Bayern
Från Rilpedia
| Den wittelsbachska och bayerska delstatsflaggan | |
|---|---|
.svg) .svg) |
|
| Snabbfakta | |
| Huvudstad: | München |
| Yta: | 70 549 km² (1:a) |
| Folkmängd: | 12 492 658 (31 december 2006) |
| Folktäthet: | 164 invånare/km² |
| Hymn: | Gott mit dir du Land der Bayern! |
| Offentliga skulder relativt: | 2 732 €/invånare (2002) |
| Offentliga skulder totalt: | 33,8 miljarder € (2002) |
| ISO 3166-2: | DE-BY |
| Webbplats: | www.bayern.de |
| Politik | |
| Ministerpresident: | Horst Seehofer (CSU) (sedan 2008) |
| Styrande parti: | CSU och FDP |
| Mandatfördelning i Lantdagen (187 ledamöter): |
CSU 92 SPD 39 Fria väljare 21 GRÜNE 19 FDP 16 |
| Senaste val till Lantdagen: | 28 september 2008 |
| Nästa val: | 2013 |
| Representation i förbundsrepubliken | |
| Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): |
6 |
| Karta | |
 |
|
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland. Huvudstad är München. Bayern har cirka 12,4 miljoner invånare (2006). Bayern är Tysklands största förbundsland till ytan och den näst folkrikaste efter Nordrhein-Westfalen. Bayern gränsar till Baden-Württemberg, Hessen, Thüringen och Sachsen. Bayern gränsar i söder till Österrike och Schweiz och i öster till Tjeckien.
Bayern delas traditionellt in i tre landsdelar: Franken, Schwaben och Altbayern.
Innehåll |
Historia
Skrivregeln med y i Bayern går tillbaka till en förordning 20 oktober 1825 av kungen Ludwig I som ersatte det ursprungliga skrivsättet Baiern. Denna förordning och föreskriften att skriva med grekiskans y (ypsilon) var i sammanhang med valet av hans son Otto till kung av Grekland. Under kejsar Augustus tid blev området Altbayern söder om Donau som befolkades av kelter del av Romarriket. Efter det romerska rikets sammanbrott bildade kelter, germaner från norr och kvarvarande romare bairarnas stamm (Bajuwarer).
Sedan 555 efter Kristus kan man belägga existensen av ett bayerskt stammhertigdöme under agilofingerna, som under merovingerna blev del av det frankiska härskarskapet. Karl den Stores seger över Bayernhertigen Tassilo III. markerar slutet för det äldre stamhertigdömet. Karolingernas nedgång möjliggjorde ett återupplevande av de bayerska hertigarnas självständighet under det så kallade yngre stamhertigdömet. Efter slutet av karolingernas härskarperiod kom det på nytt till ett starkare styre hos de enskilda områdena. Detta stöddes av hoten utifrån av Ungernkrigen från omkring år 862. Markgreven Luitpold av Bayern lider ett nederlag mot ungrarna i Slaget i Pressburg år 907 men datumet blev samtidigt starten för det yngre bayerska stamhertigdömet genom hans son Arnulf I tillträdde som hertig av Bayern. Efter segern i Slaget på Lechfeld följer en andra våg av bayerska besättningar österut med områden i dagens Niederösterreich, Istrien och Krain. Striden med ottoerna för dock tillbaka till ett starkt beroende av det tyska kungadömet. År 976 blir sydöstra Bayern skilt då det blir en del av det nyskapade Hertigdömet Kärnten. Samtidigt regerar Huset Babenberg allt mer självständigt i Marcha Orientalis (Ostarrichi) gentemot den bayerska hertigen. Från år 1070 förstärks åter de bayerska hertigarnas makt under welferna. Striden mellan stauferna och welferna tar slutligen slut år 1180 efter staufern Fredrik I Barbarossas seger över welfen Henrik Lejonet då Steiermark och markgrevskapet Istrien förloras och slutet kommer för det yngre stamhertigdömet.
Från år 1180 till 1918 regerades Bayern som territorialhertigdöme av Huset Wittelsbach. Bayern genomlevde från år 1255 till 1503 en period av ett flertal delningar i mindre enskilda hertigdömen. Under en kort tid av återförenande nådde Bayern under Ludwig IV en ny höjdpunkt av makt då denne som förste Wittelsbachare blev upphöjd till kejsare år 1328. I Husfördraget i Pavia (Hausvertrag von Pavia) år 1329 delades Ludwig IV:s besittning i en pfalzisk linje med Rheinpfalz och den senare så kallade Oberpfalz och i en gammalbayersk (Altbayerisch). Den av Ludwig I nyvunna områdena Brandenburg, Tyrolen, de nederländska provinserna Holland, Seeland och Friesland och Hennegau kom dock att förloras under hans efterföljare. Tyrolen hamnade år 1363 hos habsburgarna, Brandenburg år 1373 hos luxemburgarna. Den gyllene bullan år 1356 gjorde att den gammalbayerska linjen i Pfalz kurfurstestatus gick förlorad. År 1429 delades hertigdömet Bayern-Straubing in i linjerna München, Ingolstadt och Landshut efter utdöendet av linjen Straubing-Holland. 1447 hamnade Bayern-Ingolstadt hos Bayern-Landshut som i sin tur vanns av Bayern-München i Landshuter Erbfolgekrieg år 1503. Primogeniturgesetz från 1506 gjorde slut på landsdelningarna. Under motreformationen tog Bayern en ledande ställning och gick ur det Trettioåriga kriget med landvinningar och uppgång till kurfurstendöme: 1620 besegrerade trupper ur den Katolska ligan under ledning av den bayerska fältherren Johann Tserclaes Tilly protestanterna vid slaget vid Vita berget utanför Prag. Tilly lät i anslutning ockupera Pfalz. Maximilan I fick som tack statusen som kurfurste och det av honom 1628 ockuperade Oberpfalz som krigsskadestånd. Det absolutistiska Bayern under Maximilian II och hans son Karl Albrecht ledning och storpolitik kom under Det spanska och österrikiska tronföljdskriget att under ockuperas tillfälligt. 1777 förenades Kurpfalz med Bayern sedan Huset Wittelsbachs bayerska linje dött ut.
Under Napoleontiden stod Bayern till en början på Frankrikes sida och kunde genom sekularisering och Mediatisierung inteckna stor landvinningar, Salzburg och Tyrolen hamnade tillfälligt hos Bayern. Bayern var fram till 1805 ett hertigdöme, men Napoleon krönte detta år den bayerske kurfursten Maximilian I Joseph av Bayern till kung. År 1806 följde upphöjningen till kungariket - Königreich Bayern. Efter att i rätt tid växlat sida till Napoleons motståndare kunde Bayern som segrarmakt behålla en stor del av landvinningarna vid Wienkongressen 1814. Förlusten av Tyrolen och delar av Pfalz (rechtsrheinische Pfalz) gjorde att Bayern som skadestånd fick frankiska områden. Ludvig I av Bayern byggde upp München till en konst- och universitetsstad. I samband med Marsoroligheterna 1848 måste han abdikera på grund av en affär med dansösen Lola Montez. Ludvig II av Bayern gick genom byggandet av Neuschwanstein och andra slott in i historien som sagokung (Märchenkönig). I Tyska enhetskriget led Bayern vid Österrikes sida ett nederlag mot Preussen. 1871 blev Bayern en del av det nygrundande Kejsardömet Tyskland, men behöll så kallade reservaträttigheter ("Reservatrechte") det vill säga eget post-, järnvägs- och arméväsen.
1918 föll den wittelbachska monarkin samman inom ramen för novemberoroligheterna i Tyskland och den siste kungen, Ludvig III av huset Wittelsbach avsattes. 8 november 1918 utropades Bayern som fristat - Freistaat Bayern. Socialistiska grupper kunde under en kort tid istallera en rådsrepublik - Bayerska rådsrepubliken. Under Weimarrepubliken blev Bayern 1923 skådeplats för Ölkällarkuppen. 1933-1945 var Bayern som förvaltningsenhet i stora drag betydelselös under nazisterna. Under andra världskriget förstördes bayerska städer som Würzburg, München och Nürnberg omfattande. Efter amerikanska truppers ockupation blev Bayern 1949 delstat i Förbundsrepubliken Tyskland efter att ha avträtt Rheinpfalz. Bayern upplevde ett ekonomiskt uppsving och går från en agrarstat till en modern industristat. Ockupationsmakterna förde fördrivna från de tyska östområdena till Bayern då delstaten hade en låg befolkningstäthet. Huvudsakligen kom kvalificerade arbetare från Schlesien och Sudetenland. Fram till 1949 växte Bayerns befolkning därav med en fjärdedel.
Statsvapen och flagga
Det bayerska statsvapnet består av sex heraldiska komponenter:
- Det gyllene lejonet, ursprungligen sammankopplat med det wittelsbachska Pfalz am Rhein står idag för Oberpfalz
- "fränkische Rechen"s för de tre frankiska områdena
- den blå panterna för Altbayern
- de tre svarta lejonen för Schwaben
- Det vitblåa vapnet i mitten står för hela staten Bayern
- Kronan står för folkets suveränitet efter borttagandet av kungakronan.
Bayern har två statsflaggor med likvärdig status: den i rutat mönster, "Rautenflagge", och den med ett övre vit fält och ett nedre blått, "Streifenflagge". De bayerska färgerna tas idag anspråk av delstaten Bayern men kommer ursprungligen från Huset Wittelsbach och kommer från Huset Wittelsbachs vapensköld.
 |
 |
|
|
| Det stora statsvapnet | Det lilla statsvapnet | Statsflagga ("Rautenflagge") | Statsflagga ("Streifenflagge") |
Politik
CSU har styrt Bayern oavbrutet sedan 1962.
Ministerpresidenter
Se vidare Lista över Bayerns ministerpresidenter
- 1946-1954: Hans Ehard (CSU)
- 1954-1957: Wilhelm Hoegner (SPD)
- 1957-1960: Hanns Seidel (CSU)
- 1960-1962: Hans Ehard (CSU)
- 1962-1978: Alfons Goppel (CSU)
- 1978-1988: Franz Josef Strauß (CSU)
- 1988-1993: Max Streibl (CSU)
- 1993-2007: Edmund Stoiber (CSU)
- 2007-2008: Günther Beckstein (CSU)
- sedan 2008: Horst Seehofer (CSU)
Regioner
Historiskt betydelsefulla regioner i Bayern.
Regeringsområden
| Regeringsområde | Huvudstad | Invånare |
| Oberbayern | München | 4.232.962 |
| Niederbayern | Landshut | 1.197.631 |
| Oberpfalz | Regensburg | 1.090.318 |
| Oberfranken | Bayreuth | 1.103.239 |
| Mittelfranken | Ansbach | 1.708.841 |
| Unterfranken | Würzburg | 1.342.308 |
| Schwaben | Augsburg | 1.789.698 |
I Oberbayern ingår staden München, vilken i kartbilden till höger märkts ut separat.
Distrikt och distriktfria städer
(med bokstäver på registreringsskylten)
Bayern är indelat i 71 distrikt (Landkreis) och 25 distriktfria städer.
|
|
Geografi
Donau är Bayerns huvudflod och den flyter in i Österrike vid Passau. Donau har fyra större bifloder, som flyter in i huvudfåran från höger (högerbifloder). De kommer samtliga från alpområdet. De är Iller, Isar, Lech och Inn. Vid sammanflödet nära Passau medför Inn oftast mera vatten än huvudfloden. Vänsterbifloder är Altmühl, Wörnitz, Naab och Regen.
Större städer i Bayern
- Aschaffenburg
- Augsburg
- Bamberg
- Bayreuth
- Donauwörth
- Erlangen
- Fürth
- Ingolstadt
- Lindau
- München
- Nürnberg
- Oettingen
- Passau
- Regensburg
- Würzburg
se även: Lista över städer i Bayern
Språk
Huvudartikel: Bayerska
Näringsliv
Bayern är ett av Tysklands stora tillväxtområden med en rad olika industrier inom industri- och tjänstesektorerna. Bayern har flera av Tysklands stora verkstadsindustrier, bland annat har MAN AG, Siemens, MTU Aero Engines och BMW tillverkning och sina huvudkontor i München. BMW och MAN har även tillverkningi andra delar av Bayern. Audi har sitt huvudkontor och sin huvudfabrik i Ingolstadt. München är ett centrum för media och förlag (bl.a. Hubert Burda Media).
Grundig var tidigare en viktig elektronikindustri i Nürnberg. Loewe AG tillverkar exklusiv hemelektronik.
Inom sportutrustning har Bayern två av världens ledande märken i Adidas och Puma AG.
Bayern är ett mycket populärt resemål och turismen spelar en viktig roll både sommar och vinter.
I Bayern finns flera stora ölbryggerier som Paulaner, Erdinger och Löwenbräu.
Sevärdheter
Bayern kan blicka tillbaka på en över 1000-årig kulturhistoria.
 Steinerne Brücke och Regensburger Dom i Regensburg |
 Walhalla, Donaustauf vid Regensburg |
||
 Augsburger Augsburger Rathaus och Perlachturm |
 Wieskirche vid Steingaden |
Idrott
Inom fotboll tillhör Bayern giganterna med de tyska rekordmästarna FC Bayern München som stormakt. I München återfinns också det klassiska laget TSV 1860 München. I Nürnberg återfinns de niofaldiga tyska mästarna 1. FC Nürnberg. Från Bayern kommer också en rad tyska landslagsspelare, bland dem Franz Beckenbauer och Gerd Müller.
Inom vintersporten är Bayern känt för den stora vintersportorten Garmisch-Partenkirchen.
Bayern har varit värd för OS två gånger: vinterspelen 1936 i Garmisch-Partenkirchen och sommarspelen i München 1972. Vid spelen 1972 ägde flera grenar runt på andra håll runt om i Bayern: Augsburg, Ingolstadt, Nürnberg, Passau och Regensburg.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bayern
- Bayerns delstatsregering
- Haus der Bayerischen Geschichte
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
|
|||||||
