Rymdfärja

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)

Den första rymdfärjan som användes, Columbia, landar i Kalifornien efter sitt första uppdrag STS-1, 14 april 1981.

En rymdfärja eller rymdskyttel är en typ av rymdfarkost för att frakta rymdfarare och last (vanligen satelliter eller utrustning för vetenskapliga experiment) till och från omloppsbana runt jorden. Utskjutningen sker med raketsteg från avfyrningsramp, men till skillnad från andra rymdfarkoster (rymdkapslar ) kan en rymdfärja återanvändas upprepade gånger samt landa som ett flygplan på jorden. En rymdfärja är dessutom utseendemässigt mer lik ett flygplan än en traditionell rymdraket. Den första rymdfärjan, Columbia, sköts ut den 12 april 1981 av USA.

Rymdfärjor i teori och verklighet

Många idéer till rymdfärjor har sett dagens ljus, men endast en typ, amerikanska Space Shuttle, har tagits i reguljär drift.

Space Shuttle

Huvudartikel: Space Shuttle

Den amerikanska rymdstyrelsen NASA har sedan 1981 utfört över hundra flygningar med rymdfärjan Space Shuttle. Den har byggts i fem flygande exemplar, varav tre ännu är i drift, medan två havererat. Space Shuttle har utgjort ryggraden i det amerikanska bemannade rymdprogrammet under närmare tre decennier. 2010 skall rymdfärjorna tas ur bruk, och 2014 ersättas av Orion CEV.

Rymdfärjan skjuts normalt upp med en besättning om 5-7 personer. I lastrummet kan cirka 25 ton last tas upp. Färjorna går in i omloppsbana kring jorden och når en höjd på upp till cirka 1000 km. De tillbringar normalt 1-2 veckor i rymden, antingen friflygande eller dockade till den internationella rymdstationen ISS. Huvudfarkosten servas och är redo för en ny flygning inom några månader. Även krutraketmotorerna kan återanvändas. Den externa bränsletanken byggs ny för varje färd.

Buran

Huvudartikel: Buran

Den sovjetiska/ryska modellen Buran konstruerades och byggdes, men gjorde bara en obemannad testflygning 1988, och kom sedan aldrig i drift. Även om den sovjetiska/ryska rymdfärjan hade vissa likheter i utformning med den amerikanska rymdfärjan så finns det många avsevärda skillnader. Vid uppskjutning lyfts den sovjetiska/ryska rymdfärjan upp av en bärraket med extra stödraketer, vilka samtliga drivs med flytande bränsle, den stora tanken är här inte endast en bränslebehållare. På den sovjetiska/ryska rymdfärjan är hela besättningen passagerare, rymdfärjan kan köras obemannad.

Hermes

Huvudartikel: Hermes (rymdfarkost)

Den europeiska rymdorganisationen ESA:s projekt Hermes syftade till en rymdfärja för tre personers besättning, som skulle skjutas upp på toppen av den europeiska bärraketen Ariane 5. Projektet lades ner 1993 utan att någon rymdfärja byggts.

Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065. convert: unable to open image `/tmp/magick-N7bV0jKJ': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641. convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285. convert: unable to open file `/tmp/magick-N7bV0jKJ': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.

En rymdfärja med fastbränsleraketer och extern bränsletank

Enskilda färjor

Andra kända rymdfärjor är Pathfinder (teknisk modell), Explorer (utställningsmodell), och Enterprise (omotoriserad, men annars flygbar prototyp).

För- och nackdelar med rymdfärjor

Den amerikanska rymdfärjan Space Shuttle har visat sig vara ett mycket flexibelt redskap i rymden. Rymdteleskopet Hubble sändes upp i rymdfärjans lastrum och teleskopet har servats med ny utrustning vid fem rymdfärjefärder. Den ryska rymdstationen Mir fick besök av dockande amerikanska rymdfärjor vid elva tillfällen och huvudparten av den Internationella rymdstationen ISS har byggts upp med moduler och delar fraktade med rymdfärjan. Rymdfärjan har också fungerat som ett friflygande självstädigt laboratorium för bl.a. experiment i tyngdlöshet. Rymdfärjorna återanvänds och endast fem farkoster står för över hundra rymdflygningar.

Trots dessa framgångar planeras det amerikanska rymdfärjeprogrammet läggas ner 2010 och ersätts inte med nya rymdfärjor. Istället kommer efterföljaren Orion CEV, en rymdkapsel som mycket liknar Apollo, som kommer att landa hängande under en fallskärm och som endast delvis kan återanvändas ett begränsat antal gånger. Den sovjetiska rymdfärjan Buran flög en gång obemannat, men togs sedan aldrig i reguljärt bruk. Ryssland har istället fortsatt använda den beprövade Sojuz, och även efterföljaren planeras bli baserat på en rymdkapsel snarare än en rymdfärja. Den planerade europeiska rymdfärjeprojektet Hermes lades ned 1993 och ESA:s nuvarande planer för bemannat tillträde till rymden inriktas främst på en vidareutveckling av Automated transfer vehicle (ATV) till en rymdkapsel.

Rymdfärjorna är därför antingen en historisk parentes eller en rymdfarkost före sin tid. Det amerikanska rymdfärjeprogrammet med återanvändbara farkoster var avsett att spara pengar. Den bemannade Space Shuttle var även tänkt att användas för placering av satelliter i omloppsbana och kunna ersätta obemannade bärraketer. En rymdfärja skulle vara servad och klar för en ny flygning inom en månad. I verkligheten tar detta månader och varje färja används endast 1-2 gånger per år. De ekonomiska fördelarna med en rymdfärja har därför till stor del uteblivit.

Ett rymdfärjeprogram blir också mycket sårbart vid en haverifrekvens på ett par procent av flygningarna. Den amerikanska rymdfärjans värmesköld och vingar är under uppsändning oskyddade för nedfallande material. På en rymdkapsel kan värmeskölden lätt hållas skyddad och några sårbara vingar finns ej. En kapsel placerad ovanpå uppsändningsenheten (stacken) kan också lätt lyftas bort från en exploderande bärraket, medan rymdfärjan sitter i ett mycket utsatt läge.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia