FDP
Från Rilpedia
Fria demokratiska partiet Freie Demokratische Partei |
|
---|---|
Partiordförande | |
Grundat | 11 december 1948 |
Huvudkontor | Thomas-Dehler-Haus Reinhardtstraße 14 10117 Berlin |
Politisk ideologi | Liberalism |
Internationellt samarbetsorgan | Liberal International |
Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet |
Partigrupp i Europaparlamentet | ALDE |
Färg(er) | Blå, gul |
Webbplats | www.fdp.de |
Freie Demokratische Partei (FDP) är ett liberalt politiskt parti i Tyskland, representerat i den tyska förbundsdagen. Partiet grundades år 1948. Från år 1969 till 1982 satt det i regeringskoalition med socialdemokratiska SPD, och från och med oktober 1982 i koalition med CDU, med partiledaren Hans-Dietrich Genscher som utrikesminister. Sedan valnederlaget 1998 tillhör FDP oppositionen.
I Europaparlamentet har FDP sedan valet 2004 sju ledamöter, som sitter i gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa.
Innehåll |
Historia
FDP har suttit med i förbundsregeringar 1949-1956, 1961-1966 och 1969-1998. FDP har suttit längst i regering av alla partier i Tyskland med totalt 42 år. Partiet har haft sex vicekanslerer, tre utrikesministrar och två förbundspresidenter. Utrikespolitiken går i FDP:s tradition som sträcker sig tillbaka till Walther Rathenau och Gustav Stresemann. Andra områden där partiet varit starkt är justitia och näringsliv.
FDP grundas
Det har genom historien funnits flera liberala partier i Tyskland (bl.a. DDP, Tyska nationalliberala partiet och DVP) men dagens FDP grundades efter andra världskriget. 1947 grundades det liberala partiet Demokratische Partei Deutschlands (DPD) som hela Tysklands liberala parti med Theodor Heuss och Wilhelm Külz som ledare i Rothenburg ob der Tauber. Politiska motsättningar gjorde att projektet misslyckades och Külz bildade ett liberalt parti i östra Tyskland. 11 december 1948 följde istället grundandet av Freie Demokratische Partei (FDP) i Heppenheim an der Bergstraße då alla liberala partier i de västliga ockupationszonerna (Västtyskland) gick samman. Vid utarbetandet av den tyska grundlagen Grundgesetz kom FDP att spela en stor roll under ledning av Theodor Heuss.
1966-1969 satt man i opposition mot den stora koalitionen.
Koalitionsregering med SPD
1969 bildade man regering med SPD, en koalition som skulle hålla under 13 års tid. SPD:s Willy Brandt blev kansler men FDP:s ledare Walter Scheel blev utrikesminister och de två kom att bilda ett tandempar som tillsammans drev igenom bland annat den nya västtyska utrikespolitiken. När Scheel blev förbundspresident 1974 tog istället Hans-Dietrich Genscher över som FDP:s ledare och utrikesminister. Genscher kom att vara tysk utrikesminister under 18 år. Från slutet av 1970-talet blev det allt tydligare att SPD och FDP kommit långt i från varandra men koalitionen häll även inför förbundsdagsvalet 1980 som man vann med den sittande Helmut Schmidt (SPD) som kanslerkandidat. 1982 följde regeringskrisen som utlöstes av FDP under Genscher och innebar att FDP istället bildade regering med CDU/CSU.
Koalitionsregering med CSU/CDU
1998 förlorade man regeringsmakten till SPD och Die Grünen.
2005 firade man en valframgång då man med 9,8% blev det tredje största partiet i förbundsdagen och därmed också det största oppositionspartiet.
Kända FDP-politiker
Partiordförande
- Guido Westerwelle
- Wolfgang Gerhardt
- Klaus Kinkel
- Otto Graf Lambsdorff
- Martin Bangemann
- Hans-Dietrich Genscher
- Walter Scheel
- Erich Mende
- Reinhold Maier
- Thomas Dehler
- Franz Blücher
- Theodor Heuss
Källa
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.