Ryssar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För information om anabola steroider, se ryssfemma. Se även smällare.

Ryssar är benämningen på ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål. Dessa lever främst i Ryssland, men även i angränsande länder i forna Sovjetunionen, såsom Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

Innehåll

Självbenämning

Ryssar kallar sig själva russkije (русские). Namnet är känt åtminstone sedan tusen år. Ordets ursprung är fortfarande oklart. Frågan har alltid varit politiserad. Enligt den så kallade ”nordiska” versionen är ordet av skandinaviskt ursprung (jämför Roslagen och därav det finska ordet ruotsi som beteckningen för svenskar). Den ”slaviska” versionen anknyter namnet till ett ord som stod för ”björn” i fornslaviska. Russkije kan anknytas till Dneprs biflods Ros namn (man bör dock minnas att det finns många andra geografiska företeelser i Europa med liknande namn).

Under 1500- och 1600-talen började tre större dialekter urskilja sig ur det gammalryska språket: ukrainska ("lillryska"), vitryska och storryska, eller egentlig ryska. Dagens ryssar är huvudsakligen ättlingar till så kallade ”storryssar”. Orden "lillryssar" och "storryssar" är inte gångbara idag.

Idag använder ryssarna ordet russkije bara för att beteckna dagens etniska ryssar eller i historiskt sammanhang. När man talar om Rysslands befolkning överhuvudtaget, använder man ordet rossijane (россияне).

Ryska namn

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Ryska namn

Många nutida populära ryska förnamn är av icke-slaviskt ursprung. Till exempel är förnamnen Michail, Boris samt de ”klassiska ryska” förnamnen Ivan och Marija av judiskt ursprung, Aleksandr, Jevgenij, Vasilij, Jelena och Jekaterina av grekiskt, Maksim och Marina av latinskt, Igor och Olga av skandinaviskt (av Ivar/Ingvar respektive Helga). Bara de förnamn som slutar med ”-slav” (t.ex. Vladislav) och några andra, till exempel Vladimir (det finns dock ett tyskt namn, Woldemar) och Ljudmila är av slaviskt ursprung.

Flera ryska efternamn slutar med -ov, -ev, -in (-ova, -eva, -ina hos kvinnor). Dessa ändelser kan tolkas som (ålderdomliga) genitivändelser. Ändelsen -nko eller -ko, som är mer typisk för ukrainare, är också vanlig. Ändelsen -nkov (-nkova) är oftast bara en ryssifiering av ett efternamn som slutar med -nko. Övriga typiska ändelser förekommer relativt sällan och är följande: -uk/-juk (mer typisk för ukrainare), -ak/-jak, -un, -ets, -skij (-skaja) (förekommer hos alla slaver, särskilt polackerna), -ij, -itj (mer typisk för vitryssar). De tio ryska efternamn som är vanligast förekommande är följande:[1] Smirnov (av ryska смирный, "lugn", "spak"), Ivanov, Kuznetsov (av ryskt кузнец, "smed"), Popov (av поп, "kristen präst"), Sokolov (av сокол, "falk"), Lebedev (av лебедь, "svan"), Kozlov (av ”козёл”, "getabock"), Novikov (av новый, "ny"), Morozov (av мороз, "frost"), Petrov.

Ett fullt ryskt namn (liksom ett vitryskt eller ukrainskt) innehåller även personens faders förnamn. Detta kallas fadersnamn (отчество, ottjestvo) och slutar med -evitj/-ovitj (-ovna/-evna hos kvinnor) (dessa ändelser kan även uppfattas som genitiv av faderns förnamn). Till exempel är Rysslands nuvarande presidents fulla namn Dmitrij Anatoljevitj Medvedev, vilket innebär att hans fader hette Anatolij. Vill man tilltala någon artigt, använder man den tilltalades förnamn plus fadersnamn.

Antal ryssar i världen och Ryssland

Ryssar utgör cirka 140 miljoner människor och är därigenom den största slaviska folkgruppen.

Ryssland

I Ryssland utgör ryssarna 79,8 procent av befolkningen. Andelen ryssar i landets federationssubjekt varierar enligt följande:[2]

Federationssubjekt Andel ryssar
Vologda oblast 96,56 %
Tambov oblast 96,47 %
Brjansk oblast 96,34 %
Kursk oblast 95,87 %
Lipetsk oblast 95,83 %
Kostroma oblast 95,58 %
Orjol oblast 95,32 %
Archangelsk oblast 95,21 %
Tula oblast 95,21 %
Jaroslavl oblast 95,15 %
Nizjnij Novgorod oblast 94,96 %
Vladimir oblast 94,74 %
Rjazan oblast 94,59 %
Pskov oblast 94,25 %
Voronezj oblast 94,14 %
Novgorod oblast 93,92 %
Ivanovo oblast 93,69 %
Kaluga oblast 93,47 %
Tjita oblast 93,45 %
Smolensk oblast 93,38 %
Novosibirsk oblast 93,01 %
Belgorod oblast 92,88 %
Tver oblast 92,49 %
Amur oblast 92,04 %
Altaj kraj 91,97 %
Kemerovo oblast 91,92 %
Irkutsk oblast 91,84 %
Kurgan oblast 91,47 %
Moskva oblast 91,00 %
Tomsk oblast 90,84 %
Kirov oblast 90,82 %
Judiska autonoma oblastet 89,93%
Primorje kraj 89,89 %
Chabarovsk kraj 89,82 %
Leningrad oblast 89,58 %
Rostov oblast 89,35 %
Sverdlovsk oblast 89,23 %
Krasnojarsk kraj 88,95 %
Volgograd oblast 88,89 %
Krasnodar kraj 86,56 %
Penza oblast 86,35 %
Saratov oblast 85,94 %
Murmansk oblast 85,25 %
Perm kraj 85,18 %
Moskva 84,83 %
Sankt Petersburg 84,73 %
Sachalin oblast 84,28 %
Samara oblast 83,6 %
Omsk oblast 83,47 %
Kamtjatka oblast 83,14 %
Tiumen oblast 82,38 %
Kaliningrad oblast 82,37 %
Tjeljabinsk oblast 82,31 %
Stavropol kraj 81,6 %
Chakassien 80,28 %
Magadan oblast 80,18 %
Karelska republiken 76,64 %
Orenburg oblast 73,94 %
Uljanovsk oblast 72,65 %
Astrachan oblast 69,69 %
Burjatien 67,82 %
Chantien-Mansien 66,06 %
Adygeiska republiken 64,48 %
Dolgano-Nentsien 62,44 %
Mordvinien 60,84 %
Udmurtien 60,12 %
Komi 59,59 %
Jamalo-Nentsien 58,85 %
Altajrepubliken 57,41 %
Ust-Ordynska Burjatien 54,42 %
Tjuktjien 51,87 %
Korjakien 50,56 %
Marij El 47,46 %
Jakutien 41,15 %
Tatarstan 39,49 %
Basjkirien 36,32 %
Aginska Burjatien 35,13 %
Karatjajen-Tjerkessien 33,65 %
Kalmuckien 33,55 %
Tjuvasjien 26,53 %
Kabardinien-Balkarien 25,14 %
Nordossetien 23,19 %
Tuva 20,11 %
Dagestan 4,69 %
Tjetjenien 3,68 %
Ingusjien 1,19 %

Världen

Land Antal ryssar
Ryssland Ryssland 115 889 000 (folkräkning 2002) [3]
Ukraina Ukraina 8 334 000 (folkräkning 2001) [4]
Kazakstan Kazakstan 4 480 000 (folkräkning 1999)[5]
Vitryssland Vitryssland 1 200 000 [6]
USA USA 700 000
Lettland Lettland 678 000[7]
Uzbekistan Uzbekistan 620 000[8]
Kirgizistan Kirgizistan 500 000[9]
Estland Estland 342 000[10]
Kanada Kanada 337 960
Litauen Litauen 278 000 [11]
Moldavien Moldavien 259 000 [12]
Brasilien Brasilien 200 000[13]
Tyskland Tyskland 178 600 [14]
Azerbajdzjan Azerbajdzjan 144 000 [15]
Turkmenistan Turkmenistan 142 000 [16]
Frankrike Frankrike 115 000
Tadzjikistan Tadzjikistan 79 000 [17]
Georgien Georgien 70 000 [18]
Australien Australien 60 200 [19]
Rumänien Rumänien 30 000 [20]
Finland Finland 20 000 [21]
Turkiet Turkiet 20 000
Kina Kina 15 609 (folkräkning 2000)

Referenser

  1. ↑ Genetiska laboratoriet vid Rysslands medicinska vetenskapers akademi (ryska)
  2. ↑ Перепись населения 2002 — Том 4 - "Национальный состав и владение языками, гражданство". 3. Население по национальности и владению русским языком по субъектам Российской Федерации (ryska)
  3. ↑ Perepis2002.ru
  4. ↑ [http://www.ukrcensus.gov.ua/eng/results Ukrcensus.gov.ua (engelska)]
  5. ↑ Ide.go.jp
  6. ↑ CIA.gov (engelska)
  7. ↑ CIA.gov (engelska)
  8. ↑ Bbc.co.uk (engelska)
  9. ↑ Bbc.co.uk (engelska)
  10. ↑ CIA.gov (engelska)
  11. ↑ CIA.gov (engelska)
  12. ↑ CIA.gov (engelska)
  13. ↑ Brasil-Russia.com (portugisiska)
  14. ↑ Destatis.de (tyska)
  15. ↑ CIA.gov (engelska)
  16. ↑ Bbc.co.uk (engelska)
  17. ↑ CIA.gov (engelska)
  18. ↑ CIA.gov (engelska)
  19. ↑ Crc.nsw.gov.au (engelska)
  20. ↑ Mimmc.ro (rumänska)
  21. ↑ CIA.gov (engelska)
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Ryssar"
Personliga verktyg