Internationella rymdstationen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från ISS)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
ISS omdirigerar hit. För andra betydelser av förkortningen, se ISS (olika betydelser).
Internationella Rymdstationen
ISS Logo.svg
322631main s119e008577 hires.jpg

Internationella rymdstationen i mars 2009

ISS Statistik
Besättning: 3 21 februari 2008
Perigeum: 331,0 km 15 februari 2008
Apogeum: 339,0 km 15 februari 2008
Omloppstid: 91,34 minuter "
Banlutning: 51,63° "
Varv per dag: 15,78 "
I omloppsbana (dagar): 3 380 21 februari 2008
Bebodd (dagar): 2 669 21 februari 2008
Antal genomförda omloppsvarv: 53 343 21 februari 2008
Tillryggalagd sträcka: ≈2*109 km "
Medelhastighet: 27 743,8 km/h "
Massa: 245 735 kg 15 februari 2008
Bredd: 44,5 m
(73 m över solpanelerna)
7 mars 2007
Längd: 58,2 m 22 februari 2007
Höjd: 27,5 m "
Boyta: 425 m³ 19 december 2006
Lufttryck: 101,3 kPa "

ISS (av engelska: International Space Station, Internationella rymdstationen), är en rymdstation som ersatt två tidigare rymdstationer, USA:s Skylab och det tidigare Sovjetunionens, sedermera Rysslands, Mir. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det kalla kriget, där rymdkapplöpningen spelade en stor roll, är över. Sedan den 2 november 2000 har stationen hela tiden varit bemannad med minst två besättningsmän. (Notera att ISS kortvarigt har varit obemannat under rymdpromenader och när Sojuzfarkoster skulle byta plats - senast 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle göra plats för Sojuz TMA-10.)

Rymdstationen kretsar i omloppsbana runt jorden på en höjd av ungefär 400 kilometer. Den faktiska höjden varierar med tiden med flera kilometer på grund av atmosfärisk friktion och korrigeringar med hjälp av raketer. Omloppstiden är ungefär 92 minuter; 1 december 2003 hade den genomfört över 28 700 varv sedan uppskjutningen.

Den betjänas främst av NASA:s rymdfärjor och Rysslands Sojuz och Progress. Den betjänas även av ESA:s ATV (Automated Transfer Vehicle). Konstruktionen av ISS pågår fortfarande, men viss experimentverksamhet har påbörjats. För närvarande har stationen kapacitet för tre "besättningsmän".

Innan ISS är färdigställd kommer mer än 50 uppskjutningar krävas för konstruktionen. Av dessa uppskjutningar är 39 med rymdfärjor. Utöver dessa uppdrag kommer ungefär 30 Progress-farkoster att tillhandahålla förnödenheter. När konstruktionen är avslutad kommer ISS att ha en trycksatt volym av 1 200 kubikmeter, en massa av 419 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med 74 meters längd och en besättning på sex personer.

Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Två ytterligare delar sattes dit innan den första besättningen skickades upp. De första besättningsmännen kallade stationen Alpha, men detta namn användes bara under deras uppdrag.

ISS har tagit emot den förste rymdturisten, amerikanen Dennis Tito som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när Jurij I. Malentjenko ombord på stationen gifte sig med Ekaterina Dmitrieva som var i Texas, USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år 2006. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS Christer Fuglesang som besökte stationen under december 2006. Den nu 51-årige Fuglesang utsågs 2008 att senare göra en andra resa till ISS, då han bl a ska utföra en del egna vetenskapliga undersökningar.

Stationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100 miljarder dollar innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang, men det återstår att se om ISS kan ha en liknande inverkan.

Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från februari 2003 till juli 2005 (STS-114), sedan den amerikanska rymdfärjan Columbia förolyckats under STS-107.

Innehåll

Historia

ISS, juni 1999

ISS har haft en orolig historia. Från början planerades den inom amerikanska NASA som Space Station Freedom och propagerades av Ronald Reagan, men projektet ansågs för kostsamt. Samtidigt planerade Sovjetunionen sin Mir 2. Efter kalla krigets slut togs den åter upp som ett gemensamt projekt mellan NASA och ryska Rosaviakosmos. Sedan dess har den kostat åtskilligt mer än NASA förutspådde, och har fallit efter i schemat. 2003 var stationen fortfarande oförmögen att ta emot den planerade besättningen på sju, och därmed begränsades kraftigt möjligheterna till vetenskaplig verksamhet, vilket upprörde projektets europeiska samarbetsparter.

ISS omloppsbana

ISS omloppsbana skiljer sig 51,6 grader från ekvatorns plan. Höjden varierar från 340 till 400 km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen.

ISS delar

Del Flygning Farkost Uppskjutning Längd
(m)
Diameter
(m)
Vikt
(kg)
Zarja FGB 1A/R Protonraket 20 Nov 1998 12,6   4,1   19 323
Unity Node 1 2A STS-88 Endeavour  4 Dec 1998 5,49 4,57 11 612
Zvezda Service Module 1R Protonraket 12 Jul 2000 13,1   4,15 19 050
Z1 Truss 3A STS-92 Discovery 11 Okt 2000 4,9   8 755
P6 Truss - Solar Arrays 4A STS-97 Endeavour 30 Nov 2000 15 900
Destiny 5A STS-98 Atlantis  7 Feb 2001 8,53 4,27 14 515
Canadarm2 6A STS-100 Endeavour 19 Apr 2001 17,6   0,35 4 899
Quest Airlock 7A STS-104 Atlantis 12 Jul 2001 5,5   4,0   6 064
Pirs Airlock 4R Sojuzraket 14 Aug 2001 4,1   2,6   3 900
S0 Truss 8A STS-110 Atlantis  8 Apr 2002 13,4   13 970
Mobile Base System till Canadarm2 UF-2 STS-111 Endeavour  5 Jun 2002 5,7   1 450
S1 Truss 9A STS-112 Atlantis  7 Okt 2002 13,7   12 598
P1 Truss 11A STS-113 Endeavour 24 Nov 2002 13,7   12 598
External Stowage Platform (ESP-2) LF1 STS-114 Discovery 26 Jul 2005 4,9   2 676
P3/4 Truss - Solar Arrays 12A STS-115 Atlantis  9 Sep 2006 13,7   15 900
P5 Truss 12A.1 STS-116 Discovery  9 Dec 2006 3,37 1 819
S3/S4 Truss - Solar Array 13A STS-117 Atlantis  8 Jun 2007 13,7   15 824
S5 Truss 13A.1 STS-118 Endeavour  8 Aug 2007 3,37 1 819
Harmony/Node 2 STS-120 Discovery 23 Okt 2007 7,2   4,4   14 500
Columbus STS-122 Atlantis  7 Feb 2008 6,9   4,5   12 800

Truss = fackverkskonstruktion
Solar Array(s) = solcellgrupp(er)

Delar som slopats

Internationella rymdstationen över Kaspiska havet

Bemannade ISS-expeditioner

Sedan den 2 november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle byta plats.

Nationaliteter

173 människor har besökt ISS (29 maj 2009), inklusive de sex personer som för tillfället är ISS-besättning nummer 20. 54 av besökarna har besökt stationen två gånger, 8 av dem har besökt den tre gånger. 25 kvinnor har besökt ISS, varav fyra ISS-besättningsmedlemmar. Uppdatera listan

Nation Antal
Mall:Landsdata USA 119 amerikaner (24 ISS-besättningsmedlemmar)
Mall:Landsdata Ryssland 27 ryssar (21 ISS-besättningsmedlemmar)
Mall:Landsdata Kanada 6 kanadensare (1 ISS-besättningsmedlem)
Mall:Landsdata Japan 4 japaner (1 ISS-besättningsmedlem)
Mall:Landsdata Frankrike 3 fransmän (1 ISS-besättningsmedlem)
Mall:Landsdata Italien 3 italienare
Mall:Landsdata Tyskland 2 tyskar (1 ISS-besättningsmedlem)
Mall:Landsdata Belgien 1 belgare (1 ISS-besättningsmedlem)
Mall:Landsdata Brasilien 1 brasilianare
Mall:Landsdata Nederländerna 1 holländare
Mall:Landsdata Kazakstan 1 kazak
Mall:Landsdata Malaysia 1 malaysier
Mall:Landsdata Spanien 1 spanjor
Sverige 1 svensk
Mall:Landsdata Sydafrika 1 sydafrikan
Mall:Landsdata Sydkorea 1 sydkorean
Antal
16 173

Externa länkar


Den Internationella rymdstationens komponenter
Moduler i omloppsbana ZarjaUnityZvezdaDestinyQuestPirsHarmonyColumbusKibō ISS insignia
Övrig utrustning TrussCanadarm2DextreExternal Stowage PlatformPressurized Mating Adapter
Moduler för upprepade upp- och nedsändningar Multi-Purpose Logistics Module
Planerade uppskjutningar
med rymdfärjan
Japanese Experiment ModuleTranquilityCupolaMini-Research Module 1EXPRESS Logistics CarrierAlpha Magnetic Spectrometer
Planerade uppskjutningar med Proton Multipurpose Laboratory ModuleEuropean Robotic Arm
Planerade uppskjutningar med Sojuz Mini-Research Module 2
Förslagna moduler Habitation extension module
Inställda moduler Centrifuge Accommodations ModuleInterim Control ModuleUniversal Docking ModuleDocking and Stowage ModuleHabitation ModuleCrew Return VehiclePropulsion ModuleScience Power PlatformRussian Research Module
Supportfarkoster Space ShuttleSojuzProgressAutomated Transfer VehicleH-II Transfer VehicleCygnusSpaceX DragonOrion



Personliga verktyg