Val
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Val (olika betydelser).
Val är inom politiken är den process varigenom en eller flera personer utses till ett politiskt uppdrag, att bli en förtroendevald ledamot – alternativt – att ett av flera beslutsalternativ bestäms efter en viss förreglerad process.
Den viktigaste formen av val är allmänna demokratiska val, vilket innebär att väljarna i en stat eller i en del av en stat väljer representanter till en beslutande församling (parlament, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, regionfullmäktige eller liknande). Vid allmänna val går man till en vallokal, vanligtvis tillfälligt inrättad i en offentlig lokal och lägger sin valsedel i en valurna. De som inte kan närvara på valdagen, till exempel på grund av resa till annat land, kan erbjudas möjlighet att förtidssrösta, till exempel på post eller konsulat, en tid före det egentliga valet. Då alla röster avgetts räknar särskilda rösträknare ihop rösterna och meddelar resultatet.
Innehåll |
Olika valsystem
Valsystemet är av stor betydelse för resultatet av ett val. De två huvudtyperna är proportionella val, vilka ger resultat som mera återspeglar väljarnas verkliga åsikter, och majoritetsval, vilka mindre återspeglar väljarnas åsikter, men däremot har bättre förutsättningar att skapa starka regeringar. Vid majoritetsval tenderar valkretsarna att vara mindre, vilket leder till att också mindre regioner kommer att få representation. Mindre partier utan regional karaktär missgynnas starkt av majoritetsval.
Flertalet länder i världen har proportionella valsystem, bland annat Sverige, vars nuvarande lösning för riksdagsvalen kallas jämkade uddatalsmetoden, som syftar till att så rättvist som möjligt fördela mandaten mellan partierna i förhållande till det antal röster de fått, för de partier som får minst ett mandat. Tidigare användes d'Hondts metod, som används till exempel i Finland.
I anglosaxiska länder som USA och Storbritannien används majoritetsval i enmansvalkretsar (ibland kallat "first past the post"). I Frankrike används numera i allmänhet majoritetsval i enmansvalkretsar och i två omgångar. I Japan används majoritetsval i flermansvalkretsar. I det tyska systemet kombineras majoritetsval och proportionella val efter svenskt mönster. Vissa länder har starkare inslag av personval, något som inte förekommer i Sverige, även om personval i och för sig är möjliga även här. I länder i Östeuropa, vilka tidigare ingick i östblocket, krävs oftast att valdeltagandet är minst 50 % för att valet ska vara giltigt, annars brukar det bli ny omgång några veckor senare.
Valhemligheten
I många länder betraktas valhemligheten som central i allmänna val: vem man röstar på skall inte kunna få konsekvenser annat än genom vem som blir vald. Valhemligheten kan hotas dels genom olämpliga valprocedurer, där valfunktionärerna kräver att få se valsedeln eller på annat sätt har möjlighet att koppla ihop en viss valsedel med en viss person, dels genom möjlighet till socialt tryck. I en del länder (till exempel Finland) måste var och en fylla i sin röstsedel ensam i valbåset och en ifylld röstsedel som visats får inte läggas i valurnan.
Så kallade exit polls kan anses bryta mot valhemligheten, då den som inte vill ljuga kan ha svårt att inte avslöja hur han röstat. Å andra sidan har de använts som ett sätt att kontrollera att de officiella valresultaten inte kraftigt manipulerats.
Då de som deltar i valet gör det som representanter för andra är det inte självklart att valhemligheten skall gälla: då måste man väga vikten av att kunna rösta enligt sin verkliga åsikt, utan rädsla för repressalier, mot vikten av att de som representeras kan lita på sin representant. I vissa val är rösterna offentliga.
Val efter nation
| Val per nation | |||
|---|---|---|---|
| Nation | Val | Senaste valet | Nästa val |
| Amerika | |||
| Chile | Presidentval | 2005-2006 | 2009 |
| Parlamentsval | 2005 | 2009 | |
| Ecuador | Presidentval | 2006 | 2010 |
| USA | Presidentval | 2008 | 2012 |
| Kongressval | 2006 | 2010 | |
| Venezuela | Presidentval | 2006 | |
| Parlamentsval | 2005 | 2010 | |
| Asien | |||
| Indien | Parlamentsval | 2004 | |
| Irak | Parlamentsval | 2005 | |
| Presidentval | 2002 | ||
| Europa | |||
| EU | Parlamentsval | 2004 | 2009 |
| Danmark | Folketingsval | 2007 | |
| Nationella folkomröstningar | 2000 | ||
| Finland | Presidentval | 2006 | 2012 |
| Riksdagsval | 2007 | 2011 | |
| Val till Ålands lagting | 2007 | 2011 | |
| Kommunalval i Finland | 2008 | 2012 | |
| Kommunalval på Åland | 2007 | 2011 | |
| Italien | Presidentval | 2006 | 2013 |
| Parlamentsval | 2008 | ||
| Nederländerna | Parlamentsval | 2006 | |
| Norge | Stortingsval | 2005 | |
| Storbritannien | Parlamentsval | 2005 | 2009 |
| Sverige | Riksdagsval | 2006 | 2010 |
| Landstingsval | 2006 | 2010 | |
| Kommunalval | 2006 | 2010 | |
| Kyrkoval | 2005 | 2009 | |
| Nationella folkomröstningar | 2003 | ||
| Tyskland | Förbundsdagsval i Tyskland | 2005 | |
| Ukraina | Presidentval | 2004 | |
| Parlamentsval | 2007 | ||
Väljare
Inom statsvetenskapen skiljer man mellan olika typer av väljare. En viktig grupp för ett parti är dess kärnväljare, det vill säga de väljare som har en bestående benägenhet att rösta på just det partiet. Det går att definiera denna typ av väljare på olika sätt. Vissa har velat definiera den som att väljarna i gruppen regelmässigt röstar på samma parti vid fler än två på varandra följande val. Det går dock att tolka begreppet bredare. Man har identifierat tre viktiga och vanliga inledningar till att det finns kärnväljare: partiidentifikation, röstning på grundval av social klass samt röstning på grundval av ideologisk övertygelse.[1]
En annan väljar gruppen är de så kallade marginalväljarna. Dessa väljare karaktäriseras av att partierna och kandidaterna inte kan vara säkra på hur de kommer att rösta. I en snävare betydelse är marginalväljare de väljare som vid två på varandra följande val har rösträtt och röstar, utan att rösta på samma parti eller kandidat.[2] Marginalväljarna kan ibland spela en avgörande roll i valutgången.
Två andra typer av väljare är de så kallade soffliggarna, som inte röstar överhuvudtaget, och förstagångsväljarna.[2]
Referenser
Källor
- Goldmann, Pedersen och Østerud, Statsvetenskaplig lexikon (1997), Universitetsforlaget Stockholm 1997, ISBN 91-88584-27-5
Noter
- ↑ Uppslagsordet kärnväljare från Statsvetenskapligt lexikon.
- ↑ 2,0 2,1 Uppslagsordet marginalväljare från Statsvetenskapligt lexikon.
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Val
