Stockholms kommun
Från Rilpedia
| Stockholms kommun | |
 Stockholms stadsvapen |
|
| Län | Stockholms län |
| Landskap | Uppland och Södermanland |
| Domsaga | Stockholms domsaga (Innerstaden), Solna domsaga (Västerort) och Södertörns domsaga (Söderort) |
| Centralort | Stockholm |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
1:a av 290 814 418 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
252:a av 290 209,12 km² 188,06 km² 21,06 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
1:a av 290 4 330,6 invånare/km² |
| Kommunkod | 0180 |
| Webbplats | www.stockholm.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] | |
|---|---|
Stockholms kommun, eller Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm, som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.
Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland. Den utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Innehåll |
Administrativ historik
Den 1 januari 1863 infördes kommuner i modern mening i Sverige i och med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Av de ca 2 500 kommuner som då inrättades var 89 städer. Stockholm fick då sin första stadsfullmäktigeförsamling. Då bestod Stockholms stad ungefärligen av nuvarande Innerstaden. Dock inkorporerades Kungliga Djurgården i Stockholm först 1868. Det finns däremot ingen uppgift att Djurgården dessförinnan skulle ha tillhört någon annan kommun eller själv utgjort en sådan. Således kan Djurgården ha utgjort ett kommunfritt område, möjligen Sveriges enda.
Eftersom Stockholm var en storstad i vardande och utomgränsbebyggelse hade växt upp utanför tullarna utreddes frågan om en inkorporering av utanför staden liggande kommuner eller kommundelar såsom Bromma, Brännkyrka, Solna, Nacka m.fl. Detta ledde till att Brännkyrka kommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913, varvid de inom Brännkyrka belägna municipalsamhällena Liljeholmen och Örby upplöstes. Tre år senare var det dags för Bromma landskommun med Mariehälls municipalsamhälle att ta steget in i Stockholm. När det gäller övriga föreslagna socknar fanns det många problem och något övertagande från Stockholms sida blev inte genomfört. Först efter andra världskriget utökades Stockholms område genom att större delen av Spånga landskommun med municipalsamhällena Bromsten, Flysta och Solhem samt Hässelby Villastads köping införlivades. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby (från Nacka 1930), Skärholmen (från Huddinge 1963) samt Hansta (från Sollentuna omkring 1980).
Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.
Kommun eller stad?
Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.
På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för det officiella Stockholms kommun i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel juridik, måste dock den officiella benämningen Stockholms kommun, vilket också är namnet på valkretsen, användas.
Stadsvapnet
Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron S:t Erik. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t först år 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i PRV år 1974. Bilden intill är en annan tolkning av blasoneringen.
Indelning
Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.
Stadsdelsområden
För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.
Stockholms stad är från och med 1 januari 2007 indelad i följande stadsdelsområden:
Församlingar
Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende. Kommunens område utgör 28 församlingar (de icke-territoriella oräknade). I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan i Söderort och Västerort en församling normalt består av flera stadsdelar. Bland tidigare indelningenheter kan nämnas de s k rotarna som fanns mellan 1879 och 1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.
Valkretsar
För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets kallad "Stockholms kommun". Denna valkrets har 27 fasta mandat.
Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:
- Södermalm–Enskede
- Bromma–Kungsholmen
- Norrmalm–Östermalm
- Östra Söderort
- Västra Söderort
- Yttre Västerort
Geografi
Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.
Demografi
Kommunens folkmängd uppgick till 810 120 den 31 december 2008. Av dessa var 48,8 % män och 51,2 % kvinnor. Samma datum år 2007 bodde i Innerstaden 296 323, i Söderort 293 387 och i Västerort 205 453. Den till folkmängden största församlingen är Hägerstens församling (53 204), följt av Spånga församling (50 767) och Farsta församling (47 276). Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Invånarnas genomsnittliga ålder var 39,3 år, år 2008. 19 % av befolkningen är barn eller unga mellan 0 och 17 år, 66,9 % är i arbetande ålder — mellan 18-64 år — slutligen är 14,1 % 65 år eller äldre. Inte riktigt en tredjedel, 27,7 % av befolkningen, är gifta medan 10,9 % är skilda. Många invånare i Stockholm kommer från andra länder än Sverige. År 2008 hade 28,1 % av befolkningen utländsk bakgrund, alltså två föräldrar födda utanför Sverige. Samtidigt var 21 % av invånarna födda utrikes och 9 % hade utländskt medborgarskap.
Det anmäldes över 173 000 brott i Stockholms kommun år 2007. Därmed utfördes 21 800 brott per hundra tusen invånare samma år. Det gör att Stockholm är Sveriges näst mest brottsdrabbade kommun räknat per invånare, efter Upplands Väsby.[2]
Definitionen av "Andra generationens invandrare" har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.
| Utländsk bakgrund i procent av befolkningen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Födda i utlandet | 21% | |||
| Bägge föräldrarna födda i utlandet | 7% | |||
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Stockholms kommun | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 67 840 | |||
| 1820 | 78 357 | |||
| 1830 | 83 737 | |||
| 1840 | 87 375 | |||
| 1850 | 96 401 | |||
| 1860 | 116 806 | |||
| 1870 | 140 212 | |||
| 1880 | 176 289 | |||
| 1890 | 256 272 | |||
| 1900 | 315 320 | |||
| 1910 | 373 764 | |||
| 1920 | 429 269 | |||
| 1930 | 512 868 | |||
| 1940 | 604 608 | |||
| 1950 | 745 936 | |||
| 1960 | 808 294 | |||
| 1970 | 740 486 | |||
| 1980 | 647 214 | |||
| 1990 | 674 452 | |||
| 2000 | 750 348 | |||
| 2008 | 810 120 | |||
| Källor: Demografiska databasen Folkmängd 1810–1990 och SCB | ||||
Politik
Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Sten Nordin är stadens ledande politiker och bär titeln finansborgarråd.
->För valresultaten i Stockholms stad, se Stockholms politik.
Vänorter
Stockholms kommuns nuvarande (2007) riktlinjer är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[3]
Se även
- Stockholm
- Stockholm då och nu i färg
- Storstockholm
- Stockholms läns landsting
- Stockholms Stads bostadsförmedling AB
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2009 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2009”. Statistiska centralbyrån. 31 mars 2009. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 17 maj 2009.
- ↑ BRÅ (2009). Brottsförebyggande rådets Statistikdatabas. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
- ↑ Stockholms stad, Internationell strategi
Externa länkar
- Stockholms stads officiella webbplats
- Om länens indelning i kommuner
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kommun
|
|||||||
|
|||||||||||
