Karpaterna

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Västkarpaterna (Tatra), Polen
Karpaterna (Beskiderna), Bieszczady, Polen
Karpaterna (Beskiderna), Bieszczady, Polen
Karpaterna (Beskiderna), Bieszczady, Sine Wiry, Polen

Karpaterna är ett bergssystem i Tjeckien, Slovakien, Polen, (Tatrabergen), (Beskiderna), Ungern - Västkarpaterna och i Rumänien, Ukraina (Östkarpaterna, Transsylvanien) och Serbien (Södrakarpaterna). Bergen är ett turistmål med de många skidanläggningarna, hälsosamma källorna, naturreservaten och Draculas slott i Bran. Högsta topp är Gerlachovský štít.

Karpaterna är ur biologisk synvinkel ett av Europas viktigaste områden. Det är en fristad för många annars utrotningshotade arter. På 70 000 kvadratkilometer i Rumänien ryms cirka 5 400 björnar (siffran har varit uppe över 8 000), 3 400 vargar och 2 000 lodjur. Rovdjurspopulationerna i Karpaterna är 10-20 gånger större än i Alperna.

Namn

Namnet kommer förmodligen från en dakisk folkgrupp, som enligt dokument som tecknats ner av Zosimus fram till 381 bott på Östkarpaternas sluttningar. Alternativt har namnet på folkgruppen kommit av namnet på bergen. Namnet Karpetes kan ursprungligen ha kommit från den urindoeuropeiska ordstammen *sker-/*ker-, från vilken även det albanska ordet för sten, karpë kommer.

I sena dokument från Romerska riket kallas Östkarpaterna Montes Sarmatici, och Västkarpaterna Carpates.

I den isländska Hervarar saga, som beskriver uråldriga germanska legender om strider mellan goter och hunner förekommer namnet Karpates i den germanska formen Harvaða fjöllum (se Grimms lag).

Geografi

Karpaterna börjar vid Donau nära Bratislava. De omger Transkarpatien och Transsylvanien i en stor halvcirkel, och går mot sydväst. Den slutar vid Donau nära Bor,_Serbien i Serbien. Karpaternas totala längd är över 1 500 kilometer och bergssystemets bredd varierar mellan 12 och 500 km. Karpaternas största bredd är ungefär densamma som dess högsta höjd. bergssystemets högsta topp är Gerlachovský štít, som når en höjd på 2 655 meter över havet. Den täcker en yta om 190 000 km² och är efter Alperna Europas största bergssystem.

Även om Karpaterna ofta brukar kallas bergskedja bildar systemet ingen sammanhängande kedja berg, utan består av flera orografiskt och geologiskt distinkta grupper. Karpaterna saknar skarpa höjder, vidsträckta snöfält, stora glaciärer, höga vattenfall och större sjöar, vilka alla tillhör Alpernas attribut. Inget område i Karpaterna är snötäckt året runt, och det finns inga glaciärer. Karpaternas klimat samt flora och fauna är jämförbara med Alpernas mittregion.

Karpaterna separeras från Alperna av Donau, och de två kedjorna möts bara vid en plats, vid Leithabergen vid Bratislava. Floden separerar dem också från Balkanbergen vid Orşova. Oder separerar bergen från Schlesiens och Mährens bergskedjor. Till skillnad från de andra delarna av Europas centrala bergssystem omges Karpaterna av slättland på alla håll.

Externa länkar

Personliga verktyg