Ruhrområdet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ruhrområdets läge i Tyskland
Städer i Ruhrområdet
Gruvan Zeche Pluto i Herne-Wanne-Eickel
Gruvan Prosper Haniel i Bottrop

Ruhr eller Ruhrområdet (ty. Ruhrgebiet, vardagligt även Revier, Kohlenpott, Ruhrpott eller Pott), viktigt industriområde kring floden Ruhr, ett biflöde till Rhen, i tyska delstaten Nordrhein-Westfalen; 4 400 km², 6,1 milj. inv. (2004). Ruhrområdet ingår i Rhein-Ruhr-regionen.

Innehåll

Historia

Ruhrområdets framväxt

Gruvorna gjorde att det som tidigare varit småstäder växte enormt under 1800-talets industriella revolution. Överallt i Ruhr växte städerna och en stor immigration från bl.a. Polen ägde rum. Stora stålkoncerner som Krupp (idag ThyssenKrupp) växte fram och Ruhr blev hela Tysklands industricentrum. Ur gruvindustrin växte en stor verkstadsindustri fram med företag som Mannesmann, Demag, Thyssen och redan nämnda Krupp. Förutom stålet var tillgången till stenkol enormt viktig för stålframställningen och för energitillgången.

Ruhr-ockupationen

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Ruhr-ockupationen

Efter Versaillesfreden 1919 ålades Tyskland ett stort skadestånd till segrarmakterna Belgien, Frankrike och Storbritannien samt en demilitarisering av allt område väster om floden Rhen. Efterkrigstyskland var drabbat av en hårt ansträngd ekonomi, förvärrad med en hyperinflation, vilket gjorde fransmännen och belgarna missnöjda då inbetalningarna inte kom in. Ruhrområdet hade under Första världskriget varit Tysklands främsta vapensmedja genom ståltillverkningen, kolgruvorna och inte minst vapentillverkaren Krupp i Essen. För att säkerställa att skadeståndet kom fram, gick franska och belgiska styrkor in i Ruhrområdet 11 januari 1923 på order av den franske premiärministern Raymond Poincaré.

Ockupationen utlöste en våg av strejker och sabotagedåd riktade mot den fransk-belgiska ockupationsarmén. Industriproduktionen stördes eller slogs ut när järnvägsarbetare, kolgruvearbetare och andra vägrade arbeta åt ockupationsmakterna. I sin tur ledde detta till upplopp riktade mot fransmännen och belgarna, och ockupationsmakterna tvingades till drastiska åtgärder såsom förvisning ur Ruhr och andra straff. De miljoner arbetare som gick ut i strejk fick sin lön garanterad av staten vilket var en viktig anledning till att hyperinflationen i Tyskland var som värst 1923-1924.

För att undvika en fullständig finansiell kollaps i Tyskland gick USA in för att medla. Detta slutade med Dawesplanen 1925 som blev en omförhandling av skadeståndet Tyskland ålagts i Versailles och att USA gick in med investeringar i den tyska ekonomin. Internationellt sett ledde ockupationen till en sympativåg för Tyskland i främst de anglo-saxiska länderna, där man såg fransmännens ockupation som ett uttryck för girighet av ett annat sargat land.

Ockupationen av Ruhr och Rhenlandet upphörde först i juli månad 1925 samtidigt som den tyska ekonomin var på bättringsvägen igen.

Ruhr under Andra världskriget

Ruhrområdets betydelse för den tyska upprustnings- och krigsindustrin gjorde området till en av de allierades viktigaste anfallspunkter för att förstöra den tyska krigsinfrastrukturen. Under 1944 intensifierades bombningarna och stor förstörelse skedde bland annat på Kruppverken i Essen. Under Andra världskriget kom tusentals tvångsarbetare till Ruhr.

Ruhr under den alllierade ockupationen

Som en konsekvens av Morgenthauplanen som önskade försvaga tyskland ekonomiskt kom de allierade överens om att ta reparationer från Tyskland genom att ta Tysklands produktionsmedel i stället för att ta del av produktionen. Nedmonteringen av industrin genomfördes, med ett längre uppehåll, under åren 1945 - 1951. Under 1949 ledde nedmonteringen av tysk industri till omfattande protester i Ruhr. Åren 1949 - 1951 underställdes Ruhr "International Authority for the Ruhr" IAR, vilket tyskarna tvingats gå med på för att få bilda Västtyskland.[1] IAR tillsåg att produktionsbegränsningarna följdes (tak på stålproduktion bl.a.), satte priser (under världsmarknadspriser) på stål och kolproduktionen och tillsåg att en stor del av produktionen exporterades i stället för att utnyttjas i Tyskland. IAR ersattes 1952 av Europeiska kol- och stålgemenskapen [2]

Kris i Ruhr

Från 1960-talet och framåt har gruvorna i Ruhr sinat och istället har man försökt rikta in sig på verkstadsindustri. I Bochum ersattes gruvorna bland annat av en Opel-fabrik men omstrukteringarna har varit svåra för Ruhr som under så lång tid helt dominerats av kol- och stålindustrin.

Ruhrområdet i dag

Den gamla bilden av Ruhr med dess stora industrimoln och dimma orsakad av luftföroreningar har försvunnit och man satsar idag stora resurser på att förvandla Ruhr till att bli ett turistresemål och öka antalet anställda i tjänstesektorn. De gamla gruvorna blir till museer och gruvområden görs om till äventyrscentra. Samtidigt byggs nya stora huvudkontor och affärskomplex.

Ruhr har stora problem med hög arbetslöshet sedan gruvindustrin lagts ner och gamla strukturer gör det svårt för nya satsningar.

Näringsliv

Flera storföretag har sina huvudkontor i Ruhrområdet: ThyssenKrupp, Degussa, RAG Aktiengesellschaft har fortfarande sina huvudkontor här och sina största produktionsorter. Idag är bara omkring 8,9 procent av de anställda verksamma inom tillverkningenssektorn - tjänsteverksamheten har helt tagit överhanden. Stora företag inom tjänstesektorn som RWE och E.ON inom energi och vatten och handelsbolag som Aldi och KarstadtQuelle har stora verksamheter här. Logistik är också en stor verksamhet här genom områdets väl utbyggda infrastruktur.

Sport i Ruhr

Ruhrområdet är ett av Tysklands och Europas största fotbollsfästen med en rad kända lag som firat stora framgångar och med enorm förankring i respektive stad. Fotbollens betydelse för människorna, inte minst historiskt, är mycket stor i Ruhr. Arbetarprägeln, främst genom gruvorna, var tidigare högst påtaglig med många av lagens spelare som gamla gruvarbetare. Sedan 1960-talets nedläggningarna har bilden förändrats men fortfarande lever myterna och legenden kvar. De många Ruhr-derbyna underlättas av områdets kompakthet där städerna ligger tätt och ofta går samman i varandra. Ruhr-området bär stora likheter med den bild man har av den engelska fotbollen och dess bakgrund. Många är de tyska storspelare som kommit fram ur en tuff uppväxtmiljö som Strassenfussballer i Ruhr, bland annat Fritz Szepan, Reinhard Libuda och Olaf Thon.

Klassiska lag från Ruhr som idag spelar i Bundesliga är Borussia Dortmund, FC Schalke 04 (Gelsenkirchen)(Bayer Leverkusen) och VfL Bochum. Andra klassiska lag i Ruhr är MSV Duisburg, Rot-Weiss Essen, Sportfreunde Katernberg (Essen), Rot-Weiss Oberhausen, SG Wattenscheid 09 (Bochum), Westfalia Herne och SV Sodingen (Herne), Hammer Spielvereinigung, Spielvereinigung Erkenschwick och Hamborn 07 (Duisburg).

Externa länkar

Personliga verktyg