Internationella rymdstationen
Från Rilpedia
- ISS omdirigerar hit. För andra betydelser av förkortningen, se ISS (olika betydelser).
Internationella Rymdstationen | |||
---|---|---|---|
|
|||
ISS Statistik | |||
Besättning: | 3 | 21 februari 2008 | |
Perigeum: | 331,0 km | 15 februari 2008 | |
Apogeum: | 339,0 km | 15 februari 2008 | |
Omloppstid: | 91,34 minuter | " | |
Banlutning: | 51,63° | " | |
Varv per dag: | 15,78 | " | |
I omloppsbana (dagar): | 3 380 | 21 februari 2008 | |
Bebodd (dagar): | 2 669 | 21 februari 2008 | |
Antal genomförda omloppsvarv: | 53 343 | 21 februari 2008 | |
Tillryggalagd sträcka: | ≈2*109 km | " | |
Medelhastighet: | 27 743,8 km/h | " | |
Massa: | 245 735 kg | 15 februari 2008 | |
Bredd: | 44,5 m (73 m över solpanelerna) |
7 mars 2007 | |
Längd: | 58,2 m | 22 februari 2007 | |
Höjd: | 27,5 m | " | |
Boyta: | 425 m³ | 19 december 2006 | |
Lufttryck: | 101,3 kPa | " |
ISS (av engelska: International Space Station, Internationella rymdstationen), är en rymdstation som ersatt två tidigare rymdstationer, USA:s Skylab och det tidigare Sovjetunionens, sedermera Rysslands, Mir. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det kalla kriget, där rymdkapplöpningen spelade en stor roll, är över. Sedan den 2 november 2000 har stationen hela tiden varit bemannad med minst två besättningsmän. (Notera att ISS kortvarigt har varit obemannat under rymdpromenader och när Sojuzfarkoster skulle byta plats - senast 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle göra plats för Sojuz TMA-10.)
Rymdstationen kretsar i omloppsbana runt jorden på en höjd av ungefär 400 kilometer. Den faktiska höjden varierar med tiden med flera kilometer på grund av atmosfärisk friktion och korrigeringar med hjälp av raketer. Omloppstiden är ungefär 92 minuter; 1 december 2003 hade den genomfört över 28 700 varv sedan uppskjutningen.
Den betjänas främst av NASA:s rymdfärjor och Rysslands Sojuz och Progress. Den betjänas även av ESA:s ATV (Automated Transfer Vehicle). Konstruktionen av ISS pågår fortfarande, men viss experimentverksamhet har påbörjats. För närvarande har stationen kapacitet för tre "besättningsmän".
Innan ISS är färdigställd kommer mer än 50 uppskjutningar krävas för konstruktionen. Av dessa uppskjutningar är 39 med rymdfärjor. Utöver dessa uppdrag kommer ungefär 30 Progress-farkoster att tillhandahålla förnödenheter. När konstruktionen är avslutad kommer ISS att ha en trycksatt volym av 1 200 kubikmeter, en massa av 419 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med 74 meters längd och en besättning på sex personer.
Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Två ytterligare delar sattes dit innan den första besättningen skickades upp. De första besättningsmännen kallade stationen Alpha, men detta namn användes bara under deras uppdrag.
ISS har tagit emot den förste rymdturisten, amerikanen Dennis Tito som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när Jurij I. Malentjenko ombord på stationen gifte sig med Ekaterina Dmitrieva som var i Texas, USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år 2006. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS Christer Fuglesang som besökte stationen under december 2006. Den nu 51-årige Fuglesang utsågs 2008 att senare göra en andra resa till ISS, då han bl a ska utföra en del egna vetenskapliga undersökningar.
Stationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100 miljarder dollar innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang, men det återstår att se om ISS kan ha en liknande inverkan.
Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från februari 2003 till juli 2005 (STS-114), sedan den amerikanska rymdfärjan Columbia förolyckats under STS-107.
Innehåll |
Historia
ISS har haft en orolig historia. Från början planerades den inom amerikanska NASA som Space Station Freedom och propagerades av Ronald Reagan, men projektet ansågs för kostsamt. Samtidigt planerade Sovjetunionen sin Mir 2. Efter kalla krigets slut togs den åter upp som ett gemensamt projekt mellan NASA och ryska Rosaviakosmos. Sedan dess har den kostat åtskilligt mer än NASA förutspådde, och har fallit efter i schemat. 2003 var stationen fortfarande oförmögen att ta emot den planerade besättningen på sju, och därmed begränsades kraftigt möjligheterna till vetenskaplig verksamhet, vilket upprörde projektets europeiska samarbetsparter.
ISS omloppsbana
ISS omloppsbana skiljer sig 51,6 grader från ekvatorns plan. Höjden varierar från 340 till 400 km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen.
ISS delar
Del | Flygning | Farkost | Uppskjutning | Längd (m) |
Diameter (m) |
Vikt (kg) |
|
---|---|---|---|---|---|---|---|
Zarja FGB | 1A/R | Protonraket | 20 Nov 1998 | 12,6 | 4,1 | 19 323 | |
Unity Node 1 | 2A | STS-88 | Endeavour | 4 Dec 1998 | 5,49 | 4,57 | 11 612 |
Zvezda Service Module | 1R | Protonraket | 12 Jul 2000 | 13,1 | 4,15 | 19 050 | |
Z1 Truss | 3A | STS-92 | Discovery | 11 Okt 2000 | 4,9 | 8 755 | |
P6 Truss - Solar Arrays | 4A | STS-97 | Endeavour | 30 Nov 2000 | 15 900 | ||
Destiny | 5A | STS-98 | Atlantis | 7 Feb 2001 | 8,53 | 4,27 | 14 515 |
Canadarm2 | 6A | STS-100 | Endeavour | 19 Apr 2001 | 17,6 | 0,35 | 4 899 |
Quest Airlock | 7A | STS-104 | Atlantis | 12 Jul 2001 | 5,5 | 4,0 | 6 064 |
Pirs Airlock | 4R | Sojuzraket | 14 Aug 2001 | 4,1 | 2,6 | 3 900 | |
S0 Truss | 8A | STS-110 | Atlantis | 8 Apr 2002 | 13,4 | 13 970 | |
Mobile Base System till Canadarm2 | UF-2 | STS-111 | Endeavour | 5 Jun 2002 | 5,7 | 1 450 | |
S1 Truss | 9A | STS-112 | Atlantis | 7 Okt 2002 | 13,7 | 12 598 | |
P1 Truss | 11A | STS-113 | Endeavour | 24 Nov 2002 | 13,7 | 12 598 | |
External Stowage Platform (ESP-2) | LF1 | STS-114 | Discovery | 26 Jul 2005 | 4,9 | 2 676 | |
P3/4 Truss - Solar Arrays | 12A | STS-115 | Atlantis | 9 Sep 2006 | 13,7 | 15 900 | |
P5 Truss | 12A.1 | STS-116 | Discovery | 9 Dec 2006 | 3,37 | 1 819 | |
S3/S4 Truss - Solar Array | 13A | STS-117 | Atlantis | 8 Jun 2007 | 13,7 | 15 824 | |
S5 Truss | 13A.1 | STS-118 | Endeavour | 8 Aug 2007 | 3,37 | 1 819 | |
Harmony/Node 2 | STS-120 | Discovery | 23 Okt 2007 | 7,2 | 4,4 | 14 500 | |
Columbus | STS-122 | Atlantis | 7 Feb 2008 | 6,9 | 4,5 | 12 800 |
Truss = fackverkskonstruktion
Solar Array(s) = solcellgrupp(er)
Delar som slopats
- Centrifuge Accommodations Module - Skulle suttit på Node 2, som nu heter Harmony.
- Universal Docking Module - Utbytt mot Multipurpose Laboratory Module
- Docking and Stowage Module - Utbytt mot Multipurpose Laboratory Module
- Habitation Module
- Crew Return Vehicle (CRV)
- Interim Control Module - Behövde inte ersätta Zvezda (ligger på lager för att kunna skjutas upp med kort varsel)
- ISS Propulsion Module - Behövde inte ersätta Zvezda
- Science Power Platform - Strömmen den skulle producera till den ryska delen av stationen kommer istället tas från de amerikanska solpanelerna.
- Russian Research Module - Utbytt mot Docking Cargo Module (DCM)
Bemannade ISS-expeditioner
Sedan den 2 november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle byta plats.
Nationaliteter
173 människor har besökt ISS (29 maj 2009), inklusive de sex personer som för tillfället är ISS-besättning nummer 20. 54 av besökarna har besökt stationen två gånger, 8 av dem har besökt den tre gånger. 25 kvinnor har besökt ISS, varav fyra ISS-besättningsmedlemmar. Uppdatera listan
Nation | Antal |
---|---|
Mall:Landsdata USA | 119 amerikaner (24 ISS-besättningsmedlemmar) |
Mall:Landsdata Ryssland | 27 ryssar (21 ISS-besättningsmedlemmar) |
Mall:Landsdata Kanada | 6 kanadensare (1 ISS-besättningsmedlem) |
Mall:Landsdata Japan | 4 japaner (1 ISS-besättningsmedlem) |
Mall:Landsdata Frankrike | 3 fransmän (1 ISS-besättningsmedlem) |
Mall:Landsdata Italien | 3 italienare |
Mall:Landsdata Tyskland | 2 tyskar (1 ISS-besättningsmedlem) |
Mall:Landsdata Belgien | 1 belgare (1 ISS-besättningsmedlem) |
Mall:Landsdata Brasilien | 1 brasilianare |
Mall:Landsdata Nederländerna | 1 holländare |
Mall:Landsdata Kazakstan | 1 kazak |
Mall:Landsdata Malaysia | 1 malaysier |
Mall:Landsdata Spanien | 1 spanjor |
1 svensk | |
Mall:Landsdata Sydafrika | 1 sydafrikan |
Mall:Landsdata Sydkorea | 1 sydkorean |
Antal | |
16 | 173 |
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Internationella rymdstationen
- Esa – ISS
- Nasa – ISS
- Rymdportalen – ISS
- Astrowebb – ISS
- Encyclopedia Astronautica – ISS
- Heavens Above, en webbplats som kan ge information om när man kan se ISS från en given plats
- Svensk skola tar kontakt med rymden artikel på dn.se i samband med STS-116.
- Internationella rymdstationen bygga-upp simulationen