Christer Fuglesang

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Christer Fuglesang

Christer Fuglesang, född 18 mars 1957 i Stockholm, är docent i partikelfysik, och den första svenska rymdfararen. Han blev uttagen i ESA-grupp 2 15 maj 1992 tillsammans med fem andra europeiska astronautkandidater.

Christer Fuglesang är Sveriges förste och hitintills ende astronaut och har svensk-norskt ursprung. Klockan 20.47 den 9 december 2006 lokal tid (02.47 den 10 december svensk tid) blev Christer Fuglesang den förste svensken i rymden, efter en lyckad start från Cape Canaveral i Florida. Uppskjutningen uppges ha gått enligt planerna och skedde i bra väderförhållanden. Sex minuter efter start var Discovery uppe i hastigheten 27 000 kilometer i timmen. Efter ytterligare några minuter hade rymdfärjan lagt sig i omloppsbana runt jorden, vilket innebar att Christer Fuglesang för första gången fick befinna sig i riktig tyngdlöshet.

Innehåll

Karriär

Christer Fuglesang övar sig inför The Celsius Mission

Christer Fuglesang påbörjade sina studier i Teknisk fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1975 och blev civilingenjör 1981. Han genomgick forskarutbildning i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet, disputerade 1987 och blev docent 1991. 1989 blev han Senior Fellow vid CERN. Sedan 1999 är han Hedersdoktor vid Umeå Universitet.

Han har en bakgrund som forskare och var verksam vid CERN i flera år. Där bidrog han aktivt till studierna av materiens minsta partiklar, bland annat genom att vara ansvarig för en detektor.

Rymdflygningskarriär

1992 blev han i hård konkurrens uttagen att bli en av ESA:s (European Space Agency) astronauter. Grundutbildningen fick han inom EAC (European Astronaut Centre) i Köln, Tyskland.

Euromir 95

I augusti 1993 var han en av två ESA-astronauter som valdes ut för att träna inför uppdraget Euromir 95 det kommande året. Specialiserad träning inför det specifika uppdraget som kosmonaut fick han i Stjärnstaden utanför Moskva. I mars 1995 bestämdes det att Fuglesang skulle bli backup till sin ESA-kollega Thomas Reiter som fick ingå i primärbesättning. Hans första rymdfärdsuppdrag blev att arbeta som Crew Interface Coordinator vid markstationen i Kaliningrad under det halvårslånga uppdraget för att stödja besättning på rymdstationen Mir. Mest skulle han vara ett stöd till Thomas Reiter men även en länk mellan Mir och Payloads Operations Control Centre i Oberpfaffenhofen, Tyskland.

Sojuz återinträde

Mellan mars och juni 1996 genomgick Fuglesang träning i Stjärnstaden för att bli befälhavare för återinträde med Sojuzkapsel. Han lärde sig koppla loss Sojuzkapseln från rymdstation, återinträda i jordatmosfären och landa den på jorden.

Uppdragsspecialist

Fuglesang hälsar Sverige, Norge och Europa på väg in i rymdfärjan.

I augusti 1996 började Fuglesang träning med Nasas uppdragsspecialister och blev färdig med den utbildningen i april 1998, då han blev listad som behörig uppdragsspecialist och kunde bli utvald till uppdrag med rymdfärjan.

Discovery STS-116

  • Uppskjutning: 02:47 den 10 december 2006 (svensk tid). Detta senarelades från sin planerade uppskjutningstid, klockan 03:37 den 8 december 2006 (svensk tid) på grund av dåligt väder över Cape Canaveral och de tre europeiska nödlandningsplatserna. Beslutet kom bara sekunder innan den planerad uppskjutningen. Vädret såg ut att orsaka ytterligare problem den 10 december, men molntäckena klarnade upp och 9 minuter till start bekräftades från mission control att man tänkte genomföra uppskjutningen.
  • Dockning med ISS: 23:12 den 11 december 2006 (svensk tid) dockade Discovery med ISS.
  • Förberedelser inför rymdpromenad: Christer Fuglesang sov i tryckluftskammare under natten till den 12 december (simulerad amerikansk tid). Han och kollegan Robert Curbeam, amerikansk astronaut som också var med under rymdpromenade, samt resten av personalen på ISS väcktes till tonerna av ABBA:s Waterloo, som en hälsning från Fuglesangs familj.
  • Första rymdpromenaden: Christer Fuglesang och Robert Curbeam gick klockan 21:42 svensk tid den 12 december 2006 ut på rymdpromenad för att inleda arbetet med ISS påbyggnad.
  • Andra rymdpromenaden: Christer Fuglesang och Robert Curbeam påbörjade en rymdpromenad på kvällen svensk tid den 14 december 2006. Den tog fem timmar och betecknades som en framgång. I slutet av rymdpromenaden tackade och skojade markkontrollen med honom på svenska: "Is this fina fisken, Christer?" Christer:"Yes fina fisken". Markkontrollen:"Det är jättebra" Christer:"Ja jättebra."
  • Tredje Rymdpromenaden:Klockan 20:13 (svensk tid) den 18 december 2006 börjar en oplanerad rymdpromenad som utförs av Curbeam och Fuglesang för att försöka räta ut solpanelerna på ISS som man haft problem med att dra tillbaks.
  • Landningen: Discovery landade säkert den 22 december klockan 23:32 (svensk tid). Landningen fick flyttas fram lite för att vädret inte riktigt var lämpligt för att NASA säkert skulle våga ta ner färjan. Sammanlagt har nu Christer spenderat 13 dygn i rymden och gjort 204 varv runt jorden.
Fuglesang ombord på ISS.
Fuglesang på rymdpromenad

Discovery STS-128

  • Förberedelser inför Fuglesangs andra uppdrag, planerat till den 6 augusti 2009, pågår.

Rymdfärder

Fuglesang var backup för färden Euromir 95 med ryska Sojuz TM-22.

STS-116/Discovery, eller Celsiusuppdraget, är Fuglesangs första rymdflygsuppdrag.

Noterbart är att Fuglesang är behörig både som astronaut och kosmonaut, det vill säga både som amerikansk och rysk rymdfarare.

Familj och fritid

Fuglesang är gift med Elisabeth, född Walldie, också hon examinerad civilingenjör från KTH-teknisk fysik. Tillsammans har de barnen Malin, Denise och Rutger.

Fuglesang åker utförskidor och fullföljde 1985-1987 tre maratonlopp i Stockholm, samtliga med tider runt 3.15–3.16, vilket sätter honom i klass som elitmotionär.

Hans intressen är bland annat idrott, segling, skidåkning, frisbee, spel och läsning.

Christer Fuglesang i populärkultur

Referenser

Bibliografi

Fuglesang, Christer: Particle production at the CERN pp collider, Doktorsavhandling, Stockholm 1987.

Externa länkar

(engelska)

(engelska)

Personliga verktyg