CDU
Från Rilpedia
Kristdemokratiska unionen |
|
---|---|
Partiordförande | Angela Merkel |
Grundat | 1945 |
Huvudkontor | Klingelhöferstraße 8 10785 Berlin |
Politisk ideologi | Kristdemokrati |
Internationellt samarbetsorgan | International Democrat Union |
Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska folkpartiet |
Partigrupp i Europaparlamentet | EPP-ED |
Färg(er) | Svart, orange |
Webbplats | www.cdu.de |
Kristdemokratiska unionen , Christlich Demokratische Union (CDU) är ett kristdemokratiskt parti i Tyskland. Partiet finns i hela Tyskland utom i delstaten Bayern, där den konservativa politiken företräds av CDU:s systerparti Christlich-Soziale Union in Bayern (CSU). Tillsammans bildar man CDU/CSU på riksplanet. Tysklands förbundskansler har ett flertal gånger valts ur CDU. Nuvarande partiordförande är Angela Merkel.
I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna.
Innehåll |
Historia
1949 blev CDU:s ledare Konrad Adenauer Tysklands första förbundskansler. Han blev en landsfader i 1950-talets Wirtschaftswunder och förknippas med landets uppgång från ruinerna. 1963 avgick Adenauer och han efterträddes av CDU:s Ludwig Erhard.
1966-1969 var CDU en del av den stora koalitionen tillsammans med SPD. CDU:s Kurt Georg Kiesinger var förbundskansler. 1969 tog en socialliberal koalition mellan SPD och FDP över regeringsmakten. Kurt Georg Kiesinger fortsatte som CDU-ledare fram till 1971.
CDU:s ledare Rainer Barzel väckte misstroendevotum mot Willy Brandts koalitionsregering 27 april 1972 men förlorade knappt med två röster. Det har senare framkommit att två konservativa ledamöter mutats av östtyska Stasi. Barzel och CDU/CSU ställde sig kritiska till Die neue Ostpolitik.
Vid förbundsdagsvalet 1976 ställde Helmut Kohl för första gången upp som kanslerkandidat. CDU/CSU förlorade knappt med 48,6 % av rösterna. Det var fram till dess CDU/CSU:s näst bästa valresultat överhuvudtaget. En konflikt mellan CDU och CSU och ledarna Kohl och Franz Josef Strauss följde efter valförlusten. En splittring av fraktionen röstades igenom av CSU, Kreuther Trennungsbeschluss, med idén att verka som "fjärde parti" (efter SPD, CDU och FDP) men detta togs senare tillbaka. Det hela ledde dock till att Franz Josef Strauss 1980 kom att vara CDU/CSU:s kanslerkandidat. Man förlorade 1980 års förbundagsval.
Kohl förbundskansler
1982 blev CDU:s Helmut Kohl förbundskansler då CDU/CSU bildade en koalitionsregering tillsammans med FDP. Då hade man fällt den sittande regeringen under Helmut Schmidt genom ett misstroendevotum.
Vid valet 1990 blev Kohl vald till det återförenade Tysklands förbundskansler.
Opposition 1998-2005
Vid 1998 års val besegrades Kohl och CDU/CSU av den nya rödgröna koalitionen med SPD och Die Grünen under SPD:s Gerhard Schröder.
Efter Kohls tid som förbundskansler kom en partiskandal att nystas upp och Kohl anklagades för korruption.
Merkel är sedan april 2000 partiordförande för CDU. Under sina första år som partiordförande fick hon ofta stå tillbaka för andra politiker. I förbundsdagsdebatterna mot förbundskansler Gerhard Schröder fick Merkel till en början inte företräda sitt parti, då hon inte var gruppledare i förbundsdagen. Merkel blev heller inte CDU:s och CSU:s kandidat till posten som förbundskansler inför förbundsdagsvalet 2002; detta förtroende fick i stället CSU:s ledare Edmund Stoiber. Under mandatperioden 2002-2005 stärkte Merkel dock sin ställning i partiet högst betydligt och var i stort sett oomstridd som kanslerskandidat inför det tidigarelagda förbundsdagsvalet 2005.
Koalitionsregering
CDU befann sig 1998-2005 i opposition på riksnivå och hade då stora framgångar vid skilda delstatsval, sannolikt framförallt på grund av missnöje över Tysklands dåvarande koalitionsregering som består av medlemmar ur SPD, socialdemokrater, och medlemmar ur Bündnis 90/Die Grünen. Sedan valen i delstaterna Brandenburg och Sachsen där det högerextremistiska partiet NPD kom in i lantdagen, hamnade även CDU i motvind och den framgång som man hade hoppats på i förbundsdagsvalet hösten 2005 uteblev, dock främst på grund av framgångarna för yttersta vänstern i form av die Linkspartei. Valet hade ingen klar vinnare och i brist på andra parlamentariska alternativ valde de två stora partierna CDU och SPD att bilda en stor koalition med CDU-ledaren Merkel som förbundskansler.
CDU har fortfarande majoriteten av sätena i Bundesrat.
22 november 2005 valdes Merkel av förbundsdagen till Tysklands förbundskansler. Hon är den första kvinnan på posten, och dessutom den första förbundskanslern (förbundskanslerinna) i det enade Tyskland som har varit medborgare i DDR.
Förbundskanslerer
Tysklands förbundskansler har ett flertal gånger valts ur CDU:
- 1949-1963 Konrad Adenauer
- 1963-1966 Ludwig Erhard
- 1966-1969 Kurt Georg Kiesinger
- 1982-1998 Helmut Kohl
- sedan 2005 Angela Merkel
Bundesvorsitzende
- 1950 - 1966 Konrad Adenauer
- 1966 - 1967 Ludwig Erhard
- 1967 - 1971 Kurt Georg Kiesinger
- 1971 - 1973 Rainer Barzel
- 1973 - 1998 Helmut Kohl
- 1998 - 2000 Wolfgang Schäuble
- 2000 - Angela Merkel
Ordförande för CDU/CSU:s Bundestagsfraktion
- 1949 - 1955 Heinrich von Brentano
- 1955 - 1961 Heinrich Krone
- 1961 - 1964 Heinrich von Brentano
- 1964 - 1973 Rainer Barzel
- 1973 - 1976 Karl Carstens
- 1976 - 1982 Helmut Kohl
- 1982 - 1991 Alfred Dregger
- 1991 - 2000 Wolfgang Schäuble
- 2000 - 2002 Friedrich Merz
- 2002 - 2005 Angela Merkel
- 2005 - Volker Kauder