Bertolt Brecht

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Bertolt Brecht

Bertolt Brecht, född 10 februari 1898 i Augsburg, Bayern, Tyskland, död 14 augusti 1956 i Berlin, Tyskland (dåvarande Östberlin, Östtyskland), var en tysk författare, som är mest känd som dramatiker, lyriker och teaterteoretiker.

Brechts tidiga produktion var starkt influerad av Frank Wedekind och även - på ett alldeles eget sätt - av expressionismen. Han skrev dikter och ballader, ofta med ett provokativt innehåll i Wedekinds anda, och huvudpersonen i skådespelet Baal (första versionen skrevs 1918), en outcast-poet, har lånat drag av just Wedekind men även av den unge Brecht själv. Det första skådespel av Brecht som blev uppfört var Trummor i natten (Trommeln in der Nacht) 1922. Brecht flyttade 1924 till Berlin där han skrev bland annat Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper; 1928, baserad på John Gays Tiggarens opera) och Staden Mahagonnys uppgång och fall (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny; 1930).

Under andra halvan av 1920-talet blev Brecht alltmer politiskt intresserad. Han kom att pröva sin nya kommunistiska övertygelse i några s.k. lärostycken under 1930-talets första år (mest känt är Åtgärden, Die Maßnahme, 1930). Från 1926 och framåt utvecklades också teorin om den s.k. episka teatern. Brecht kom att förespråka en starkt politiskt färgad teater som arbetar med distanseringseffekter eller Verfremdungseffekte, som den tyska termen lyder.

Efter Hitlers maktövertagande 1933 flydde Brecht från Tyskland. Han uppehöll sig i bl.a. Österrike och Schweiz, innan han på våren samma år slog sig ner i Danmark, där han kom att stanna i fem år.[1] 1939 sökte Brecht sin tillflykt i Sverige, året därpå flyttade han vidare till Finland, och 1941 kom han till Kalifornien, USA. 1947 tvingades Brecht till förhör i kongressens utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet, där han frågades ut om sin relation till kommunismen och Sovjetunionen.[2] Brecht flyttade kort efter förhöret tillbaka till Europa, först till Zürich, och 1949 vidare till dåvarande Östberlin där han sedan bodde och drev teatergruppen Berliner Ensemble till sin död 1956. Han ligger begravd på Dorotheenstädtischer Friedhof i Berlin. Berliner Ensembles hemmascen var "Theater am Schiffbauerdamm". Mycket berömda aktriser som var verksamma där var Helene Weigel och Gisela May, den senare för en svensk publik kanske mest känd som oefterhärmlig sångerska av de välkända Brecht-sångerna, tonsatta av bl a Kurt Weill och Hanns Eisler. Brecht var dock inte medborgare i DDR, utan blev 1950 i stället österrikisk medborgare, trots att han varken härstammade från eller var bosatt i det landet.

Under exilperioden var han mycket litterärt produktiv och skrev flera centrala verk; bl.a. Mor Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder; 1939), Den goda människan i Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan; 1940) och Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis; 1945). Under de sista åren, efter det att han flyttat till DDR, skrev Brecht främst lyrik och ägnade sig åt praktiskt teaterarbete.

Brechts verk fick mycket stor betydelse för dramat och teaterteorin. Även hans poesi räknas till det yppersta modern litteratur har att erbjuda och den har haft inflytelse på nästan all poesi som skrivits senare, tysk såväl som på andra språk.

Bertolt Brechts egalitära tänkande kom kanske bäst till uttryck i den berömda dikten Lärandets lov (Lob des Lernens; 1930):

Lär dig det enklaste! Gör det nu
Ty nu är stunden här
Det är aldrig för sent!
Lär dig ditt ABC, det är inte nog, men
Lär det! Låt dig inte hindras!
Börja nu! Allting bör du veta!
Du skall ta ledningen och makten.
(---)
Var inte rädd för att fråga, kamrat!
Låt ingen lura dig
Se efter själv!
Vad du inte själv vet
Vet du ej.
Granska din räkning
Du ska ju betala.
Sätt ditt finger på varje siffra
Fråga: hur kom den hit?
Du skall ta ledningen och makten.
(---)

Pjäser i urval

Källor

  1. ↑ http://www.svendborg-bib.dk/svendb/svendborg01_01a.asp
  2. ↑ http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Brecht_HUAC_hearing_(1947-10-30).ogg

Externa länkar

  • Brechts Werke, bibliografi hos The University of Chicago Library
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bertolt_Brecht"
Personliga verktyg