Senegal

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

République du Sénégal
Flagga
Valspråk: Un Peuple, Un But, Une Foi (Franska: Ett folk, ett mål, en tro)
Nationalsång: 'Pincez Tous vos Koras, Frappez les Balafons'
Huvudstad	Dakar 14°38'N, 17°27'w
Största stad	Dakar
Officiellt språk	franska
Statsskick president premiärminister	republik Abdoulaye Wade Cheikh Hadjibou Soumaré
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Frankrike 4 april 1960
Yta  • Totalt  • Vatten	196 190 km² (85:e) 2,1%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	11 343 328[1] (31 december 2007) (70:e) 57,8 inv/km² (115:e)
BNP (PPP)  • Totalt  • Per capita	(2003) $6 496 milj (107:e) $ 493 (2002)
Valuta	CFA-franc (XOF)
Tidszon	UTC
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	ej namngiven plats nära Nepen Diakha 581 m ö.h. km² Senegalfloden 1 633 km
Nationaldag	4 april
Landskod	SN
Landsnummer	221

Senegal är den västligaste staten på Afrikas fastland, belägen vid Atlanten. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.

Historia

Huvudartikel: Senegals historia

Söder om Kaolack finns gravmonument i sten som vittnar om en högkultur under det första århundradet e.Kr.^[2] Från 300-talet till 1500-talet tillhörde Senegals inland olika mäktiga västafrikanska riken såsom Ghanariket, Maliriket, Songhairiket och olika småriken.^[3] Under 800-talet och 900-talet fanns i kustlandet ett fulanirike som införde Islam i området.^[2]På 1300-talet frigjorde sig ett wolofrike sig från Maliriket och bestod i olika former fram till 1600-talet.^[2]

1445 kom portugiserna till området och slog sig ner på ön Gorée utanför Dakar. Något senare anlände även nederländare till området.^[2]. Handeln med gummi var en av anledningarna till att många europeiska länder lockades just hit.^[3] För att kunna konkurrera med portugiserna grundade fransmännen 1659 handelsstationen Saint-Louis på en ö vid Senegalflodens utlopp.^[2] Mellan 1758 och 1815 var de franska besittningarna i landet flera gånger i britternas händer.^[2]

1815 erkändes Senegal som en fransk koloni vid Wienkongressen.^[3] Under 1850-talet började fransmännen utvidga sin kontroll i området så att det även skulle infatta inlandet. Detta möttes delvis av väpnat motstånd av lokala och religiösa ledare.^[2] 1857 grundades Dakar som snart växte sig förbi den dåvarande huvudstaden Saint-Louis. 1895 blev Dakar säte för generalguvenören över alla Frankrikes besittningar i västafrika.^[2] Samtidigt blev Senegal en del av Franska Västafrika.^[4] Dakar var under kolonialtiden den viktigaste hamnen för transport av slavar till Amerika. På ön Gorée som ligger cirka 20 minuter från Dakar finns resterna av de boenden som hyste slavar under kolonialtiden. Gorée var sista utposten för de slavar som skickades till USA, Kuba och Sydamerika.

1958 fick Senegal självstyre och bildade 1959, tillsammans med Franska Sudan, Malifederationen.^[2] Malifederationen blev självständigt från Frankrike 4 april 1960. Federationen upplöstes den 20 augusti samma år, och då blev Senegal en helt självständig stat. Senegals första president var Léopold Senghor som ledde ett socialdemokratisk parti^[3], det är efter honom som Dakars flygplats har blivit uppkallad. Mellan 1966 och 1976 var Senghors parti det enda tillåtna i landet.^[2]1981 drog sig Senghor tillbaka och ersattes av Abdou Diouf och först då fick landet full demokrati.^[3] 1982 bildade Senegal och Gambia konfederationen Senegambia, men integrationen av de två länderna blev aldrig genomförd och unionen upplöstes 1989. Senegal har dock fortfarnade stort inflytande över det mindre grannlandet. Trots fredssamtal strider en separatistgrupp i södra delen av landet, kallad Casamance, sporadiskt mot regeringstrupper sedan 1982. 1993 genomfördes första fria parlamentsval.^[4] Senegal har en lång tradition i att deltaga i internationellt fredsarbete.^{[källa behövs]}

Geografi

Senegal

• Naturtillgångar: fisk, fosfat, järnmalm

Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt. Under regntiden, som varar mellan maj och november, blåser kraftiga sydöstliga vindar och låglänta delar av landet kan översvämmas. Resten av året domineras av den heta, torra harmattan-vinden. Ibland förekommer längre torrperioder.

Några av Senegals miljöproblem är avskogning, jorderosion, överfiskning och att vilda djurbestånd hotas av tjuvjakt.

Administrativ indelning

Senegal är indelat i elva regioner: Dakar, Diourbel, Fatick, Kaolack, Kolda, Louga, Matam, Saint-Louis, Tambacounda, Thiès och Ziguinchor.

Ekonomi

1994 påbörjade Senegal stora ekonomiska reformer med internationellt stöd. Mellan 1995 och 2002 har landets BNP ökat med i genomsnitt 5% årligen och inflationen var under 1% före 2001. Även utländska investeringar i Senegal har ökat. En negativ tendens i ekonomin är en stor arbetslöshet (framför allt ungdomsarbetslöshet) i städerna, beroende på stor inflyttning. Fortfarande är ungefär hälften av befolkningen mycket fattig.

Som medlem i Västafrikas ekonomiska och monetära union (WAEMU) arbetar Senegal mot en större regional integration.

All elektricitet produceras av fossila bränslen.^[5]

Politik

Senegal räknas som en av Afrikas bäst fungerande demokratier.^[6]

Militär

Senegal har en av de mest vältränade arméerna i Afrika^{[källa behövs]}.

Demografi

• Befolkning: wolof 43,3%, pulaar 23,8%, serer 14,7%, jola 3,7%, mandinka 3%, soninke 1,1%
• Befolkningens medelålder: 17,8 år (2002)
• Spädbarnsdödlighet: 5,8% (2003)
• Befolkningens medellivslängd: 56,4 år (2003)
• Religiös tillhörighet: muslimer 94%, kristna 5%, inhemska religioner 1%
• Språk: franska, wolof, pulaar, jola, mandinka
• Analfabetism: 2003 var omkring 60% av den vuxna befolkningen analfabeter.
• Narkotika: Senegal är genomfartsland för heroin från Asien till Europa och Nordamerika. Cannabis odlas illegalt.

Städer

Större städer med beräknad folkmängd 31 December 2007^[1].

• Dakar - 2 243 381 (inklusive Guediawaye och Pikine)
• Touba - 529 176
• Thiès - 263 493
• Kaolack - 185 976
• M'bour - 181 825
• Saint-Louis - 171 263
• Rufisque - 162 055
• Ziguinchor - 158 370
• Diourbel - 100 445
• Louga - 82 884
• Tambacounda - 78 800
• Mbacké - 68 054
• Kolda - 62 258

Externa länkar

• Teranga Sénégal
• Sentoo

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1} Agence Nationale de la Statistique et de la Demographie, Senegal , publikation Estimation de la population du Sénégal de 2005 à 2015, Direction de la Prévision et de la Statistique, Janvier 2006
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9} Bra Böckers lexikon, band 20, tredje upplagan
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2 3,3 3,4} Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
4. ↑ ^{4,0 4,1} Respons (uppslagsverk), band 4, andra upplagan
5. ↑ IAEA Energy and Environment Data Reference Bank: Senegal
6. ↑ ”MYC4”. https://www.myc4.com/Portal/WebForms/Countries/DisplayCountry.aspx?CountryId=195. Läst 2009-04-27. 

• Wikimedia Commons har media som rör Senegal
  Bilder & media