Eyvind Johnson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Eyvind Johnson Nobelpristagare
Eyvindj.gif
Eyvind Johnson
Född 29 juli 1900
Svartbjörnsbyn nära Boden
Död 25 augusti 1976 (76 år)
Yrke Författare
Nationalitet Svensk Sverige

Eyvind Johnson, född 29 juli 1900 i Svartbjörnsbyn nära Boden, död 25 augusti 1976 i Stockholm, var en svensk författare och översättare. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson samt var ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 11) från 1957-1976.

Eyvind Johnson kom från små förhållanden. Han växte upp som fosterbarn i Norrbotten. Han lämnade som 14-åring hemmet och livnärde sig genom att bland annat arbeta som biografvaktmästare, flottare och sågverksarbetare. 1919 kom han till Stockholm som socialistisk agitator och skrev artiklar för vänsterpressen. Därefter for han till Paris och Berlin för studier. Johnson debuterade 1924 med novellsamlingen De fyra främlingarna. Av de svenska proletärförfattarna i sin generation kom han att bli den som på det mest självklara sättet tog åt sig de moderna strömningarna inom litteraturen. Inspirerad av Marcel Proust, James Joyce och William Faulkner introducerade han begrepp som "inre monolog" och "medvetandeström" i Sverige.

Ett av Johnsons mest kända verk är Romanen om Olof, ett delvis självbiografiskt verk i fyra delar. Romanen skildrar hur det var att växa upp som ung man i Norrland under 1900-talet. Johnson växte själv upp i Björkelund utanför Boden i Norrbottens län där hans barndomshem finns bevarat. Jan Troell har filmatiserat verket under titeln Här har du ditt liv.

Under andra världskriget var Eyvind Johnsson åren 1942-1945 redaktör för den norska motståndstidningen Håndslag. Johnsons starka engagemang mot nazismen avspeglar sig i romaner från 1930-talet som Nattövning, och inte minst i de tre romanerna om Krilon, där världspolitiken skildras i allegorisk form. Efter kriget tog Johnson också stark ställning mot kommunismen i Josef Stalins Sovjet. I sitt berömda vårtal 1951 gick han också till angrepp mot de svenska kommunisterna och den Sovjetvänliga så kallade tredje ståndpunkten.

1946 utgav han romanen Strändernas svall, där han återberättar historien om hur Odysseus återvänder hem efter trojanska kriget. Berättelsen har en mer pacifistisk tendens än Homeros ursprungliga epos, och är präglad av upplevelserna av andra världskriget. Också romanen Drömmar om rosor och eld visade på Johnsons engagemang för både äldre historia och den samtida världspolitiken. Boken beskriver kättarprocesser i Frankrike under Richelieus tid på 1500- och 1600-talet. Men den är också influerad av utrensningarna och skådeprocesserna i Östeuropa på 1940-talet. I romanen Hans nådes tid går Johnson ännu längre tillbaka i tiden, till 700-talet och Karl den stores epok.

Johnson var en produktiv författare. Hans författarskap var stort, och kanske ibland lite ojämnt. Men sammantaget har kanske ingen svensk författare betytt mer för utvecklingen av romankonsten under 1900-talet.

Johnson har även bland annat översatt novellen Muren i novellsamlingen Muren av Jean-Paul Sartre och Jules Vernes roman "Kapten Grants barn". Eyvind Johnson var far till fotografen Tore Johnson.


Innehåll

Bibliografi

Romaner

  • Timans och rättfärdigheten (1925)
  • Stad i mörker (1927)
  • Stad i ljus (1928)
  • Minnas (1928)
  • Kommentar till ett stjärnfall (1929)
  • Avsked till Hamlet (1930)
  • Bobinack (1932)
  • Regn i gryningen (1933)
  • Romanen om Olof:
  1. Nu var det 1914 (1934)
  2. Här har du ditt liv! (1935)
  3. Se dig inte om! (1936)
  4. Slutspel i ungdomen (1937)
  • Nattövning (1938)
  • Soldatens återkomst (1940)
  • Krilonromanen:
  1. Grupp Krilon (1941)
  2. Krilons resa (1942)
  3. Krilon själv (1943)
  • Sju liv (1944)
  • Strändernas svall (1946, för teater 1948)
  • Dagbok från Schweiz (1949)
  • Drömmar om rosor och eld (1949)
  • Lägg undan solen (1951)
  • Romantisk berättelse (1953)
  • Tidens gång (1955)
  • Vinterresa i Norrbotten (1955)
  • Molnen över Metapontion (1957)
  • Vägar över Metaponto - en resedagbok (1959)
  • Hans Nådes tid (1960) (ingår i Världsbiblioteket)
  • Spår förbi Kolonos - en berättelse (1961)
  • Livsdagen lång (1964)
  • Stunder, vågor - anteckningar, berättelser (1965)
  • Favel ensam (1968)
  • Resa i hösten 1921 (1973)
  • Några steg mot tystnaden (1973)

Novellsamlingar

  • De fyra främlingarna (1924)
  • Natten är här (1932)
  • Än en gång, kapten! (1934)
  • Den trygga världen (1940)
  • Pan mot Sparta (1946)

Priser och utmärkelser

Se även

Externa länkar

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

    • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
    • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)


Radera

  1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
  2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
  3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
  4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
  5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
  6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
  7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
  8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
  9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
  10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
  11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
  12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

  1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
  2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
  3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
  4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
  5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
  6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
  7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
  8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)
Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)
Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)
Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)
"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)
Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.


Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)
Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)
Var god modifiera inte diskussionen ovan.


Företrädare:
Nils Ahnlund		 Svenska Akademien,
Stol nr 11
1957-1976		 Efterträdare:
Ulf Linde


v • d • r
Ledamöter av Svenska Akademien
1. vakant (Lotta Lotass tilltr. i dec. 2009) · 2. Bo Ralph · 3. Sture Allén · 4. Anders Olsson · 5. Göran Malmqvist · 6. Birgitta Trotzig · 7. Knut Ahnlund · 8. Jesper Svenbro · 9. Torgny Lindgren · 10. Peter Englund · 11. Ulf Linde · 12. Per Wästberg · 13. Gunnel Vallquist · 14. Kristina Lugn · 15. Kerstin Ekman · 16. Kjell Espmark · 17. Horace Engdahl · 18. Katarina Frostenson
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Eyvind_Johnson"
Personliga verktyg