Europaparlamentsvalet 2004
Från Rilpedia
| Europaparlamentsvalet 2004 | |
 |
|
| Område | Mall:Landsdata EU EU-25 |
|---|---|
| Valdagar | 10 juni 2004 - 13 juni 2004 |
| Mandat | 732 |
| Valmanskår | 342 miljoner |
| Valdeltagande | 45,6 % |
| Valsystem | Proportionellt |
| Föregående | 1999 |
| Nästa | 2007 |
Europaparlamentsvalet 2004 hölls mellan den 10 juni 2004 och 13 juni 2004 i Europeiska unionens (EU) samtliga 25 medlemsstater, med varierande valdagar på grund av olika lokala sedvanor. Rösterna räknades när vallokalerna hade stängts, men resultatet offentliggjordes inte förrän den 13 och 14 juni så att resultatet från ett land inte skulle påverka väljarna i ett annat land där valet fortfarande pågick; emellertid offentliggjorde Nederländerna, som röstade 10 juni 2004, ett preliminärt valresultat så fort som rösterna hade räknats, det vill säga på valdagens kväll, vilket kritiserades av Europeiska kommissionen.
342 miljoner människor hade rösträtt, vilket var världens nästa största, efter Indien, demokratiska valmanskår. Det var det största transnationella direkta valet i historien, och de tio medlemsstater som hade anslutit EU i maj 2004 valde för första gången sina Europaparlamentariker. Det nya parlamentet bestod av 732 ledamöter.
Resultatet visade på ett generellt nederlag för de regerande partierna och ett ökat stöd för de euroskeptiska partierna. Ingen majoritet uppnåddes. Parlamentets maktbalans förändrades inte, trots de tio nya medlemsstaterna. Valet innebar uppkomsten av nya partigrupper i Europaparlamentet och slutet för andra. Som ett resultat av valet inledde Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED) åter sitt samarbete med Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PES) och upphörde samtidigt med det samarbete som hade pågått med den liberala gruppen mellan 1999 och 2004.
Innehåll |
Bakgrund
Drygt en månad innan valet utökades Europeiska unionen (EU) med tio nya medlemsstater, vilket var den största utvidgningen i unionens historia. Det totala antalet röstberättigade personer i hela EU uppgick till rekordstora 342 miljoner. Alla EU-medborgare, oavsett nationalitet, hade rösträtt. För att förhindra en väljare från att ha rösträtt i flera länder var medborgare som var folkbokförda i ett annat land än sitt hemland tvungna att anmäla sin avsikt om att rösta i det andra landet.
Antalet mandat i parlamentet var fördelade mellan medlemsstaterna med hänsyn till antalet invånare. Folkrika länder hade dock fler mandat än mindre medlemsstater. Tyskland hade till exempel 99 mandat medan Malta hade fem. Det totala antalet mandat utökades med avseende på att unionen hade utvidgats till att omfatta tio nya medlemsstater.
Valrörelsen
De viktigaste frågorna i valrörelsen var inställningen till tjänstedirektivet och förslaget till en europeisk konstitution. Trots att det inte var en uppgift för Europaparlamentet var frågan om de nationella EU-medlemskapen en fråga som påverkade många väljare i flera medlemsstater, både vad gällde partival och röstbenägenhet.
För de etablerade partierna var valdeltagandet en högt prioriterad fråga. Tidigare Europaparlamentsval hade präglats av lågt valdeltagande, vilket ansågs underminera parlamentets demokratiska legitimitet. I flera länder uppkom nya partier som motsatte sig maktöverföringen till EU och förslaget om en europeisk konstitution. I Sverige gjorde till exempel det EU-kritiska partiet Junilistan en stor framgång genom att erhålla mer än 14 % av rösterna i Sverige,[1] trots att opinionsundersökningar strax innan valet visade att partiet inte skulle få tillräckligt med stöd för att ens ta ett mandat.[2]
Valet
Valdeltagandet
I likhet med tidigare val till Europaparlamentet minskade valdeltagandet ytterligare, denna gång till rekordlåga 45,6 % inom hela unionen. Detta trots att valdeltagandet var en viktig fråga som prioriterades av politikerna i de flesta av EU-länderna. I de nya medlemsstaterna, som hade anslutit sig strax innan valet, var deltagandet allra lägst.
Högst valdeltagande var det, precis som i tidigare Europaparlamentsval, i länderna med obligatoriskt valdeltagande, däribland Belgien och Luxemburg. Luxemburg höll dessutom nationella parlamentsval, vilket ökade valdeltagandet ytterligare. Valdeltagandet var också förhållandevis högt i Cypern, Italien och Malta.
Lägst valdeltagande av de gamla medlemsstaterna var det i Sverige, där knappt 38 % av de röstberättigade röstade. I vissa länder ökade valdeltagandet dock markant, däribland i Storbritannien, som gick från runt 23 % till knappt 39 %. Allra lägst valdeltagande var det i Slovakien, med ungefär 17 % som röstade.
| Mall:Landsdata Belgien BE | Mall:Landsdata Cypern CY | Mall:Landsdata Danmark DK | Mall:Landsdata Estland EE | Mall:Landsdata Finland FI | Mall:Landsdata Frankrike FR | Mall:Landsdata Grekland GR | Mall:Landsdata Irland IE | Mall:Landsdata Italien IT | Mall:Landsdata Lettland LV | Mall:Landsdata Litauen LT | Mall:Landsdata Luxemburg LU | Mall:Landsdata Malta MT | Mall:Landsdata Nederländerna NL |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 90,8 % | 71,2 % | 47,9 % | 26,8 % | 41,1 % | 42,8 % | 63,4 % | 50,7 % | 73,1 % | 41,3 % | 48,4 % | 90,0 % | 82,4 % | 39,3 % |
| Mall:Landsdata Polen PL | Mall:Landsdata Portugal PT | Mall:Landsdata Slovakien SK | Mall:Landsdata Slovenien SI | Mall:Landsdata Spanien ES | Mall:Landsdata Storbritannien GB |  SE |
Mall:Landsdata Tjeckien CZ | Mall:Landsdata Tyskland DE | Mall:Landsdata Ungern HU | Mall:Landsdata Österrike AT | Mall:Landsdata EU EU | ||
| 20,9 % | 38,6 % | 17,0 % | 28,3 % | 45,1 % | 38,9 % | 37,9 % | 28,3 % | 43,0 % | 38,5 % | 42,4 % | 45,6 % |
Valresultatet
| Stat |
EPP-ED |
PES |
ALDE |
De gröna/EFA |
GUE/NGL |
UEN |
IND/DEM |
NI |
Mandat |
 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mall:Landsdata Belgien | Belgien | 6 1+4+1 |
7 3+4 |
6 3+3 |
2 1+1 |
0 - |
0 - |
0 - |
3 3 |
24 3,3 % |
90,8 % |
| Mall:Landsdata Cypern | Cypern | 3 2+1 |
0 - |
1 1 |
0 - |
2 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
6 0,8 % |
71,2 % |
| Mall:Landsdata Danmark | Danmark | 1 1 |
5 5 |
4 1+3 |
1 1 |
1 1 |
1 1 |
1 1 |
0 - |
14 1,9 % |
47,9 % |
| Mall:Landsdata Estland | Estland | 1 1 |
3 3 |
2 1+1 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
6 0,8 % |
26,8 % |
| Mall:Landsdata Finland | Finland | 4 4 |
3 3 |
5 4+1 |
1 1 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
14 1,9 % |
41,1 % |
| Mall:Landsdata Frankrike | Frankrike | 17 17 |
31 31 |
11 11 |
6 6 |
3 3 |
0 - |
3 3 |
7 7 |
78 10,7 % |
42,8 % |
| Mall:Landsdata Grekland | Grekland | 11 11 |
8 8 |
0 - |
0 - |
4 3+1 |
0 - |
1 1 |
0 - |
24 3,3 % |
63,4 % |
| Mall:Landsdata Irland | Irland | 5 5 |
1 1 |
1 1 |
0 - |
1 1 |
4 4 |
1 1 |
0 - |
13 1,8 % |
50,7 % |
| Mall:Landsdata Italien | Italien | 24 16+1+1+1+5 |
16 2+2+12 |
12 2+2+1+7 |
2 2 |
7 2+5 |
9 9 |
4 4 |
4 1+1+2 |
78 10,7 % |
73,1 % |
| Mall:Landsdata Lettland | Lettland | 3 1+2 |
0 - |
1 1 |
1 1 |
0 - |
4 4 |
0 - |
0 - |
9 1,2 % |
41,3 % |
| Mall:Landsdata Litauen | Litauen | 2 2 |
2 2 |
7 5+2 |
0 - |
0 - |
2 1+1 |
0 - |
0 - |
13 1,8 % |
48,4 % |
| Mall:Landsdata Luxemburg | Luxemburg | 3 3 |
1 1 |
1 1 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
6 0,8 % |
90,0 % |
| Mall:Landsdata Malta | Malta | 2 2 |
3 3 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
5 0,7 % |
82,4 % |
| Mall:Landsdata Nederländerna | Nederländerna | 7 7 |
7 7 |
5 1+4 |
4 2+2 |
2 2 |
0 - |
2 2 |
0 - |
27 3,7 % |
39,3 % |
| Mall:Landsdata Polen | Polen | 19 15+4 |
8 5+3 |
4 4 |
0 - |
0 - |
7 7 |
10 10 |
6 6 |
54 7,4 % |
20,9 % |
| Mall:Landsdata Portugal | Portugal | 9 2+7 |
12 12 |
0 - |
0 - |
3 1+2 |
0 - |
0 - |
0 - |
24 3,3 % |
38,6 % |
| Mall:Landsdata Slovakien | Slovakien | 8 3+3+2 |
3 3 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
3 3 |
14 1,9 % |
17,0 % |
| Mall:Landsdata Slovenien | Slovenien | 4 2+2 |
1 1 |
2 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
7 1,0 % |
28,3 % |
| Mall:Landsdata Spanien | Spanien | 24 24 |
24 24 |
2 1+1 |
3 1+1+1 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
54 7,4 % |
45,1 % |
| Mall:Landsdata Storbritannien | Storbritannien | 28 27+1 |
19 19 |
12 12 |
5 2+1+2 |
1 1 |
0 - |
11 11 |
2 1+1 |
78 10,7 % |
38,9 % |
|
Sverige | 5 1+4 |
5 5 |
3 1+2 |
1 1 |
2 2 |
0 - |
3 3 |
0 - |
19 2,6 % |
37,9 % |
| Mall:Landsdata Tjeckien | Tjeckien | 14 9+2+3 |
2 2 |
0 - |
0 - |
6 6 |
0 - |
1 1 |
1 1 |
24 3,3 % |
28,3 % |
| Mall:Landsdata Tyskland | Tyskland | 49 40+9 |
23 23 |
7 7 |
13 13 |
7 7 |
0 - |
0 - |
0 - |
99 13,5 % |
43,0 % |
| Mall:Landsdata Ungern | Ungern | 13 12+1 |
9 9 |
2 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
24 3,3 % |
38,5 % |
| Mall:Landsdata Österrike | Österrike | 6 6 |
7 7 |
0 - |
2 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
3 1+2 |
18 2,5 % |
42,4 % |
| Mall:Landsdata EU | EU | 268 (36,6 %) |
200 (27,3 %) |
88 (12,0 %) |
42 (5,7 %) |
41 (5,6 %) |
27 (3,7 %) |
37 (5,1 %) |
29 (4,0 %) |
732 100,0 % |
45,6 % |
Efterspel
Ett flertal nya partier, i synnerhet EU-kritiska eller EU-skeptiska partier, tog plats i Europaparlamentet efter valet 2004. Europeiska gröna partiet, bestående av gröna partier från de olika medlemsstaterna, uppstod ett par månader innan valet och fortsatte att verka även efteråt.
Sammansättningen av de politiska partigrupperna i Europaparlamentet ändrades, dels eftersom Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp slog sig samman med Europeiska demokratiska partiet för att bilda Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) i parlamentet, dels bytte den euroskeptiska partigruppen Demokratiernas och mångfaldens Europa namn till Oberoende/Demokrati. Sammansättningen ändrades ytterligare genom Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen den 1 januari 2007.
Efter valet återgick Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED) att samarbeta med Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PES), istället för med Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp (ELDR) som man hade gjort under den föregående mandatperioden. De två partigrupperna kom bland annat överens om att dela mandatperioden emellan sig så att PES fick utse parlamentets talman under den första halvan av mandatperioden, och EPP-ED under den andra halvan.
Valresultatet hade också stor betydelse för godkännandet av kommissionen Barroso. För första gången i parlamentets historia tvingades kommissionens ordförande dra tillbaka sitt förslag på grund av parlamentet. Både socialisterna och liberalerna motsatte sig nämligen att Rocco Buttiglione, som uttalat sig negativt mot bland annat homosexuella, skulle utses till kommissionär med ansvar för frihet, säkerhet och rättvisa. Eftersom EPP-ED saknade egen majoritet i parlamentet kunde kommissionen inte godkännas utan någon av de två andra stora partigruppernas medgivande. Därför tvingades José Manuel Barroso att dra tillbaka sitt förslag och omstrukturera det.
Se även
Källor
- ↑ ”Valmyndigheten: Slutlig sammanräkning resultat”. 2004-06-13. http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 2008-03-19.
- ↑ ”DN/Temo EU-parlamentsvalet 2004”. juni 2004.
. Läst 2008-03-19.
Externa länkar
|
||||||||||
 |
EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
