Nordrhein-Westfalen
Från Rilpedia
| Flagga | |
|---|---|
 |
|
| Vapen | |
 |
|
| Snabbfakta | |
| Huvudstad: | Düsseldorf |
| Yta: | 34 087 km²[1] (4:e) |
| Folkmängd: | 17 996 621 (2007-12-31)[2] |
| Folktäthet: | 530 invånare/km² |
| Offentliga skulder relativt: | 6 456 €/invånare (2002) |
| Offentliga skulder totalt: | 116,6 miljarder € (2002) |
| ISO 3166-2: | DE-NW |
| Officiell hemsida: | www.nrw.de |
| Politik | |
| Ministerpresident: | Jürgen Rüttgers (CDU) |
| Styrande parti: | CDU och FDP |
| Mandatfördelning i Lantdagen (187 ledamöter): |
CDU 89 SPD 74 Bündnis 90/Die Grünen 12 FDP 12 |
| Senaste val till Lantdagen: | 22 maj 2005 |
| Nästa val: | maj 2010 |
| Representation i förbundsrepubliken | |
| Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): |
6 |
| Karta | |
 |
|
Nordrhein-Westfalen (på svenska Nordrhen-Västfalen) är ett förbundsland i västra Tyskland. Det är den folkrikaste delstaten med sina cirka 18 miljoner invånare (2007). Till ytan sett är Nordrhein-Westfalen den fjärde största delstaten i Tyskland med sina 34 080 kvadratkilometer. Den största staden i delstaten är Köln, men huvudstad är Düsseldorf. Ruhrområdet ligger i Nordrhein-Westfalen. Rhein-Ruhr-regionen bildar med sina 10 miljoner invånare ett av de största storstadsområdena i Europa.
Nordrhein-Westfalen gränsar till Niedersachsen i norr och öster; i sydöst till Hessen. I söder gränsar NRW till Rheinland-Pfalz. I väster gränsar förbundslandet till Nederländerna och Belgien.
Innehåll |
Historia
Grundandet av Nordrhein-Westfalen
Efter andra världskriget var segrarmakterna oeniga om Ruhrområdets vidare öden. Medan Frankrike favoriserade en självständig, politiskt svag stat eller internationellt område, förordade den sovjetiska sidan en fyrmaktsstat liknande Berlin. Det senare förslaget avslogs av britterna till vilka ockupationszonen och Ruhr tillhörde. Britterna ville ha Ruhrområdet i en framtida tysk stat för undvika en svår ekonomisk kris och instabilitet som efter första världskriget. Dock skulle näringslivets makt och det potentiella socialistiska proletariatet kompenseras, varför britterna utvecklade idén om en sammanslagning med det lantliga och katolskt präglade Westfalen. Dessutom skulle jordbrukslandskapen i Westfalen underlätta försörjningen av det tätt bebyggda Ruhrområdet.
Projektet var till en början omstritt, inte minst i Tyskland, där politiker fruktade den nya delstatens ekonomiska och befolkningsmässiga övertag. Det fanns få gemensamma nämnare mellan landsdelarna Nordrhein och Westfalen, frånsett att de båda under omkring 130 år varit preussiska provinser. Historiskt stod Westfalen närmare Niedersachsen och Nordrhein stod historiskt närmare den södra delen av Rhenlandet, som blev en del av Rheinland-Pfalz.
Det rättsliga grunden för skapandet av Nordrhein-Westfalen låg i den brittiska militärregeringens förordning nummer 46 som fastlog upplösandet av de preussiska provinserna i den brittiska zonen och skapandet av självständiga länder. Ur den nordliga delen av Rheinprovinz och provinsen Westfalen skapades den nya delstaten Nordrhein-Westfalen.
År 1947 var Lippe tvunget att ge upp sin självständighet och dess regering beslöt sig efter förhandlingar med både Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen (båda under brittisk förvaltning) att ingå i Nordrhein-Westfalen. År 1947 blev Lippe genom den militära förordningen nummer 77 en del av Nordrhein-Westfalen. En folkomröstning skulle hållas i ärendet men blev aldrig av. År 1948 godkändes det hela formellt av Nordrhein-Westfalens lantdag. Ruhrområdets betydelse för ekonomin och rustningspolitiken förde med sig att ett beslut, Ruhrstatutet, antogs 1949. En internationell grupp skulle kontrollera regionens tunga industri. Politiskt gavs klartecken för Nordrhein-Westfalens anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland. Kontrollgruppens arbete varade inte länge, efter en kort tid upphörde det för att främja uppbyggandet av näringslivet och officiellt upphörde arbetet 1952.
Historiska datum
- 21 juni 1946: Det brittiska kabinettet beslutar i London om grundandet av Nordrhein-Westfalen.
- 24 juli 1945: Rudolf Amelunxen väljs till ministerpresident av de brittiska militärmyndigheterna.
- 23 augusti 1946: Nordrhein-Westfalen grundas.
- 2 oktober 1946: Lantdagen har sitt konstituerande sammanträdande.
- 21 januari 1947: Lippe blir en del av Nordrhein-Westfalen.
- 20 april 1947: De första valen till lantdagen.
- 8 maj 1949: Nordrhein-Westfalen blir förbundsland.
- 18 juni 1950: Delstatsförfattningen antas genom folkomröstning.
Geografi
Nordrhein-Westfalen är delad i fem Regierungsbezirke. Dessutom är hela förbundslandet delat i 31 distrikt (Landkreise) och 23 distriktfria städer.
Totalt har förbundslandet 1 645 km gräns. Mest mot Niedersachsen och minst mot Belgien.[3]
| Område/Land | Km gräns |
|---|---|
| Niedersachsen | 583 |
| Nederländerna | 387 |
| Rheinland-Pfalz | 307 |
| Hessen | 269 |
| Belgien | 99 |
Regierungbezirk
I Nordrhein-Westfalen finns det fem stycken Regierungbezirk, de är:
| Regeringsdistrikt | Invånare 31 dec. 2007 | Antal Distrikt[4] |
Antal Distrikts fria städer[5] |
Antal Kommuner[6] |
|---|---|---|---|---|
| Arnsberg | 3.723.712[7] | 7 | 5 | 83 |
| Detmold | 2.059.198[8] | 6 | 1 | 70 |
| Düsseldorf | 5.208.288[9] | 5 | 10 | 66 |
| Köln | 4.391.062[10] | 8 | 4 | 99 |
| Münster | 2.614.361[11] | 5 | 3 | 78 |
| Totalt: | 17.996.621 | 31 | 23 | 396 |
Distrikt och distriktfria städer
(med bokstäver på registreringsskylten)
|
|
Storstäder i Nordrhein-Westfalen
Följande städer är storstäder (över 100 000 inånare):
| Stad | Distrikt | Invånarantal 2000-12-31 |
Invånarantal 2006-12-31 |
Invånarantal 2007-12-31[12][13][14][15][16] |
|---|---|---|---|---|
| Köln | Köln (stad) | 962.884 | 989.766 | 995.397 |
| Dortmund | Dortmund (stad) | 588.994 | 587.624 | 586.909 |
| Essen | Essen (stad) | 595.243 | 583.198 | 582.140 |
| Düsseldorf | Düsseldorf (stad) | 569.364 | 577.505 | 581.122 |
| Duisburg | Duisburg (stad) | 514.915 | 499.111 | 496.665 |
| Bochum | Bochum (stad) | 391.147 | 383.743 | 381.542 |
| Wuppertal | Wuppertal (stad) | 366.434 | 358.330 | 356.420 |
| Bielefeld | Bielefeld (stad) | 321.758 | 325.846 | 324.912 |
| Bonn | Bonn (stad) | 307.814 | 314.299 | 316.416 |
| Münster | Münster (stad) | 265.609 | 272.106 | 272.951 |
| Gelsenkirchen | Gelsenkirchen (stad) | 278.695 | 266.772 | 264.765 |
| Mönchengladbach | Mönchengladbach (stad) | 263.014 | 260.951 | 260.018 |
| Aachen | Aachen (stad) | 244.386 | 258.770 | 259.030 |
| Krefeld | Krefeld (stad) | 239.916 | 237.104 | 236.516 |
| Oberhausen | Oberhausen (stad) | 222.151 | 218.181 | 217.108 |
| Hagen | Hagen (stad) | 203.151 | 195.671 | 193.748 |
| Hamm | Hamm (stad) | 182.427 | 183.672 | 183.065 |
| Herne | Herne (stad) | 174.529 | 169.991 | 168.454 |
| Mülheim an der Ruhr | Mülheim (stad) | 172.862 | 169.414 | 168.925 |
| Solingen | Solingen (stad) | 164.973 | 162.948 | 162.575 |
| Leverkusen | Leverkusen (stad) | 161.047 | 161.336 | 161.345 |
| Neuss | Rhein-Kreis Neuss | 150.013 | 151.626 | 151.449 |
| Paderborn | Paderborn | 139.084 | 144.258 | 144.181 |
| Recklinghausen | Recklinghausen | 124.785 | 121.521 | 120.536 |
| Bottrop | Bottrop (stad) | 120.611 | 118.975 | 118.597 |
| Remscheid | Remscheid (stad) | 119.287 | 114.925 | 113.935 |
| Moers | Wesel | 107.062 | 107.180 | 107.111 |
| Siegen | Siegen-Wittgenstein | 108.476 | 105.697 | 105.049 |
| Bergisch Gladbach | Rheinisch-Bergischer Kreis | 105.693 | 105.587 | 105.840 |
| Witten | Ennepe-Ruhr-Kreis | 103.196 | 100.248 | 99.598 |
Se även: Lista över städer i Nordrhein-Westfalen.
Infrastruktur
Vägar
Vägnätet i Ruhrområdet är ett av det tätaste i Europa.
Det finns gott om motorvägar i Nordrhein-Westfalen. Några av dem är i:
| Nord-sydlig riktning | Väst-östlig riktning |
|---|---|
| A1 | A2 |
| A3 | A4 |
| A31 | A30 |
| A33 | A40 |
| A43 | A42 |
| A45 | A44 |
| A57 | A46 |
| A59 | A52 |
| A61 |
Den historiska vägen Ruhrschnellweg, idag A40 (bitvis också en del av Bundesstraße 1), är en av det mest trafikerade vägarna i hela Tyskland.
Den totala väglängden i Nordrhein-Westfalen uppgår till 29 510 kilometer. Av det är 2 186 km motorväg, 4 886 km förbundsväg (Bundesstraßen), 12 694 km landsväg, 9 745 km kommunala vägar så kallade Kreisstraßen.[17]
Tåg
Passargerartrafik
De viktigaste knutpukterna i tågtrafiken (stationskategori 1) på långdistansnätet är Köln Hbf, Dortmund Hbf, Düsseldorf Hbf och Essen Hbf. Järnvägsstationer som är stationskategori 2 är: Bielefeld Hbf, Bochum Hbf, Bonn Hbf, Duisburg Hbf, Düsseldorf Flughafen, Hagen Hbf, Hamm, Köln-Deutz, Köln Flughafen Münster Hbf, Oberhausen Hbf, Siegburg/Bonn, Solingen Hbf och Wuppertal Hbf. Dortmund Hauptbahnhof är den största stationen för trafiken till de östligare delarna av landet.
Grundidén för passagerartrafiken i Nordrhein-Westfalen är att ha en integrerad tidtabell för de olika trafiktyperna. För tillfället finns det tre olika typer av regionaltåg:
- RegionalExpress (RE) med 26 st linjer
- RegionalBahn (RB) med 57 linjer
- S-Bahn Rhein-Rhur med 13 linjer
Godstrafik
Räknar med man med godstrafiken så är stationen Hagen-Vorhalle den största rangerbangården i hela Tyskland. I Köln finns den största omlastningstationen för containertrafik (tåg-lastbil) i hela Tyskland.
Flygtrafik
Den viktigaste flygplatsen för interkontinental trafik är Düsseldorfs flygplats. Den är den tredje största i Tyskland mätt i passagerantal efter Frankfurt och München. Kölns flygplats har många destinationer inom Europa, den är också en av de viktigaste flygplatserna för fraktflyget inom Tyskland. Ytterligare flygplatser med vissa interkontinentala flygningar är Dortmunds flygplats, Airport Weeze, Flughafen Münster/Osnabrück, Flughafen Paderborn/Lippstadt. Vid sidan av dessa flygplatser, finns det ett antal mindre flyglatser som Flughafen Düsseldorf-Mönchengladbach, Flughafen Essen/Mülheim och Siegerlandflughafen.
Politik
Ministerpresidenten
Ministerpresidenten för Nordrhein-Westfalen är utsedd av Landtagen. Sedan 2005 så är Jürgen Rüttgers (CDU) ministerpresident. Han leder en koalition mellan CDU och FDP. Nio av ministrarna i regeringen tillhör CDU och två tillhör FDP.
De tidigare minsterpresidenterna var:
-
- 1946–1947: Rudolf Amelunxen, (Zentrum)
- 1947–1956: Karl Arnold, (CDU)
- 1956–1958: Fritz Steinhoff, (SPD)
- 1958–1966: Franz Meyers, (CDU)
- 1966–1978: Heinz Kühn, (SPD)
- 1978–1998: Johannes Rau, (SPD)
- 1998–2002: Wolfgang Clement, (SPD)
- 2002–2005: Peer Steinbrück, (SPD)
Förbundsregeringen
- Finansdepartementet, lett av Helmut Linssen[18]
- Förbundsdepartementet, lett av Ingo Wolf[19]
- Departementet för förnyelse, vetenskap, forskning och teknologi, lett av Andreas Pinkwart[20]
- Departementet för ekonomi, små- och medelstora företag samt energi, lett av Christa Thoben[21]
- Departementet för arbete, sjukvård och sociala frågor, lett av Karl-Josef Laumann[22]
- Justitiedepartementet, lett av Roswitha Müller-Piepenkötter[23]
- Departementet för utbildning och fortbildning, lett av Barbara Sommer [24]
- Departementet för byggande och trafik, lett av Oliver Wittke [25]
- Departementet för miljö, naturskydd, jordbruk och konsumentskydd, lett av Eckhard Uhlenberg[26]
- Departementet för generationsfrågor, familjefrågor, kvinnor och intergration, lett av Armin Laschet[27]
Till det kommer departementet för förbunds- och europafrågor som är lett av Andreas Krautscheid[28] som ligger under statskansliet.
Sport
Fotboll
Fotbollen har en stark tradition i Nordrhein-Westfalen. I NRW finns det fler lag som spelar i tyska Bundesligan.
Några av lagen i Nordrhein-Westfalen är:
Källor och referenser
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
- ↑ Geografiska fakta
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html
- ↑ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html
- ↑ Fakta om vägnätet
- ↑ http://www.fm.nrw.de/minister/index.php
- ↑ http://www.im.nrw.de/hom/40.htm#
- ↑ http://www.innovation.nrw.de/Ministerium/MinisterPinkwart/index.html
- ↑ http://www.wirtschaft.nrw.de/1000/1100/index.php
- ↑ http://www.mags.nrw.de/100/Leitung/index.php
- ↑ http://www.justiz.nrw.de/JM/wir_ueber_uns/ministerin/index.php
- ↑ http://www.schulministerium.nrw.de/BP/Ministerium/Ministerin_Sommer/index.html
- ↑ http://www.mbv.nrw.de/Ministerium/minister/index.php
- ↑ http://www.umwelt.nrw.de/ministerium/minister/index.php
- ↑ http://www.mgffi.nrw.de/ministerium/minister-laschet/index.php
- ↑ http://www.europa.nrw.de/en/home/wer_wir_sind/minister_andreas_krautscheid.html
Externa länkar
- Information and resources on the history of Westphalia on the Web portal "Westphalian History"
- Guidelines for the integration of the Land Lippe within the territory of the federal state North-Rhine-Westphalia of 17th January 1947
|
|||||||
|
|||||||||
|
|||||||
