Duisburg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Duisburg
Vapen Karta
Duisburgs vapen Duisburg i Tyskland (mörkröd)
Basfakta
Förbundsland: Nordrhein-Westfalen
Kreis: Kreisfri stad
Yta: 232,81 km²
Folkmängd: 496 665[1] (31 december 2007)
Befolkningstäthet: 2 133 invånare/km²
Geografiskt läge: 51° 26' N 6° 45' Ö
Postnummer: 47001 – 47279
Riktnummer: (+49) 203, 2065, 2066
2841, 2851
Registreringsskylt: DU
Webbplats: www.duisburg.de
E-postadress: [1]
Politik
Borgmästare: Adolf Sauerland (CDU)

Duisburg är den femte största staden i delstaten Nordrhein-Westfalen, Tyskland, och har ungefär en halv miljon invånare. Staden ligger i den nordligaste delen av storstadsområdet Rheinschiene,[2] men brukar även anses vara en del av industriregionen Ruhrområdet som breder ut sig öster om staden.

Staden ligger på båda sidorna av Rhen, cirka 15 kilometer norr om staden Düsseldorf, där floden Ruhr har sitt utflöde i Rhen. I staden finns världens största inlandshamn.

Duisburg är Tysklands största producent av råjärn (49% - 2000) och råstål (34% - 2000). Sex av de högugnar som finns i Ruhrområdet står i Duisburg.

Arbetslösheten var 13,9% i juli 2007.

Innehåll

Idrott

Fotbollslaget MSV Duisburg har spelat många säsonger i Bundesliga. Lagets arena heter MSV-Arena. Kapaciteten är 31 500 personer.

Historia

Duisburg grundades runt år 420. 883 nämns staden för första gången.

Romerska perioden

De senaste arkeologiska undersökningarna visar att dagens marknadsplats var i bruk redan under det första århundradet. Den har varit stadens huvudmarknadsplats sedan 400-talet. Staden låg vid Hellweg, en viktig medeltida handelsväg och ett vadställe över Rhen som kontrollerades av romarna.

Medeltiden

Karta över Duisburg 1566

Tack vare stadens gynnsamma geografiska läge blev det snart en riksstad. Duisburg blev medlem i Hansan. Omkring år 1000 flyttades Rhen västerut från staden vilket stoppade utvecklingen som handelsstad och och staden blev i stället ganska lantlig. Gerhard Mercators produktioner och grundandet av ett universitet 1655 gjorde att staden kallas "utbildade Duisburg".

1666 blev staden en del av Preussen, efter att ha tillhört det Tysk-romerska riket.

Industriella revolutionen

Uppgången för tobaks- och textilindustrierna under 1700-talet gjorde Duisburg till ett industriellt center. Stora industribolag inom järn- och stålproduktion (t ex Thyssen och Kruppkoncernen) påverkade stadens utveckling. Stora bostadsområden byggdes nära fabrikerna när arbetarna och deras familjer flyttade in.

Andra världskriget

Salvatorkyrkan.

Stadens läge som en industristad gjorde den till ett mål för allierade bombningar under andra världskriget. Enligt vissa historiker är Duisburg den stad som bomades mest under kriget. Mellan den 12 och 13 juni 1941 bobmades staden av engelskt flyg, och 445 ton bomber släpptes över Duisburg. 577 engelska bombplan försörde stadens gamla delar 12 - 13 1943 med 1 599 ton bomber. 96 000 människor blev hemlösa där. Den 22 maj bombades staden med 2 000 ton bomber. Den 14 oktober samma år släppte de engelska bombplanen Lancaster, Mosquito och Halifax 2 018 ton bomber över staden. Dusiburg utsattes också av amerikanska artilleriangrepp under april 1945.

Efterkrigstiden

Totalt 299 bombraider totalförstörde nästan hela den historiska stadskärnan. 80% av alla bostadshus hade förstörts eller skadats delvis. Nästan hela staden fick byggas upp på nytt och de flesta historiska landmärkena var förlorade.

Duisburg firade sin 1100-årsdag 1983.

Den 19 juli 2004 skadade en tornado stadsteatern och delar av city.

Staden var värd för de 7:e World Games 2005.

Infrastuktur

Ett pendeltåg.

Staden ligger vid motorvägarna A3, A40, A42, A59 och A524.

Staden har ett utbrett pendeltågsnät om förbinder staden med hela Ruhrområdet, S-Bahn Rhein-Ruhr.

Duisburg har även Europas största inlandshamn [3], Duisport.

Ekonomi och demografi

Precis som många andra stora tyska städer befinner sig Duisburg i ekonomisk kris. Invånarantalet fortsätter dessutom att att sjunka år för år. Sedan 1990 har staden förlorat över 35 000 invånare och passerats i invånarantal av Hannover, Leipzig, Nürnberg och Dresden. Duisburg är nu Tysklands 15:e största stad.

Kultur

Stadsteatern

Staden har en stadsteater från 1912. I stadensteatern sitter en av Tysklands största operor, Deutschen Oper am Rhein.

Duisburg har också ett stort skulpurmuseum, invigt 1964, Lehmbruck-Museum, med skulturer av bland andra Pablo Picasso, Max Ernst, Ernst Barlach, Salvador Dalí, Käthe Kollwitz, Alexander Archipenko, Jacques Lipchitz, Raymond Duchamp-Villon, Aleksandr Rodtjenko, Naum Gabo och Antoine Pevsner.

Kända personer

Vänorter

Allmänna referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Källor

  1. Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik, Nordrhein-Westfalen, Amtliche Bevölkerungszahlen (på tyska)
  2. Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)
  3. http://de.wikipedia.org/wiki/Duisburg#Schiffsverkehr

Externa länkar


Personliga verktyg