Mexiko

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Estados Unidos Mexicanos
Mexikos flagga
Mexikos statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Himno nacional mexicano
Mexikos läge
Huvudstad Mexico City
Största stad Mexico City
Officiellt språk spanska samt 62 inhemska språk som har samma status
Statsskick
President
Regeringschef
republik
Felipe Calderón
Felipe Calderón
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Spanien
16 september 1810
27 september 1821
Yta
 • Totalt
 • Vatten

1 972 550 km² (14:e)
2,5%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

106 682 500 (11:e)
55,2 inv/km² (117:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2005)
$1 072 563 miljoner (13:e)
$10 186
Valuta mexikansk peso (MXN)
Tidszon UTC-6 till UTC-8
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Pico de Orizaba
5 610 m ö.h.
Lago de Chapala
1 685 km²
Río Bravo
3034 km
Nationaldag 16 september
Landskod MX, MEX
Landsnummer 52

Mexiko, alternativt Mexico, (spanska: Estados Unidos Mexicanos, México eller República Mexicana), är en federal republik i södra Nordamerika. Landet gränsar till Belize, Guatemala och USA och har kust mot både Atlanten och Stilla havet.

Innehåll

Namnet

Det finns flera hypoteser om namnet Mexikos ursprung och betydelse. Vad som är säkert, är att Mexiko kommer från nahuatl, och det är det som mexicas kallade huvudstadens imperium.

Ett förslag förklarar att ordet Mexiko består av mētz-tli 'måne' och xīc-tli 'navel' och ändelsen -co 'i, i stället för' som betyder ’I månens centrum’, så huvudstaden var representerad på flera codexar som centrum av världen. Imperiets huvudstad Tenochtitlan låg i egentligen i mitten av Texcocosjön.

Ett annat förslag är att Mexiko är uppkallat efter en mexicagud, Mexi (uttalad Mesji), givet av mexicas till deras Gud Huitzilopochtli. Mexiko är då platsen där Huitzilopochtli bor.

Historia

Huvudartikel: Mexikos historia

När Mexiko, eller Nya Spanien som det kallades då, efter erövringen av Mexiko år 1521 blev ett vicekungadöme under Spanien (virreinato) fanns där högtstående indianska civilisationer, till exempel maya, azteker, purepecha (tarasker) och mixteker. Andra högtstående kulturer hade gått under, som olmeker, Teotihuacankulturen och tolteker. Spanjorerna tog med sig sjukdomar som vattkoppor, tyfus och mässling. [källa behövs] Detta, kombinerat med indianernas svåra levnadsförhållanden under det spanska väldet, ledde till att den ursprungliga befolkningen minskade från cirka 50 miljoner till ungefär 5–6 miljoner på bara 100 år.

År 1810 deklarerade en grupp upprorsmän landets självständighet, vilket inledde ett inbördeskrig, det mexikanska frihetskriget, mot den federala regeringen, som var lojal mot Spanien. Inbördeskriget slutade med en förhandlingslösning som gjorde att Mexiko blev självständigt 1821. Republiken Texas bröt sig ut från Mexiko 1837. Frankrike passade på att anfalla 1838 i det så kallade Bakelsekriget och Texas införlivades slutligen i USA 1846. Samma år förklarade USA krig mot Mexiko i syfte att realisera de territoriella ambitioner man hade framfört redan kort efter Mexikos självständighet. Det nordamerikanska interventionskriget pågick fram till 1848. Under denna tid hade republiken Yucán deklarerat sig självständig och neutral i konflikten. I fredsfördraget tvingades Mexiko avstå från stora landområden, vilket idag i stort sett består av de nuvarande amerikanska delstaterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico.

År 1858 ställdes motsättningar mellan den liberala regeringen med Benito Juárez i ledningen och konservativa krafter på sin spets och Reformkriget (La Guerra de Reforma) inleddes. Detta inbördeskrig kom att vara i tre år. 1860 segrade regeringsstyrkorna under Juarez.

Efter kriget befann sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställdes betalningarna av utlandsskulden på två år. På grund av detta, trots att betalningarna återupptogs, skickade Frankrike, Storbritannien och Spanien år 1862 trupper till Veracruz. Senare drog Storbritannien och Spanien tillbaka sina trupper, medan Frankrike förklarade krig och påbörjade en militär kampanj. I slaget vid Puebla den 5 maj 1862 besegrades fransmännen av den mexikanska armén. Efter att den franska armén fått förstärkningar intog man staden Puebla den 17 mars 1863 och i slutet 1863 var de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen.

Mexiko konstituerades som en monarki och de styrande föreslog Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, som kejsare. År 1864 undertecknade de konservativa, Napoleon III och Maximilian av Habsburg en överenskommelse och Maximilian ”accepterade Motecuhzomas tron” och anlände till Veracruz i maj 1864.

Mexikanska trupper och en folklig gerilla försätter oupphörligen att strida mot den franska armén. År 1866 beslutade Frankrike att ta hem sina trupper, varpå de Juáreztrogna trupperna återerövrade landet. Maximilian och hans kollaboratörer tillfångatogs och arkebuserades.

År 1876 började den diktatur som fått namnet "Porfiriatet". Generalen Porfirio Díaz, tidigare allierad med Benito Juarez, framtvingar ett omval och väljs till president. 1880 väljs en vän till Díaz och 1884 väljs Díaz till president på nytt. Han stannar på posten till 1911.

Under Porfirio Díaz diktatur försämrades levnadsvillkoren för de stora massorna och under 1900-talets första år inträffade en rad mindre uppror och väpnade aktioner utförda av olika revolutionära grupper. 1910 utbröt den mexikanska revolutionen. 1911 besegrade revolutionära styrkor under Fransisco Villa, Emiliano Zapata och Pascual Orozco den federala armén. Ett flertal uppror följde dock, startade både av anhängare till Porfirio Díaz och av Emiliano Zapata. På grund av dessa och motsättningar mellan de olika revolutionära styrkorna fortsatte dock striderna till 1916. Venustiano Carranza blev revolutionsledare 1915 och president 1917.

År 1920 gjordes uppror mot presidenten Venustiano Carranza som mördas. Makten övertogs av Carranzas tidigare militäre befälhavare Álvaro Obregón.

År 1929 bildades det politiska partiet Partido Nacional Revolucionario, PNR, som senare bytte namn till Partido Revolucionario Institucional, PRI. PRI kom att ha makten i Mexiko till slutet av 1990-talet, då Vicente Fox från högerpartiet PAN blev president. Vid valet 2006 vann återigen PAN, med en minimal marginal över vänsterpartiet PRD, och Felipe Calderón blev president.

Geografi

Mexiko

Mexiko ligger kring Kräftans vändkrets och är ganska triangelformat. Ytan är en fjärdedel av USA:s storlek. Landet sträcker sig från den kaliforniska halvön i nordväst till Yucatan i sydost.

Klimat och miljö

Klimatet varierar från tropiskt till ökenklimat. Längs både atlant- och stillahavskusten förekommer orkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktiva vulkaner och jordbävningar är inte ovanliga.

Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.

Administrativ indelning

Mexiko är indelat i 31 delstater och ett federalt distrikt (Distrito Federal, som omfattar huvudstaden Mexico City). De 31 delstaterna är: Aguascalientes, Baja California, Baja California Sur, Campeche, Chiapas, Chihuahua, Coahuila, Colima, Durango, Guanajuato, Guerrero, Hidalgo, Jalisco, Mexiko, Michoacán de Ocampo, Morelos, Nayarit, Nuevo León, Oaxaca, Puebla, Querétaro Arteaga, Quintana Roo, San Luis Potosí, Sinaloa, Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz, Yucatán och Zacatecas.

Styrelseskick och förvaltning

Polisväsende

Huvudartikel: Polisen i Mexiko

Polisen i Mexiko är i organiserad på tre nivåer: federal polis, delstatlig polis och kommunal polis. Därtill kommer polisen i Mexico City, som är ett federalt distrikt (Distrito Federal). Överordnande organ är det federala säkerhetsministeriet och samordnande organ är det nationella säkerhetssystemet (Sistema Nacional de Seguridad Publica).

Ekonomi

Mexiko har en marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk. Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser. Mer än 90% av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal. Förr bestod Mexikos BNP mestadels av oljehandel och i början av 1980-talet överträffades de outnyttjade oljetillgångarna endast av Saudiarabien[1], men landet har nu sänkt beroendet och andra industrier börjar växa fram som till exempel biltillverkningen. Inkomstskillnaderna i landet är fortfarande mycket stora och närmare 40% av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen.

55% procent av Mexikos befolkning i arbetsför ålder har arbeten (2006).[2] Enligt Secretaría de Trabajo y Previción Social (www.stps.gob.mx) är den öppna arbetslösheten mellan 3-5%. STPS har dock en ganska generös definition till att vara i arbete.

Omkring 78% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 14% av vattenkraft, 4% av kärnkraft och resterande på annat sätt.[källa behövs] Därutöver importeras el. Haciendasystemet som var förut kan vara grunden till Mexikos dåliga ekonomi.

Landet var 1985 världens ledande producent av silver och hade då över 70 silvergruvor i drift.[3]

Demografi

Kultur, turism och fritid

Bland kända mexikanska författare återfinns nobelprisvinnaren Octavio Paz och Carlos Fuentes.

Ett känt konstnärspar är Frida Kahlo och Diego Rivera, vars liv har gestaltats i filmen Frida med Salma Hayek i huvudrollen.

I det mesoamerikanska kulturområdets norra del finns många välkända ruinstäder. Bland annat det multietniska Teotihuacán ligger i Mexiko. Här fanns Aztekerriket med städer som Tlacopán, Tenochtitlán och Texcoco. Yucatánhalvön var hem för större delen av Mayakulturen med bland andra Palenque, Chichén Itzá, Uxmal, Cobá och Tulúm.

CancúnYucatán har tagit över ledarrollen som turistort efter Acapulco.

Den största sporten är fotboll, med ett landslag som går under smeknamnet El tricolor eller "El Tri". Fifa's World Cup har spelats i Mexiko 2 gånger (1970 och 1986) men El Tri har aldrig avancerat till semifinalen. Bland de bästa mexikanska fotbollsspelarna nämns Hugo Sánchez, Jorge Campos, Luis Hernández, Antonio Carbajal och Rafael Márquez. Även baseball är en populär sport, övervägande i norr, som amerikaner spelar under vintertid i ligan Liga del Pacífico.

Se även

Referenser

  1. Folk och länder, Mexiko, sidan 12
  2. CIA - The World Factbook 2007
  3. Folk och länder, Mexiko, sidan 6

Källor

Time-Life books: Folk och länder, Mexiko, Bokorama, Höganäs, Roland Adlerberth (övers.). ISBN 91-7024-242-9. 


Koordinater: 23°19′N 102°22′V / 23.317, -102.367

Personliga verktyg
På andra språk