Augsburg
Från Rilpedia
Augsburg | |
---|---|
Vapen | Karta |
Basfakta | |
Förbundsland: | Bayern |
Kreis: | Kretsfri stad |
Yta: | 146,86 km² |
Folkmängd: | 262 512[1] (31 december 2006) |
Befolkningstäthet: | 1 787 invånare/km² |
Geografiskt läge: | 48° 22' N 10° 53' Ö |
Postnummer: | 86000-86199 |
Riktnummer: | (+49) 821 |
Registreringsskylt: | A |
Webbplats: | www.augsburg.de |
Politik | |
Borgmästare: | Paul Wengert (SPD) |
Augsburg, kretsfri stad i regeringsområdet Schwaben i delstaten Bayern i södra Tyskland med en yta av 146,86 km² och en befolkning som uppgår till cirka 263 000 invånare (2007). Den är belägen i södra Bayern vid floden Lech på ett avstånd av cirka 40 kilometer från München.
I staden finns såväl en teknisk högskola som ett universitet med juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Sammanlagt studerar där cirka 15 000 studenter.
Staden är en betydande handels- och industristad med bland annat maskin- och textilindustri.
Innehåll |
Historia
Augsburg grundades 15 år f.Kr. som en boplats för den romerska armén. Staden fick sitt namn efter kejsaren Augustus vars söner grundade Augsburg. Det romerska namnet var Augusta Vindelicorum.
Här fastställdes den augsburgska bekännelsen den 25 juni 1530.
Under 1500-talet utvecklades Augsburg till ett handelscentrum i handeln mellan södra och norra Europa med de stora handelshusen tillhörandes familjerna Fugger och Welser.
1632 intogs Augsburg av svenska trupper som stannade i staden fram till 1635.
1800-talets industriella revolution ledde till att Augsburg utvecklades till en av Tysklands storstäder. I staden fick textilindustri och mekanisk verkstadsindustri en viktig roll. I Augsburg har MAN AG länge varit en viktig arbetsgivare.
Augsburg skadades svårt under andra världskriget. 1945 intogs staden av den amerikanska sjunde armén och fick efter kriget en amerikansk militärbas.
1972 hölls bland annat de olympiska kanottävlingarna i Augsburg.
Stadsvapen
Stadsvapnet är delat i ett rött och silverfärgat fält med en grön tallkottsnät ovanpå en grön kapitäl. Stadens färgar är rött, grönt och vitt. Augsburg äldsta stadssigill härstammar från 1237 och visar en stadsport med två torn med mur och däröver en stjärna. I portvalvet står ett Lebensbaum, från 1260 en vindruveklase. På 1400-talet använde man en grön druva på en röd och vit bakgrund. Upphittandet av en talltapp (antagligen toppen av en romersk gravsten) gjorde en tallkotte av druvan 1467. Murkronan går tillbaka till 1811 men dess betydelse är inte känd. Stadens färger är kända från 1372. I samband med Augsburg 2000-årsjubileum 1985 moderniserades stadsvapnet.
Namnet Augsburg
Stadens namn kommer från stadens romerska namn, Augusta Vindelicorum. Den första delen av namnet Augusta kommer från att staden grundades av kejsar Augustus båda styvsöner Drusus och Tiberius år 15 f.Kr, till en början som militärläger. Den andra delen Vindelicorum kommer från latinets genitiv plural för folkstammen vindelikerna som då levde i området mellan Wertach (latin Vinda) och Lech (latin Licus). Tallkotten var som stiliserad en talltapp fälttecknet för den romerska legion som bebeodde lägret och blev symbol för den senare romerska provinsstaden. Idag återfinns tallkotten på ett stort antal byggnader och murer över hela staden.
Befolkningsutveckling
Augsburg fick en kraftig befolkningsökning i samband med 1800-talets industrialisering. 1806 levde cirka 26 000 människor i staden, 1896 hade det redan blivit 80 000. Augsburg blev 1906 en av Tysklands storstäder (Großstadt) då antalet invånare överskred 100 000. Fram till 1939 steg invånarantalet till 185 000. Under andra världskriget förlorade staden 20 av sin befolkning (38 958 personer). Invånarantalet sjönk till 146 000 fram till 1945, sedan tillbaka till förkrigstalen fram till 1950. 1992 hade Augsburg sitt hittills största invånarantal med 264 852 invånare. 31 december 2006 skrev Tysklands statistiska verk antalet invånare till 262 512. En studie förutser att Augsburg med dess starka födelsetal kan ha 300 000 invånare inom 15 år.
Storstadsområde
Många pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i Augsburgområdets centrala delar, och hela pendlingsområdet omfattar, förutom Augsburg, ytterligare 53 omgivande städer och kommuner.[1] Större förorter är bland annat Friedberg och Königsbrunn.
Områdestyp[1] | Areal (km²)[1] | Invånarantal 31 december 2006[1] | Densitet (inv/km²) |
---|---|---|---|
Kärnstad (Augsburg) | 146,86 | 262 512 | 1 787,50 |
Kärnstadens närområde | 170,30 | 113 425 | 666,03 |
Närliggande pendlingsområde | 1 229,13 | 206 853 | 168,29 |
Totalt | 1 546,29 | 582 790 | 376,90 |
Vänskapsorter
Mall:Landsdata Storbritannien | Inverness, Skottland (Storbritannien), sedan 1956 |
Mall:Landsdata Japan | Amagasaki (Japan), sedan 1959 |
Mall:Landsdata Japan | Nagahama (Japan), sedan 1959 |
Mall:Landsdata USA | Dayton, Ohio (USA), sedan 1964 |
Mall:Landsdata Frankrike | Bourges (Frankrike), sedan 1967 |
Mall:Landsdata Tjeckien | Liberec (Tjeckien), sedan 2001 |
Mall:Landsdata Kina | Jinan, (Kina), sedan 2004 |
Näringsliv
Augsburg har flera stora verkstadsindustrier.
- EADS, luft- och rymdfartskoncern
- KUKA, industrirobotar och svetsanläggningar
- MAN AG, Maschinenfabrik Augsburg Nürnberg
- NCR, Datasystem för finansväsendet och kassasystem
- Siemens AG, Siemens Technopark Augsburg
- Fujitsu Siemens Computers, Datorutveckling och tillverkning
- Osram, lamptillverkare
- Böwe Systec
- Verlagsgruppe Weltbild
- UPM-Kymmene (f.d. Haindl), pappersfabrik
- Walter Bau AG, bygg- och teknologikoncern (insolvens)
- ArvinMeritor (efter fusion med Zeuna-Stärker), underleverantör till fordonsindustrin
Idrott
FC Augsburg är stadens mest framgångsrika lag och spelar i 2. Bundesliga. Klubben har aldrig spelat i Bundesliga men tillhörde under 1950-talet den dåvarande regionala högstadivisionen. I FC Augsburg har bl.a. landslagsspelarna Helmut Haller, Bernd Schuster och Karlheinz Riedle spelat. Haller skapade en fotbollshysteri när han på 1970-talet återkom till laget. FC Augsburg spelar sina hemmamatcher på Rosenaustadion, som var värd för fotbollsmatcher under sommar-OS 1972. FC Augsburg planerar att flytta till en ny arena – Augsburg Arena. Stadens andralag TSV Schwaben Augsburg spelar i Ernst-Lehner-Stadion (döpt efter klubbens landslagsspelare Ernst Lehner) som ligger i västra utkanten av Siebentischwald.
Ishockeylaget AEV/Augsburger Panther spelar i Curt-Frenzel-Stadion. Under OS i München 1972 förlades handbolls- och basketmatcher till Sporthalle Augsburg. Augsburg var även värd för kanottävlingar i OS som arrangerades vid Eiskanal. Eiskanal har plats till upp mot 24 000 åskådare och här arrangeras regelbundet tävlingar. För friidrotten finns Haunstetten med en 400-metersbana och konstisbana. För friidrotten är även Rosenaustadion ett alternativ.
Mässor och arrangemang
Ett starkt inslag i stadsbilden är det 158 meter höga Hotelturm tillhörandes Dorint Hotels som byggdes 1972, i folkmun även kallat ”majskolven”. Sedan 1988 har Augsburg ett stort mässområde vid väg B17 i Augsburg Süd. Den största av mässhallarna, Schwabenhalle, används för andra arrangemang som till exempel konserter och har plats för 4 000 besökare. Innan mässområdet öppnades ägde mässor som Augsburger Frühjahrsausstellung rum i tälthallar på ytor tillhörandes Wittelsbacher Park. Augsburger Kongresshalle i stadsdelen Antonsviertel har i sin största sal plats för 1 400 gäster. Sporthalle Augsburg har vid fullsatt stolar för 4 000 besökare. I samband med Mozartåret 2006 finns det olika arrangemang i Augsburg om Mozart. Augsburg vill därmed profilera sig som den tyska mozartstaden, då Mozarts far var född i Augsburg och hans släktingar härstammade från regionen.
Kultur och sevärdheter
Augsburg har i sin historia alltid varit ett kulturellt centrum. Under medeltiden byggdes till exempel viktiga byggnader som Dom Unsere Liebe Frau och Basilika St. Ulrich und Afra som fortfarande präglar stadsbilden. De profetfönster som finns i domen är de enda exempel på romantikens glasmåleri i världen som finns kvar. I det medeltida etablerade sig även guld- och silversmeder. De skapade sig ett mycket gott rykte genom åren. Framförallt under renässansen då konstnärer som Hans Holbein der Ältere eller Hans Burgkmair der Ältere verkade i staden, var Augsburg kulturellt en av de mesta betydelsefulla städerna norr om alperna. Under denna tid uppstod med rådhus, Prachtbrunnen (Augustusbrunnen, Herkulesbrunnen och Merkurbrunnen) och Fuggerei några av de viktigaste sevärdheterna. Även senare epoker har satt sina spår i Augsburg, framförallt rokokostilen, som också kallades Augsburger Geschmack (Augsburgsk smak) har med det biskoparnas residens och Schaenzler-Palais satt sina avtryck. Under den industriella revolutionen uppstod fabriksbyggnader som Schülesche Kattunfabrik, Glaspalast Augsburg, och Fabrikschloss och industrivilllor som till exempel Gignoux-Haus, Villa Haag och Villa Silbermann. Jugendstilen har med Augsburgs synagoga (Augsburger Synagoge) och Herz-Jesu-Kirche i stadsdelen Pfersee kvarlämnat några viktiga byggnader. En annan sevärdhet i Augsburg är den olympiska kanotbanan (Kanu Olympia-Strecke) från 1972.
Personligheter
Kända personer med anknytning till Augsburg.
- Bertolt Brecht
- Rudolf Diesel
- Hans von Euler-Chelpin
- Jakob Fugger
- Handelsfamiljen Fugger
- Leopold Mozart
- Bernd Schuster
- Helmut Haller
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Augsburg
Romantiska vägen |
Würzburg | Tauberbischofsheim | Lauda-Königshofen | Bad Mergentheim | Weikersheim | Röttingen | Creglingen | Rothenburg ob der Tauber | Schillingfürst | Feuchtwangen | Dinkelsbühl | Wallerstein | Nördlingen | Harburg | Donauwörth | Augsburg | Friedberg | Landsberg am Lech | Hohenfurch | Shongau | Peiting | Rottenbuch | Wildsteig | Steingaden | Halblech | Schwangau | Füssen |
|