Kreisfri stad
Från Rilpedia
Kretsfri stad (eller kreisfri stad, på tyska: Kreisfreie Stadt) är ett tyskt administrativt begrepp. I praktiken innebär detta en kommun som är stad och som inte tillhör någon Landkreis. I Tyskland finns dessutom tre städer som idag utgör egna delstater (Bundesländer): Bremen, Hamburg och Berlin (historiskt har fler städer varit delstater eller egna stater så kallade riksstäder, till exempel Frankfurt am Main och Lübeck).
Innehåll |
Kretsar och kretsfria städer i Tyskland
En Landkreis eller Kreis, en krets, utgör den större kommuntypen i Tyskland (liksom i Storbritannien, där denna kommuntyps motsvarighet kallas District, medan kretsfri stad kallas City). Motsvarigheten i svenska förhållanden skulle kunna vara en domsaga eller en A-krets.[1][2] Den högre nivån, motsvarande Sveriges län, utgörs av Regierungsbezirke, som de flesta delstater (inte alla) delas in i för tillsynen av kommunerna och för administrativa ändamål.
En kretsfri stad är helt enkelt en stad som är stor nog att ha status som en egen krets. Ett exempel är staden Coburg med 40000 invånare i Bayern. Alla de största städerna är kretsfria, till exempel delstatshuvudstäderna. Det finns knappt 120 kreisfria städer i Tyskland och städer som utgör en egen delstat.
Det finns även lägre nivåer i kommunhänseende i Tyskland än kretsen och det är mindre kommuner med färre ansvarsområden. Dessa kommuner omfattar mindre städer och så kallade gemeinden (socknar och andra kommuner).
Nordiska motsvarigheter
Liknande företeelser i Norden är att stora städer i Finland, Sverige, Danmark och Norge (till exempel Stockholms stad, Malmö stad, Bergen, Åbo med flera) utgör egna kommuner utan att omlandet i princip ingår i stadskommunen. (I Göteborgs och Malmö kommuner ingår dock vissa mindre tätorter i viss utsträckning sedan kommunreformen 1971 i omlandet kring själva stadens tätort.)
Ytterligare illustrativa exempel är att Frederiksberg före den danska kommunreformen 2007 utgjorde ett eget amt, trots att det är en enklav i Köpenhamns kommun. Köpenhamns kommun utgjorde också före kommunreformen 2007 en status jämbördigt med ett amt, exempelvis det omgivande Köpenhamns amt. Så var exempelvis också fallet med Stockholms stad fram till 1968 som utgjorde en enklav i Stockholms län med egen styrelse jämbördig med ett län Överståthållarämbetet. Dessa två administrativa områden slogs samman 1968 till det nya sammanslagna Stockholms län. Liknande bestämmelser gällde fram till andra hälften av 1990-talet när det gällde så kallade landstingsfria kommuner. Fortfarande utgör Oslo kommun ett eget fylke med gemensam fylkesmann och huvudstad med det omgivande fylket Akershus fylke.
Landstingsfria städer eller kommuner
Göteborgs kommun och Malmö kommun hade alltså fram till 1990-talet status som egna landstingskommuner med egen sjukvårdsadministration, så kallade landstingsfria kommuner. Stockholms stad hade dock slagits ihop med Stockholms län och Stockholms läns landsting i samband med den ovan nämnda reformen 1968.
Detta att stora städer skulle stå utanför landstingskommunerna var en regel sedan kommunreformen 1862. Bland annat hade Gävle stad denna status på 1950-talet.[3] Gotlands kommun har fortfarande en sådan status sedan kommunreformen 1971, då landstinget på ön upphörde i och med att samtliga kommuner på ön sammanslogs till en enda.
Se även
Referenser
- ↑ Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter (kartografiskt material, vill säga kartor, i spiralhäfte), Statistiska centralbyrån och Lantmäteriets Kartcentrum Sverige. ISBN 91-618-0512-2. Andra utgåvan.
- ↑ Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter. Tabelldel., Statistiska centralbyrån 1993 (i spiralhäfte). ISBN 91-618-0651-X.
- ↑ Nordisk Familjebok 1952.
