Per Wästberg
Från Rilpedia
Per Erik Wästberg, född 20 november 1933 i Stockholm, är en svensk författare och litteraturkritiker. Medarbetare i Dagens Nyheter sedan 1953, chefredaktör och kulturredaktör där 1976-82. Wästberg är ledamot av Svenska Akademien sedan 1997.
Innehåll |
Biografi
Per Wästberg föddes i Stockholm som son till redaktör Erik Wästberg och Greta, född Hirsch, och bror till Olle Wästberg. När han med novellsamlingen Pojke med såpbubblor debuterade som författare, 15 år gammal år 1949, var han den yngste utgivne författaren någonsin i Sverige. Han markerade en påtaglig generationsväxling i den svenska skönlitteraturen, som dessförinnan varit typiskt ångestladdad och skildrat existentiella frågor. Wästbergs författarskap var i stället ungt, konkret och livsbejakande.
Efter studenten 1952 studerade Wästberg i USA och tog vid Harvard University en B.A. 1955. Året därpå tog han fil.kand. i Sverige. Tillsammans med Hans Göran Franck grundade han den svenska avdelningen av Amnesty 1964, och var under de följande åren ordförande i svenska PEN och sedan också av den internationella moderorganisationen av PEN. Wästberg var från 1953 medarbetare vid Dagens nyheter, där han 1976–1982 var chefredaktör.
Han kom så småningom att representera den grupp författare i Sverige som engagerade sig i tredje världen och vinnlade sig om globala perspektiv, vilket sammanföll med Dag Hammarskjölds framgångar i FN och TV-revolutionen.[1] En resa företagen som stipendiat till Afrika under 1960-talet blev en vändpunkt, litterärt och politiskt, varefter han i romaner och som journalist skrev om kontinenten och uppbrottet från kolonialismen där. Med sina reportage om apartheid skapade han den svenska opinionen mot detta samhällssystem. I detta brukar han föras till samma grupp opinionsbildare som Jan Myrdal och Sara Lidman.
Wästberg är även en av de så kallade Stockholmssskildrarna, samman med Per Anders Fogelström. Till skillnad från Fogelströms romaner, som räknas till proletärlitteraturen, utspelas Wästbergs romaner i den högre medelklassen.
Tillsammans med medförfattaren Anita Theorell (som han var gift med 1992-2005) och fotografen Hans Hammarskiöld fick han Augustpriset 2001 i kategorin bästa fackbok för Minnets stigar, en bok om svenska kyrkogårdar.
Gift 1955-74 med Anna-Lena Wästberg.
Bibliografi
- Pojke med såpbubblor 1949
- Enskilt arbete 1952
- Ett gammalt skuggspel 1952
- Halva kungariket 1955
- Klara 1957
- Arvtagaren 1958
- Förbjudet område 1960
- På svarta listan 1960
- Angola-Mocambique 1962
- Östermalm 1962
- Innan gaslågan slocknade 1963
- Tio atmosfärer 1963
- Hjältarnas uttåg 1964
- Enkel resa 1964
- Ernst och Mimmi 1964
- Kring Sturegatan 38 1966
- En dag på världsmarknaden 1967
- Vattenslottet 1968
- Afrikas moderna litteratur 1969
- Luftburen 1969
- Röda huset 1970
- Carlssons skola 1871-1971, 1971
- Humlegårdsmästaren 1971
- Bekanta i familjen 1972
- Lufthavet 1972
- Jordmånen 1972
- Sommaröarna 1973
- Upplevelsehuset 1974
- Afrika ett uppdrag 1976
- Berättarens ögonblick 1977
- Ett hörntorn vid Riddargatan och andra stockholmsskildringar 1980
- Obestämda artiklar 1981
- Bestämda artiklar 1982
- Tyda stadens tecken 1982
- Tal i Röda rummet 1982
- En avlägsen likhet 1983
- Eldens skugga 1986
- Bergets källa 1987
- De hoppfulla öarna 1988
- En liten blomma som aldrig fått vatten 1989
- Frusna tillgångar 1990
- Mina hemliga bokmöten 1990
- Ljusets hjärta 1991
- Frukost med Gerard och andra texter 1992
- Vindens låga 1993
- Tal på Övralid 1993, 1993
- Kring Johannes 1994
- I Sydafrika 1995
- Förtöjningar 1995
- Ung mans dagbok 1996
- Lovtal 1996
- Werner Aspenström 1997 (inträdestal till Svenska Akademien)
- En ung författares dagbok 1997
- Om Raoul Wallenberg 1998
- Tre rader 1998
- Duvdrottningen och andra berättelser 1998
- Staden under asfalten 1999
- Raderingar 1999
- Edith Whartons hemliga trädgård 2000
- Minnets stigar 2001 (med Anita Theorell och Hans Hammarskiöld)
- Fortifikationer 2001
- Axel Hirsch 2002
- Övergångsställen 2003
- Tio anteckningar om staden 2003
- Tillbaka i tid 2004
- Resa i tysta rum 2004 (med Anita Theorell och Hans Hammarskiöld)
- De hemliga rummen. En memoar 2006
- Vägarna till Afrika. En memoar 2007
- Anders Sparrmans resa (2008)
Priser och utmärkelser
- BMF-plaketten 1969
- Bernspriset 1979
- Övralidspriset 1993
- Wahlström och Widstrands litteraturpris 1993
- Gerard Bonniers pris 1995
- De Nios stora pris 1997
- Augustpriset 2001 (För Minnets stigar)
|
|||||||||||||||||
Referenser
Noter
- ↑ Litteraturens historia i Sverige, s. 471
Källor
- Litteraturens historia i Sverige, Olsson och Algulin, 2:a upplagan, Stockholm 1991, s. 521 ff
- Vem är det 1961
- Presentation vid Svenska akademiens webbplats, sidan läst 10 september 2008
Externa länkar
| Företrädare: Werner Aspenström |
Svenska Akademien, Stol nr 12 1997- |
Efterträdare: innehar fortfarande posten |
|
|||||
