Mauretanien

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För det forna berberska kungariket och romerska provinsen, se Mauretania
République Islamique de Mauritanie
al-Ğumhūriyyah al-Islāmiyyah al-Mūrītāniyyah
الجمهورية الإسلامية الموريتانية
Mauretaniens flagga
Flagga
Valspråk: Honneur, Fraternité, Justice
(franska för "ära, broderskap, rättvisa")
Nationalsång: Mauretaniens nationalsång
Mauretaniens läge
Huvudstad Nouakchott
18°09'N, 15°58'Ö
Största stad Nouakchott
Officiellt språk arabiska1
Statsskick
Statschef
Premiärminister
militärjunta
Mohamed Ould Abdel Aziz
Moulaye Ould Mohamed Laghdaf
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Frankrike

28 november 1960
Yta
 • Totalt
 • Vatten

1 030 700 km² (28:e)
försumbart
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

3 177 388 (130:e)
3,0 inv/km² (188:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2003)
$1 128 milj (152:a)
Valuta ouguiya (MRO)
Tidszon UTC
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Kediet Ijill
910 m ö.h.

km²

km
Nationaldag 28 november
Landskod MR, MRT
Landsnummer 222
1Den dialekt som talas är hassaniya. Pulaar, soninke och wolof har status som nationella språk; även franska har stark status.

Mauretanien är en stat i nordvästra Afrika som gränsar till Algeriet, Mali, Senegal, Västsahara och Atlanten. Befolkningen i landet är mestadels bosatt i städerna Nouakchott och Nouadhibou samt längs Senegalfloden i söder.

Innehåll

Historia

Mauretanien blev självständigt 1960. År 1975 annekterade landet den södra tredjedelen av dåvarande Spanska Sahara, nuvarande Västsahara. Mauretanien avträdde Spanska Sahara efter tre år av strider med befrielserörelsen Polisario, som ville att territoriet skulle bli självständigt. Mauretanien gör inte längre anspråk på Västsahara.

Landet styrdes som enpartistat från 1960-78, då en militärkupp införde juntastyre. År 1991 tilläts för första gången oppositionspartier i en ny konstitution, när man återgick till civilt styre under president Maaouyia Ould Taya, men valen ansågs allmänt vara utsatta för omfattande valfusk. 2005 skedde en militärkupp i landet där en militärjunta ledd av överste Ely Ould Mohamed Vall tog över från Ould Taya. Juntan har gradvis infört demokrati i landet genom olika åtgärder. Yttrandefrihet har införts, politiska fångar släppts, och presidentens mandatperiod begränsas till fem år och maximalt två perioder. Lokalval och senatsval hölls den 19 november 2006, och den 11 mars 2007 genomfördes val av en ny president. Samtliga val ansågs fria och rättvisa av internationella observatörer, och juntamedlemmarna själva var förbjudna att ställa upp. Presidentvalet vanns knappt av Sidi Ould Cheikh Abdallahi, som ansågs representera intressen närstående den störtade Ould Taya-regimen och juntans medlemmar. Han besegrade Ahmed Ould Daddah, en halvbror till landets president 1960-78. Den 6 augusti 2008 skedde återigen en militärkupp i landet, [1] efter att president Abdallahi försökt avskeda fyra generaler, varav en av dem ledde kuppen.[2] Landet leds för närvarande av ett militärt råd, med Muhammad Ould Abdel Aziz i spetsen [3]

Geografi

Mauretanien

Klimat och miljö

I Mauretanien råder ökenklimat vilket innebär att det alltid är varmt, torrt och dammigt. Under mars och april blåser ofta en het, sandbemängd vind, som kallas sirocco.

Några av landets största miljöproblem är en mycket begränsad tillgång på färskvatten samt att öknen breder ut sig på grund av avverkning av skog med åtföljande jorderosion.

Administrativ indelning

Mauretanien är indelat i ett huvudstadsdistrikt, Nouakchott, och 12 regioner ("wilayas"). Regionerna är i sin tur indelade i departement ("moughataa"), som är indelade i kommuner.

Regionerna är: Adrar, Assaba, Brakna, Dakhlet Nouadhibou, Gorgol, Guidimaka, Hodh Ech Chargui, Hodh El Gharbi, Inchiri, Tagant, Tiris Zemmour och Trarza.

Ekonomi

Järnmalmståget i öknen

Hälften av befolkningen är beroende av jordbruk. Järnmalm, som Mauretanien har stora tillgångar av, utgör hälften av landets export och fraktas med tåg till kusten. Kustvattnen utanför landet är bland de fiskrikaste i världen, men beståndet hotas av överfiskning, vilken utförs av andra länder.

Svåra torrperioder under 1970- och 1980-talen ledde till en stor utlandsskuld, men i början av 2000-talet fick Mauretanien en del av denna avskriven, och fick även annan ekonomisk hjälp från utlandet.

Hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket, och inkomstskillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste är stora.

Ungefär 85% av landets elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja, och resterande framställs av vattenkraft.

Trots att Mauretanien officiellt förbjöd slaveri 1981 anses det fortfarande förekomma i delar av landet.

Demografi

  • Befolkningens medelålder: 16,9 år (2002)
  • Spädbarnsdödlighet: 7,4% (2003)
  • Befolkningens medellivslängd: 52 år (2003)
  • Religiös tillhörighet: muslimer 98,84 %
  • Språk: hassaniya-arabiska, pulaar, soninke, wolof, franska
  • Analfabetism: nästan 60% av befolkningen äldre än 15 år var analfabeter 2003 (av kvinnorna nära 70%, av männen nära 50%)
  • folkslag: Maurer (Araber/berber, 66%), Toucouleur, Sarakole, Wolof, Soninke

Politik

Den juridiska systemet är en blandning av sharia (islamsk lag) och fransk civillagstiftning. 2007 avskaffades slaveri

Referenser

  1. Troops stage coup in Mauritania BBC News
  2. Mauretania's president deposed in coup, theguardian.co.uk 080806
  3. Mauritania army stages coup; junta takes charge AP


Personliga verktyg
På andra språk