Ballad
Från Rilpedia
Ordet ballad kommer av romanska ord för dans (italienska ballata, iberiska språk och provensalska ballada), i sin tur härledda ur verb som ballar 'dansa' (modern spanska bailar). (En annan svensk ättling är ordet bal.) I modern svenska kan ordet betyda flera saker.
Innehåll |
Vad en ballad kan vara
Berättande visa, lugn låt
I medeltidens Frankrike och därifrån vidare norr- och österut kom ordet ballad att beteckna riddartidens moderna dansvisa med lång berättande text. Från 1300-talet började långvarig sjungen dans bli omodern, men balladen som enbart sjungen har levt kvar. På Färöarna dansas balladen dock ännu, under namnet kvaðdansur eller 'sångdans'.
Termen har därifrån vidgats till att också kunna avse en berättande sång i allmänhet, och i populärmusiken vidare till en låt eller visa som är lugn, kanske aningen långspunnen, i stämningen.
Instrumentalstycke
I den så kallade konstmusiken har ordet använts av bland andra Chopin och Brahms för att beteckna ett längre pianostycke med dramatiskt-romantiskt innehåll i anknytning till visballadernas texter (fast inte fixerat vid någon bestämd och angiven text, som i programmusik).
Diktform
Under den nationalromantiska tiden kunde man kalla en dikt i vilken form som helst för ballad, om den hade ett i någon mening berättande innehåll i heroisk eller romantisk stämning och förlagt till medeltid eller annan lämplig forntid; när en sådan dikt tonsattes, fortfarande utan anknytning till medeltida ballad, följde balladtiteln med. Sådana ballader är till exempel Kung Heimer och Aslög av Frans Hedberg, tonsatt av August Söderman, och i en mer distanserad stil Frans G. Bengtssons Ballad om franske kungens spelmän.
Medeltida ballader
Det som nu ofta kallas 'medeltida ballader' kallades förr ofta folkvisor. Termen kan leda till missuppfattningar; den syftar mer på att dessa visor har likartad struktur och funktion som de medeltida balladerna hade, än att just de versioner man i dag känner till faktiskt skulle vara medeltida. De svenska medeltida balladerna är upptecknade, nedskrivna i visböcker, eller tryckta i skillingtryck från 1500-talet och framåt, och de flesta kända texterna är faktiskt inte äldre än från 1800-talet. Även i de fall där det finns belägg för att balladen i någon form sjungits redan under medeltiden, kan man på goda grunder anta att både texter och melodier ändrats väsentligt under århundradenas lopp[1].
Moderna balladforskare skiljer grovt sett på sex slags medeltidsballader:
Den uppställningen följs bland annat i verket Sveriges Medeltida Ballader, som är resultatet av ett mångårigt arbete på att sammanställa alla medeltidsballader som finns på svenska. (Trots titeln upptas därför också finlandssvenska varianter.) Många av balladerna innehåller dock motiv som spänner över flera av de här angivna områdena, och är därför svårklassificerade.
Exempel på ballader
- Balladen om briggen Blue Bird av Hull (Evert Taube). Varken medeltida eller vad man i modern populärmusik menar med "ballad", men ett gott exempel på hur en visdiktare under 1900-talet kunde använda termen.
- Vänner och fränder. Medeltidsballad, klassificerad som SMB 72 X.
Referenser
- ↑ Sven-Bertil Jansson, Den levande balladen
Se även
Externa länkar
- Några texter till 'medeltidsballader' (observera copyrightförbehållen)
- Lindormen, en ballad publicerad på Mutopia Project
