Moldavien
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
- Denna artikel behandlar den nutida staten Moldavien. För andra betydelser, se Moldova (olika betydelser).
| Republica Moldova | |||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: Limba Noastră ("Vårt språk") | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Chişinău |
||||
| Största stad | Chişinău (cirka 590.000 inv.) | ||||
| Officiellt språk | moldaviska1 | ||||
| Statsskick president premiärminister |
republik Vladimir Voronin Zinaida Greceanii |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Sovjetunionen 27 augusti 1991 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
33 843 km² (135:e) 1,4 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
4 466 706 (119:e) 133,5 inv/km² (57:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $10 679 milj ([[Lista över länder efter BNP (PPP)|]]) $3153 (september 2008) |
||||
| Valuta | Moldavisk leu (MDL) |
||||
| Tidszon | UTC+2 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Dealul Bălăneşti 430 m ö.h. km² Dnjestr (Nistru) 1370 km |
||||
| Nationaldag | 27 augusti | ||||
| Landskod | MD, MDA | ||||
| Landsnummer | 373 | ||||
| 1 Enligt konstitutionen är moldaviska officiellt språk, men detta anses mer eller mindre identiskt med rumänska, det officiella språket i grannlandet Rumänien. | |||||
Moldavien (historiskt Moldova eller Moldau) är en republik i östra Europa som gränsar till Ukraina och Rumänien. Landets huvudstad är Chişinău.
Innehåll |
Historia
Medeltiden
Under antiken beboddes Moldavien av dakerna. På grund av sitt strategiska läge i östra Europa nära Asien har området som nu är Moldavien utstått flertalet invasioner.
På medeltiden invaderades området först av Kievriket och senare av mongolväldet. Omkring år 1350 uppstod furstendömet Moldau. Detta var underställt och tributskyldigt till det Osmanska riket, men fick behålla sin politiska autonomi, från år 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet. Furstendömet kom att bestå fram till år 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten Valakiet och år 1861 utropade staten Rumänien.
Dagens Moldavien grundas
Efter den Ryska revolutionen utropades Bessarabien, som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av Första världskriget tillföll detta Rumänien; år 1918 tog kommunisterna makten i Bessarabien, vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament.
Andra världskriget
I enlighet med Molotov-Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll tillföll Bessarabien Sovjet och den 2 augusti 1940 ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen Transnistrien införlivades i Moldavien. Med stöd från Tyskland kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Många judar dödades av rumänerna under 1941-1944. Efter andra världskrigets slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86 % av de styrande ersattes med icke-moldaver. Under Stalin deporterades ett stort antal moldaver till Sibirien och Kazakstan, medan ryssar samtidigt deporterades till Moldavien.
Självständighet från Sovjet
Landet var en av delrepublikerna i Sovjetunionen, Moldaviska SSR, 1940-1940 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade Transnistrien sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt inbördeskrig. Efter intervention av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land. Efter Sovjetunionens fall styrdes Moldavien först av ickekommunister, men landet styrs sedan 2001 åter av en kommunistisk president och ett kommunistiskt parlament (kommunisterna innehar 56 av 101 mandat); valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av världssamfundet men landet uppvisar brister vad gäller mediafrihet och mänskliga rättigheter. Till en början med stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning 1994 röstade en stor majoritet mot detta (endast 10 % röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men har under senare år allt mer närmat sig EU och USA samt sökt distansera sig från Ryssland.
Ryskspråkiga separatister har i Transnistrien utropat en självständig stat och i söder har gagauzerna, ett kristet turkspråkigt folk, erhållit autonomi. Om den serbiska provinsen Kosovo erhåller internationellt erkännande som en självständig stat, anser man i Transnistrien att ett nytt folkrättsligt prejudikat bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet.
Den 5 april 2009 hölls parlamentsval. Sedan de preliminära resultaten gett det regerande Kommunistpartiet en klar seger ledde det till våldsamma protester från oppositionen som hävdade att valfusk begåtts. Antikommunistiska demonstranter stormade presidentpalatset. En person uppges ha dödats och ett 30-tal skadats under de våldsamma kravallerna. [1]
Geografi
Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. Det gränsar i väster till Rumänien och i öster, norr och söder till Ukraina. Moldavien sträcker sig drygt 350 kilometer i nord-sydlig riktning och drygt 150 kilometer i öst-västlig och har en yta på 33 843 km². Större delen av landet ligger mellan floderna Dnjestr och Prut. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med Donau innan den mynnar ut i Svarta havet. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen Transnistrien (cirka 12 % av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är Răut (Reut), Kogolnik, Bîc och Botna. I norr gränsar landet till den podoliska platån (Podolien) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.
Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns stäpp. Den norra delen av landet är kuperad. Moldaviens högsta berg är Dealul Bălăneşti, 429 meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt svartjorden på stäppen i söder, och kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva jordbruksregionerna i området, med storodling av frukt och vin. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad Codrii ("skogarna"). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare.
Bland naturtillgångar märks bördig jord, petroleum, naturgas, kalk, lera och brunkol.
Moldavien har ett torrt, tempererat kontinentalt klimat med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast kustklimat, medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar nederbörden, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder till följd av den östliga vinden relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25°C; under vintern dalar den snabbt ner till under 0°C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 21°C; i januari varierar genomsnittet regionalt från -1°C till -6°C.
Städer i Moldavien
| Nr. | Stad | Befolkning (2004) | Distrikt |
|---|---|---|---|
| 1. | Chişinău | 644 204 | - |
| 2. | Tiraspol | 158 069 | - |
| 3. | Bălţi | 122 669 | - |
| 4. | Tighina | 97 027 | - |
| 5. | Rîbniţa | 53 648 | Rîbniţa rajon |
| 6. | Cahul | 35 488 | Cahul rajon |
| 7. | Ungheni | 35 311 | Ungheni rajon |
| 8. | Soroca | 28 362 | Soroca rajon |
| 9. | Orhei | 25 641 | Orhei rajon |
Administrativ indelning
Moldavien är indelat i 32 distrikt (rajoner), fem kommuner (Bălţi, Chişinău, Comrat, Tighina, Tiraspol) och två halvautonoma regioner (Gagauzien och det separatistiska Transnistrien, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är de jure en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men de facto kontrolleras det inte av den moldaviska regeringen).
Moldaviens rajoner:
Politik
Moldavien är en parlamentarisk republik. Parlamentet har en kammare med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer sedan president, som fungerar som statschef, genom sluten omröstning. Sedan den konstitutionella reformen år 2000 krävs en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, vilket vill säga sextioen röster. Presidenten utser en premiärminister som i sin tur bildar en regering. För båda krävs parlamentets godkännande.
President sedan 2001 är kommunisten Vladimir Voronin. Vasile Tarlev är premiärminister sedan 2006.
Kommunistpartiet, som var pro-ryskt och förespråkade bättre relationer med Ryssland vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvänding till valet den 6 mars 2005 och blev pro-europeiskt. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av Serafim Urechean, borgmästaren i Chişinău, Demokratiska partiet under ledning av Dumitru Diacov, tidigare talman i parlamentet, och det Socialliberala partiet under ledning av nationalekonomen Oleg Serebrian. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av Iurie Rosca fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.
Sedan kommunisterna segrat även i valet 2005 omvaldes Vladimir Voronin som president den 4 april 2005. Eftersom Kommunistpartiet inte hade mer än 56 parlamentsledamöter var Voronin tvungen att samla röster utanför det egna partiet. Det demokratiska blocket och kristdemokraterna underlät att utse egna presidentkandidater; den ende utmanaren till Voronin, Gheorghe Duca, Vetenskapsakademins ordförande, fick endast en röst, och Voronin kunde slutligen få ihop 75 röster, vilket är 14 mer än minimumkravet för omval. Tjugotre parlamentariker i "Alliansen vårt Moldavien" följde partiledaren Serafim Urecheans uppmaning att bojkotta presidentvalet. De 22 ledamöterna i de två övriga partierna i det demokratiska blocket, samt de kristdemokratiska ledamöterna, deltog i valet. Två röster ogiltigförklarades.
Se även:
Ekonomi
Moldavien har ett gott klimat och bördig jord, men saknar större naturtillgångar, vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk, med odling av frukt, grönsaker, vin och tobak. Jordbruksprodukter, livsmedel, textilier och metaller är de vanligaste exportvarorna. Petroleum, kol och naturgas importeras från Ryssland.
Under sovjettiden var Moldavien den främsta leverantören av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Förlusten av denna marknad, energiberoendet av rysk gas, den betydande emigrationen (främst av ryssar och ukrainare) och förlusten av Transnistrien, landets främsta industriregion, till separatister, bidrog till att kraftigt försvaga den moldaviska ekonomin och föranledde ett dramatiskt fall i landets BNP.
Problem med energiförsörjningen har bidragit till en kraftig nedgång i industriproduktionen sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991. De första tio åren efter självständigheten skedde en kraftig liberalisering av landets ekonomi, men under de senaste åren har kommunistpartiet, då det återfått makten, försökt återställa mycket av detta. Landet har inte haft någon betydande tillväxt sedan självständigheten och präglas av fattigdom. Moldavien är Europas fattigaste land med en BNP per capita på 2100 USD (2005). Omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes, och det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen.
De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt (mer än 8 % under den första halvan av 2005). Dock har avsaknaden av strukturella reformer och en svart ekonomi på nästan 40 % av BNP orsakat tvåsiffrig inflation (mellan 12 % och 15 % per år) och ett betydande handelsunderskott (delvis uppvägt av de pengar moldaver arbetandes i utlandet sänder hem).
Moldavien har 174 vinframställande fabriker.
Moldaviens offentliga budget år 2005:
- Inkomster - 14694,9 miljoner leu. I % av BNP - 40,0.
- Utgifter- 13937,2 miljoner leu. I % av BNP - 37,9.
- Saldo - 757,7 miljoner leu. I % av BNP - 2,1.
Demografi
Moldavien har cirka 4,4 miljoner invånare på en yta av 33 800 km². Enligt folkräkningen år 2004 har Moldavien utom Transnistrien 3 388 000 invånare, vilket är en nedgång med 208 000 invånare sedan folkräkningen 1989. Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat till utlandet (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Befolkningens medelålder är 32 år.
Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan moldaver och rumäner, och där även skillnaden mellan moldaviska och rumänska. Skillnaden mellan moldaver och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldaver är en egen etnisk grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldaver är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska dialekten av rumänska även talas på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad av rumäner och moldaver såsom är fallet i staten Moldavien.
De senaste uppgifterna kommer från 2004 års folkräkning, men siffrorna är omdiskuterade.[2]
| Folkgrupp | Andel |
|---|---|
| moldaver | 75,8 % |
| ukrainare | 8,4 % |
| ryssar | 5,9 % |
| gagauzer | 4,4 % |
| rumäner | 2,2 % |
| bulgarer | 1,9 % |
| övriga | 1,0 % |
| ej svar | 0,4 % |
Den officiella folkräkningen skiljer på moldaver och rumäner, men de flesta organisationer räknar dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte Transnistrien, med mellan 750 000 och 900 000 invånare, där den moldavisktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20 % ryssar.
Två tredjedelar av invånarna talar moldaviska, vilket vanligen räknas som en dialekt av rumänska (men som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarades vara ett separat språk). Andra språk som talas är ryska och ukrainska. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både moldaviska och ryska.
De största religionerna i Moldavien är
- östligt ortodoxa kristna 98 %
- judar 1,5 %
- baptister och övriga 0,5 %
Kultur
Moldaviens kultur härstammar huvudsakligen från den rumänska kulturen, vars rötter går tillbaka till 200-talet, tiden för den romerska kolonisationen av Dakien.
Under århundradena efter det romerska tillbakadragandet år 271, mottog invånarna i regionen influenser via kontakter med det bysantinska riket, slaviska och ungerska grannfolk, och senare från osmanska turkar. Från 1800-talet blev en stark västeuropeisk, särskilt fransk, påverkan synbar i rumänsk litteratur och konst. Den uppkomna blandningen har gett upphov till en rik kulturtradition. Även om utländska kontakter var en ofrånkomlig följd av regionens geografi, har dessas inflytande endast bidragit till att förhöja en livskraftig populärkultur.[källa behövs]
Befolkningen i regionen började allmänt identifiera sig som "moldaver" under 1300-talet, men upprätthöll fortsättningsvis nära kulturella band med andra valakiska grupper. Östmoldaverna, befolkningen i Bessarabien och Transnistrien, mottog också influenser av slavisk kultur från det angränsande Ukraina. Under perioderna 1812-1917, och 1944-1989, påverkades östmoldaverna av rysk och sovjetisk administrativ kontroll, så väl som av etnisk rysk immigration.
Bessarabien var en av de minst utvecklade, och en av de med lägst utbildad befolkning av det ryska imperiets europeiska regioner. År 1930 var läs- och skrivkunnigheten bara 40 %, enligt en rumänsk folkräkning. Även om sovjetiska myndigheter främjade utbildning (inte minst för att sprida kommunistisk ideologi), gjorde de även allt de kunde för att bryta regionens kulturella band med Rumänien.
För att fylla tomrummet utvecklade sovjetiska myndigheter stadskulturella och vetenskapliga centra och institutioner som följaktligen fylldes med ryssar, och med andra icke-rumänska etniciteter. Den urbana kulturen kom från Moskva; den etniskt rumänska befolkningen på landsbygden tilläts uttrycka sig bara inom folklore eller folkkonst.[källa behövs]
Fastän folkkonsterna blomstrade, var likheterna med rumänsk kultur dolda. Musik och dans i synnerhet uppmuntrades av sovjetiska myndigheter, men förvrängdes för att undangömma deras rumänska ursprung. Ett exempel är den nationella folkdräkten, för vilken den traditionella rumänska mockasinen (opinca) ersattes av den ryska stöveln.
Moldaviens folkkultur är synnerligen rik, och den mycket gamla folkballaden, "Mioritan", spelar en central roll i den traditionella kulturen. Folktraditioner, innefattande keramikproduktion och vävning, utövas fortsättningsvis i landsbygdsområden. Folkkulturtraditionen främjas på nationell nivå och representeras av, bland andra grupper, republikens danssällskap, Joc, och av folkkören, Doina.
Nationella helgdagar
- 27 augusti - Ziua Independenţei - Självständighetsdagen
- 31 augusti - Limba noastră - ung. Språkdagen
Referenser
- ↑ Våldsamma kravaller i Moldavien Svenska Dagbladet, 7 april 2009
- ↑ *Det officiella resultatet av 2004 års folkräkning [1]. Det i sammanhaget centrala dokumentet har beteckningen i. Populaţia după naţionalitate şi limba, în care vorbeşte de obicei.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Moldavien
