Läskunnighet
Från Rilpedia
Läskunnighet, eller alfabetism, i motsats till analfabetism, är ett ord som uttrycker huruvida en person eller ett kollektiv av människor är i stånd att på egen hand tillgodogöra sig och förstå en skriven text. Då man jämför länder brukar man räkna läskunnigheten i olika länder. I I-länderna kan nästan alla läsa och skriva, och kan de inte det beror det ofta på dyslexi. I många u-länder, där många barn inte får gå i skola, brukar läskunnigheten vara lägre.
Analfabetismen har minskat kraftigt under 1900-talet och halverats sedan 1970. Läskunnigheten ökar i alla världsdelar.
Innehåll |
Utveckling
Efter att Johann Gutenberg på 1400-talet uppfunnit boktryckarkonsten började den breda massan människor för första gången lära sig läsa. I Sverige (inklusive Finland) var läskunnigheten tidigt mycket hög. Redan i kyrkolagen 1686 ålades klockaren att lära alla barn i församlingen att läsa.[1] Läskunnigheten var därför allmän i Sverige redan på 1700-talet, vilket är mycket tidigt sett ur ett internationellt perspektiv. Dock handlade det inte om att läsa som vi tänker oss idag utan det var mycket innantillärning och många kunde läsa texter de redan hört men inte för dem nya och okända texter. Först i mitten av 1800-talet började läskunnigheten på allvar bli allmänt spridd i västvärlden. I dag är läskunnighet (och skrivkunnighet) en av FN:s mänskliga rättigheter.[2] Svenska skolbarn har länge varit bäst i världen på att läsa, men sedan 2001 har läskunnigheten bland barn i årskurs fyra minskat i förhållande till Ryssland, Hongkong och Kina som alltså har fler läskunniga barn i samma ålder.[3]
Läsande och hjärnan
Martin Ingvar, en ledande hjärnforskare säger att läskunnighet innebär en rad fördelar, förutom just kommunikationen, i hjärnan. De delar av hjärnan som påverkar minnet, uppmärksamheten, förmågan att tänka abstrakt, förståelse av information, beslutsfattande och kritiskt tänkande.[2]
Könsskillnader i läskunnighet
Enligt den tredje punkten i Millenniemålen ska antalet läskunniga kvinnor vara lika stort som antalet läskunniga män vid 2015. Enligt en undersökning som gjorts är förhållandet det motsatta, till exempel i Haiti fanns 2007 1,14 läskunniga kvinnor per läskunnig man. I Niger däremot var antalet kvinnor per läskunnig man 0,48.[4]
Analfabetism
Även i ett industriland som Sverige kan det finnas funktionella analfabeter, personer som trots skolundervisning har en mycket begränsad förmåga att läsa och skriva.
Källor
- ↑ forskning.se: "Hur har läsandet utvecklats över seklen?"
- ↑ 2,0 2,1 SvD: "Att lära sig läsa förändrar hjärnan", publicerat 11 januari 2004
- ↑ sr: "Fjärdeklassares läskunnighet försämrad", 28 november 2007
- ↑ globalis.se: "Läs- och skrivkunnighet bland unga kvinnor i förhållande till män"
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Läskunnighet
