Islam Karimov Sjavkat Mirzijajev |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Sovjetunionen juni 1990 1 september 1991 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
447 400 km² (55:e) 4,9% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
27 307 134 (42:a) 63,1 inv/km² (107:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $9 949 milj (91:e) |
||||
| Valuta | uzbekistansk som (UZS) |
||||
| Tidszon | UTC+5 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Ej namngiven; tidigare benämnd Peak of the 22nd Congress of the Communist Party 4 643 m ö.h. Aralsjön km² Amu-Darja km |
||||
| Nationaldag | 1 september | ||||
| Landskod | UZ, UZB | ||||
| Landsnummer | 998 | ||||
Uzbekistan (Oʻzbekiston på uzbekiska) är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan. Några av de större städerna är huvudstaden Tasjkent samt Namangan, Andizjan och Samarkand.
Innehåll |
Historia
Städerna Samarkand, Buchara (Bukhara) och Khiva var tidigt viktiga handelscentra längs Sidenvägen. Området var länge en del av det persiska riket och hette då Sogdiana. Före de turkiska invandrarnas ankomst befolkades området av ett persiskspråkigt iranskt folk som än idag, under namnet tadzjiker, utgör en stor minoritet i Uzbekistan. Omkring år 1000 e.Kr. låg i dagens Uzbekistan kungariket Ferghana.
Området erövrades av Ryssland i slutet av 1800-talet. Försök av inhemska ledare att grunda en demokratisk republik efter Ryska revolutionen 1917 misslyckades och området införlivades snart i Sovjetunionen. En turkestansk sovjetrepublik som inkluderade Uzbekistan bildades 1918. År 1924 omorganiserades gränserna i Sovjetunionen och uzbekerna fick en egen sovjetrepublik.
Den 31 augusti 1991 förklarade Islom Karimov ,som var ledare för högsta sovjet i Uzbekiska SSR, landet självständigt och den 8 december 1991 erkändes självständighetsförklaringen. Karimov vann valet som hölls den 29 december 1991 med 86 %. Valet ansågs vara orättvist på grund av statlig propaganda och felaktig rösträkning. Efter valet tvingades flera oppositionella ledare i exil.
Karimov motverkar alla former av opposition, men genomförde samtidigt vissa liberaliseringar av landets ekonomi. Han sitter fortfarande kvar som president, och har efter talibanernas fall i Afghanistan fått bukt med de islamistiska rebeller som tidigare i viss mån hotat den egna regimen. Bombattentat utfördes 28 mars till 1 april 2004 i Tasjkent och Buchara, men det är oklart vilka som låg bakom dåden.
Hårdnande regimmotstånd
Under våren 2005 eskalerade motståndet mot den sittande regimen, som utöver en vittbredd korruption anses ha gjort sig skyldig till grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Karimov hävdar att motståndet mot hans regering utgörs av islamistiska fundamentalister med målet att göra landet till en islamistisk stat. Natten till den 13 maj utbröt demonstrationer i staden Andizjan i östra Uzbekistan mot Karimovs regim.[1] Upproret blev snart våldsamt, regeringsbyggnader intogs och ett fängelse stormades, varpå fångarna frisläpptes. Protesterna slogs ned med våld med hundratals dödsoffer som följd.[2] Protesterna spred sig i den östra delen av landet, bland annat till staden Kara Su vid gränsen mot Kirgizistan, där flyktingar försökte ta sig över gränsfloden till grannlandet.[3]
Geografi
Uzbekistan är beläget i det område som ungefärligt avgränsas av floderna Syr-Darja och Amu-Darja, det vill säga geografiskt ungefär motsvarande det antika området Transoxanien. I öster ligger den bördiga och tätbefolkade Ferganadalen. I nordvästra Uzbekistan ligger Aralsjön.
Landet saknar havskust och är ett av två länder i världen som är dubbelt landlåsta (eng. doubly landlocked), dvs. för att få tillgång till havet måste transporter ske genom två andra stater. Det andra landet i världen som är dubbelt landlåst är Lichtenstein.
Stora delar av centrala Uzbekistan täcks av öknen Kyzyl Kum. Omkring 10% av markytan består av tätt kultiverade, irrigerade floddalar. Uzbekistan är rikt på mineraler, och hyser bland annat världens största guldgruva.
Landet har ett tempererat, torrt fastlandsklimat. Ett av de allvarligaste miljöproblemen är de dammoln som uppstår i öknen Kara Kum i söder, ofta i samband med torka som ger liten eller ingen nederbörd. Området runt de nordöstliga bergskedjorna, såsom i Tasjkent, har störst chans att få nederbörd i form av snö eller regn. Detta område har däremot episoder med föhnvind ger några varmare dagar och ett uppehåll ifrån kylan som tar sig söderöver från Sibirien. Även de centrala ökenområdena får några dagar med lätt snöfall. Under sommaren är luften fuktig, men så gott som utan nederbörd. Den relativa fuktigheten är låg eftersom temperaturen är hög; vissa dagar kan det bli upp till 45 °C. Hösten kommer snabbt och medför en blandning av svalare temperaturer och lite nederbörd.
Politik
Konstitutionellt är Uzbekistan en republik baserad på maktfördelningsprincipen, yttrandefrihet och representativt styre. I verkligheten håller den exekutiva makten, president, nästan all makt. Den dömande makten saknar oavhängighet och den lagstiftande, som endast möts några dagar varje år, har liten makt att påverka lagarna. Presidenten väljer och ersätter de provinsiella guvernörerna. President Islam Karimov styr landet med diktatoriska medel och hans regim förtrycker oliktänkande.
Genom en folkomröstning i december 1995 förlängdes Karimovs presidentperiod. Ännu en folkomröstning i januari 2002 förlängde den ytterligare, denna gång till december 2007. De flesta internationella observatörer nekade till att delta i processen och erkände inte resultaten efter att ha förkastat dem då de inte tillmötesgick grundläggande standarder.
Folkomröstningen 2002 innefattade också en plan för att etablera ett tvåkammarsparlament. Byggnaden som ska hysa det nya parlamentet är under uppbyggnad. Valet till det tvåkammarsparlament hölls den 26 december 2002, men inga oavhängiga oppositionskandidater eller partier fick lov att delta. OSSE:s begränsade observationsuppdrag sammanfattade att valet låg markant under OSSE:s förpliktelser och andra internationella standarder för demokratiska val.
Flera politiska partier har grundats med regeringens godkännande, men har inte visat intresse för att stå för alternativ till regeringens politik. Vidare har flera massmedier (radio, TV, tidningar) upprättats på liknande vis, men dessa förblir under regeringens kontroll eller behandlar endast sällan politiska teman. Oavhängiga politiska partier har fått lov att organisera sig, rekrytera medlemmar och hålla konvent och presskonferenser, men har nekats till att registrera sig under de restriktiva procedurer som krävs för valbarhet.
På grund av landets stöd till USA:s krig mot terrorismen (USA använde sig av viktiga flygbaser i södra Uzbekistan) har omvärlden ignorerat situationen i landet, åtminstone till dess att det framgick att de folkliga demonstrationer som utbröt i maj 2005 slogs ner med brutalt våld. Efter demonstrationerna har landets politiska situation förblivit osäker och ett antal personer har flytt till grannlandet Kirgizistan.
Under 2005 skedde en omorientering av Uzbekistans utrikespolitik. Islam Karimov har vänt sig från USA; han har bland annat stängt USA:s flygbaser i landet, och i stället vänt sig mot Ryssland.
Från och med 2008 är dödsstraff avskaffat och ersatt med livstids fängelse.[4]
Ekonomi
Uzbekistan är världens tredje största bomullsproducent. Andra viktiga produkter är guld, naturgas, kemikalier och maskiner såsom flygplan, till exempel IL-76. Uzbekistan är även ett av världens främsta länder vad gäller brytning av uran. Marknadsekonomiska reformer har inletts, men staten har fortfarande en mycket stark kontroll över ekonomin. En växande skuldbörda, inflation och dåligt affärsklimat har lett till att landets ekonomi på senare år stagnerat. Valutan är uzbekistansk som.
Uzbekistan var ett av de fattigaste områdena i det forna Sovjetunionen. Efter självständigheten i december 1991 försökte regeringen bygga upp sin sovjetiska planekonomi med subsidier och hård kontroll av produktion och priser. Ställd inför en hög inflation började dock regeringen i mitten av 1994 reformera genom att införa strängare penningpolitik, utvidga privatiseringen, genomföra en liten reducering av statens roll i ekonomin och förbättra klimatet för utländska investerare. Staten fortsätter att ha ett dominerande inflytande på ekonomin och reformer har än så länge misslyckats med att få till strukturella förändringar. Internationella valutafonden suspenderade sent 1996 Uzbekistans avtal om frysning av ett lån på 185 miljoner dollar på grund av regeringsåtgärder som gjorde fullföljandet av fondens villkor omöjligt. Den asiatiska finanskrisen och Rysslands finansiella kris har gjort att regeringen i Uzbekistan har valt att skärpa export- och valutakontrollen i landets redan i stort stängda ekonomi. Ekonomisk politik som stött bort utländska investeringar är en betydande faktor i ekonomins stagnation. En växande skuldbörda, fortsatt inflation och dålig företagsklimat förhindrar tillväxtmöjligheter.
Demografi
Med sina omkring 26 miljoner invånare är Uzbekistan det folkrikaste landet i Centralasien. Befolkningen är koncentrerad till landets södra och östra delar. Uzbekistan var en av de fattigaste republikerna i Sovjetunionen, och stora delar av dess befolkning arbetade inom bomullsodlingen i mindre landsbygdssamhällen. Befolkningen bor än i dag till stor omfattning på landsbygden och är beroende av jordbruk. Mer än 60 procent av befolkningen lever i tättbefolkade bondesamhällen.
Av befolkningen är 80% uzbeker, 5,5% ryssar, 5% tadzjiker, 3% kazaker, 2,5% karakalpaker, 1,5% tatarer och 2,5% övriga etniska grupper, bland annat en större grupp koreaner som förvisades till Centralasien under första världskriget (sifforna är från 1996). Bland språken som talas märks uzbekiska (74,3%; uzbekiska är det officiella), ryska (14,2%; de facto används även ryska officiellt eftersom det är ett lingua franca) och tadzjikiska (4,4%); 7,1% av befolkningen talar andra språk, däribland kazakiska, samt karakalpakiska bland karakalpakerna. Bland den religiösa tillhörigheten märks islam med 88% av befolkningen (huvudsakligen sunnitisk) och rysk-ortodox kristendom med 9%.
Befolkningens medelålder är 21,8 år och medellivslängden är 64 år. Omkring 97 procent av befolkningen är läs- och skrivkunnig. Skolan varar i regel 11 år. På grund av budgetnedskärningar och övergångssvårigheter efter Sovjetunionens kollaps är dock läroböcker och annat skolmateriell, undervisningsmetoder, läroplan och utbildningsinstitutioner föråldrade, otillbörliga och dåligt underhållna. Vidare har andelen skolmogna som inskrivits sjunkit. Regeringen säger sig vara oroad över detta, men budgeten är fortsatt stram. På liknande sätt är det inom hälsovården: den förväntade livslängden är lång, men efter Sovjetunionens sammanbrott har hälsovårdsresurserna minskat, vilket sänkt hälsovårdens kvalitet, tillgänglighet och effektivitet.
Administrativ indelning
Uzbekistan är indelat i 12 provinser (viloyatlar; singular: viloyat), ett förvaltningsområde eller autonom republik (respublika) och ett stadsområde (shahar):
- Tasjkent (Tosjkent), stadsområde
- Andizjan (huvudort: Andizjan)
- Buchara (Bokhara, Buxoro; huvudort: Buchara)
- Fergana (Ferghana, Farg'ona; huvudort: Fergana)
- Dzjizzach (Jizzax; huvudort: Dzjizzach)
- Namangan (huvudort: Namangan)
- Navoi (Navoiy; huvudort: Navoi)
- Qasjqadarja (Qashqadaryo) (huvudort: Qarsji)
- Samarkand (Samarqand; huvudort: Samarkand)
- Syr-Darja (Sirdaryo; huvudort: Guliston)
- Surchondarja (Surxondaryo) (huvudort: Termiz)
- Tasjkent (Tosjkent; huvudort: Tasjkent)
- Khwarezm (Xorazm; huvudort: Urgentj)
- Karakalpakien (Qoraqalpog'iston; huvudort: Nukus), autonom republik
Referenser
- ↑ Sveriges radio, "Väpnat uppror mot regimen i Uzbekistan" av Maria Persson Löfgren (2005-05-13)
- ↑ Sveriges radio, "Flera hundra kan ha dödats i Andizjan" av Elin Jönsson (2005-05-14)
- ↑ Sveriges radio, "Oroliga uzbeker flyr till Kirgizistan" av Elin Jönsson (2005-05-14)
- ↑ Lifos, migrationsverkets landinformation "Uzbekistan upphäver dödsstraffet 2008" av Sveriges ambassad i Moskva (2005-08-04)
