Bromma

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Bromma (olika betydelser).
Bromma från luften, västerut
Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta från 1829:
Karta övfer Bromma Socken uti Stockholms län och Sollentuna härad

Bromma (även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av dess trädgårdsstad, ett läge intill Stockholms innerstad och närhet till Mälaren och flera naturreservat. Bromma har cirka 61 000 invånare[1] i 23 700 lägenheter och 7 700 småhus och villor[2].

Inom Stockholms stad utgör Bromma ett stadsdelsområde, som omfattar stadsdelarna: Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken.[1]

Bromma gränsar till Kungsholmen i öster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i väster och Spånga, Sundbyberg och Solna i norr.

Innehåll

Etymologi

Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by, på vars mark kyrkan byggdes under senare delen av 1100-talet.

Ordet bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder "knopp, växtskott, agnar" och betydelsen "något utstickande, framskjutande". Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot den forntida vik, varav Kyrksjön är en rest[källa behövs]. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken.[3]

Historia

Bromma kyrka från 1100-talet

Tidig historia

Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat bland annat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard de Geer.

När stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100-150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma (nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken) upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden.

En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma. Bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten.[3]

Vikinga- och medeltiden

Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag. Ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön – Lillsjön - Brommaplan – Judarn, och här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby. Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga institutioner i Stockholm. Till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet.[3]

Stormaktstiden

Nybyggda Åkeshovs slott, ca 1650

Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda och Linta. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma.

Nockeby, som låg norr om det dåvarande samhället, förvärvades av Åke Axelsson Natt och Dag, som gav namnet Åkeshof. Han inköpte även Ålsten och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda och omfattade nästa hela västra Bromma. I norr fanns den stora självständig bondgård Bällsta, som fanns kvar ända in på 1900-talet.[3]

Gustaviansk tid

Gamla vägen till Drottningholm, 1750-talet

Under den Gustavianska tiden öppnades 1787 en ny och viktig väg igenom Bromma till Drottningholm. Därigenom slapp kungen att färdas den långa omvägen över Solna och Bällsta till Tyska botten för att därifrån färjas över till Lovön.

De två broarna längs den nya vägen genom Bromma har byggts om flera gånger. Den senaste högbron vid Traneberg, byggd 1934, har år 2005 renoverats och breddats.

Mot slutet av 1700- och början av 1800-talet började de stora godsen fragmenteras. Rika stockholmare köpte mark till sommarnöjen och till att förse de egna hushållen med jordbruksprodukter. Så såldes till exempel Johannelund, Traneberg, Alviken, Smedslätten och Äppelviken omkring år 1800 från Ulvsundas ägor.[3]

Industrialismen

Brommas första industri var Ulvsunda Fabrique nära Ulvsunda slott med keramisk tillverkning kring sekelskiftet 1700/1800. Senare under 1800-talet uppstod vid Oxhålet nära Alvik och Ulvsundasjön sådana industrier som Barnängen, Sandviks limfabrik, Gardinfabriken Tangen vid Svartvik och från 1917 och framåt Ulvsunda industriområde med ett stort antal industrier.[3]

Modern historia

Se även Trädgårdsstad och Egnahemsrörelsen.
Nybyggt Södra Ängby, 1930-tal
Nybyggt Blackeberg, 1950-tal

I början av 1900-talet köpte Stockholms stad de stora brommagodsen[4] och började bygga trädgårdsstäder från Äppelviken 1913 ut mot Nockeby. Spåvagnens linje tolv följde med byggnationen. Redan tidigare, omkring 1905, hade på privat initiativ delar av Ulvsunda och områden omkring Bromma kyrka bebyggts med villor och ändå tidigare hade Mariehäll, det vill säga östra delen av Bällsta, blivit ett industri- och bostadsområde av till stor del mycket dålig kvalité.[3]

Viktiga händelser under 18- och 1900-talet:

Administration

Bromma stadsdelsområdes utsträckning inom Stockholms stad

Bromma stadsdelsområde är en del av stadsområdet Västerort inom kommunen Stockholm, och har cirka 61 000 invånare[1] i 23 700 lägenheter och 7 700 småhus och villor[5].

Administrativ historik

Bromma var tidigare en socken som omfattades av Sollentuna härad.

Socknen omfattade nuvarande Essinge församling, Bromma församling och Västerleds församling, dock med något annorlunda gränser kring Blackeberg, Södra Ängby, Norra Ängby, Beckomberga och Råcksta. Fram till 1888 ingick Sundbyberg i Bromma socken, men den blev då en egen köping och egen kommun.

Den 1 januari 1916 inkorporerades hela socknen i Stockholms stad.

1998 inkorporeras det då separata Västerled (stadsdelsområde) i Bromma stadsdelsområde.

Stadsdelar

Stadsdel Yta (km²) Invånare (2004) Invånare/km²
Abrahamsberg 0,42 2761 6573,81
Alvik 0,52 990 1903,85
Beckomberga 0,82 2578 3143,90
Blackeberg 1,57 5921 3771,34
Bromma Kyrka 1,11 2430 2189,19
Bällsta 1,33 801 602,26
Eneby 0,34 782 2300,00
Höglandet 0,44 1345 3056,82
Mariehäll 0,73 1368 1873,97
Nockeby 0,98 3032 3093,88
Nockebyhov 1,64 2600 1585,37
Norra Ängby 2,00 4926 2463,00
Olovslund 0,27 543 2011,11
Riksby 3,73 3566 956,03
Smedslätten 1,03 2372 2302,91
Stora Mossen 0,64 1352 2112,50
Södra Ängby 1,09 1722 1579,82
Traneberg 0,91 6793 7464,84
Ulvsunda 0,82 2063 2515,85
Ulvsunda industriområde 1,38 2513 1821,01
Åkeshov 0,27 681 2522,22
Åkeslund 0,51 2907 5700,00
Ålsten 1,35 3262 2416,30
Äppelviken 0,77 1799 2336,36
Totalt 25,99 59114 2274,49

[6]

Kända personer

Per Albin Hansson stiger av 12:an

Bromma är eller har varit hembygd för en rad kända personer. Sveriges statsminister mellan 1932 och 1946, Per Albin Hansson bodde i ett radhus på Ålstensgatan i Ålsten innan han avled 1946 (när han fortfarande var statsminister) på Nockebybanan. Författarna Eyvind Johnson och Alf Henrikson bodde båda i Södra Ängby på 1930-talet, Henriksson kom att stanna livet ut. Makarna Myrdal och arkitekten Sven Markelius lät uppföra stora funktionalistiska villor i trädgårdsstaden. Astronauten Christer Fuglesang växte upp i Bromma och ishockeyspelaren Mats Sundin föddes i Bromma. Komikern Henrik Schyffert bor i Bromma. Artisten Martin Erikson ("E-Type") bodde i Bromma från 14 års ålder.

Se vidare: Kategori:Brommabor

Kommunikationer

Bromma ligger längs Stockholms tunnelbana, där stationerna är Alvik, Stora Mossen, Abrahamsberg, Brommaplan, Åkeshov, Ängbyplan, Islandstorget och Blackeberg.

En del av trädgårdsstaden betjänas sedan utbyggnadens start på 1920-talet av Nockebybanan, tidigare kallad spårvagnslinje nr 12.

Skolor

Till Brommas grund- och gymnasieskolor hör:

Bildgalleri

1920-talsvillor i Smedslätten

Södra Ängbys funktionalism

Cylinderformade hus i Beckomberga

Smalhus i Traneberg

Ängbybadets sandstrand

Tranebergsbron förbinder med Kungsholmen

Ålstens båtklubb

Judarskogens naturreservat

Se även

Religiösa samfund

Kulturskyddade bostadsområden

Slott

Andra kända byggnader och anläggningar

Natur, naturreservat och parker

Bad

Motion och idrott

Referenser

Noter

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Stockholms stad - Bromma (2006), läst 2008-08-15
  2. ↑ Stockholms stad - Bromma - Bostäder (10 april 2008), läst 16 augusti 2008
  3. ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 Gezelius 2008
  4. ↑ Bland annat köptes Smedslättens gård av Magna Sunnerdahl.
  5. ↑ Stockholms stad - Bromma - Bostäder (10 april 2008), läst 16 augusti 2008
  6. ↑ Västerort

Källor

Vidare litteratur

Externa länkar


Stadsdelar inom Gamla Bromma trädgårdsstad

Äppelviken | Stora Mossen | Smedslätten | Ålsten | Höglandet | Nockeby | Södra Ängby


v • d • r
Stadsdelsområden i Stockholms stad
Stockholms stadsvapen
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bromma"
Personliga verktyg