Stockholm-Bromma flygplats

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°21′19″N 17°56′44″O / 59.35528, 17.94556

Stockholm-Bromma flygplats
Stockholm-Bromma Flygplats
Allmän information
Ort Stockholm
Flygplatstyp Internationell flygplats
IATA-kod BMA
ICAO-kod ESSB
Driftbolag LFV
Öppningsår 1936
Höjd över havet 14 meter
Geografiska koordinater 59°21′19″N 17°56′44″O / 59.35528, 17.94556
Totalt antal sysselsatta 110
Övrigt biluthyrning, flygbuss, lokalbuss, taxi, kiosk, restaurang, bankomat
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum 9 km/15 min
Flygbuss Flygbussarna
Parkering Terminalparkering, korttidsparkering, långtidsparkering
Trafikerande flygbolag Malmö Aviation, Skyways, British Airways Express (Sun-Air), Golden Air, Vildanden A/S
Banor
Riktning i meter Beläggning
Längd Bredd
12/30 1668 45 Asfalt
Statistik
Passagerare (2008) 1 855 949 [1]
Varav inrikes (2008) 1 710 423
Varav utrikes (2008) 145 526
Landningar (2008) 18 848

Stockholm-Bromma flygplats, BMA, ESSB, tidigare Bromma Flygfält är Sveriges fjärde och Stockholmsområdets tredje största och dess mest centrala flygplats. Bromma ligger väster om stadskärnan och avståndet dit är ca nio kilometer.

Bromma flygplats kompletterades i början på 60-talet av Arlanda flygplats för utrikestrafik dit senare även den mesta inrikestrafiken flyttade, men har numera fått en renässans som trafikflygplats. Idag trafikeras flygplatsen kommersiellt av såväl jetplan som turboprop-flygplan. De flesta av resenärerna på flygplatsen reser inrikes och ska till/från Stockholm. Detta till skillnad från Arlanda där majoriteten av inrikespassagerarna byter till/från andra plan. Brommas stora aktörer är Sverigeflyg med linjer till Kalmar, Ronneby, Sundsvall, Visby, Växjö och Ängelholm, samt Malmö Aviation med linjer till Malmö, Göteborg och Umeå samt till Bryssel under code share. Flygbolag med färre linjer på Bromma är bland annat Golden Air, British Airways, Direktflyg och Skyways. Som alla citynära flygplatser jorden runt utsätts Bromma för krafter som både verkar för ett bevarande och som verkar för en stängning av flygplatsen som sedan länge är omgiven av bostadsområden. Efter passagerarflygets avreglering i början av 90-talet har Bromma i snabb takt kunnat återvinna sina passagerare samtidigt som annan flygverksamhet och antalet landningar skurits ned. 2008 hade flygplatsen 1 856 000 passagerare, men rekordet från 1982 då flygplatsen hade 2 273 000 passagerare står sig ännu.

Innehåll

Historia

Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde kunde inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. I Stockholms dåvarande utkant började Bromma flygplats byggas den 23 oktober 1933 och slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Lördagen den 23 maj 1936 höll Gustaf V invigningstalet i regn, rusk och dimma,[2] och kl.15.00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start kl.15.10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände Prins Bertil i ett av planen.

Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats som nödarbete åt arbetslösa. Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt enligt det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag.

Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik och Newfoundland.

Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att det då av SAS hälftenägda Linjeflyg flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg.

År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm[3].

Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.

Upprustning och utbyggnad

Ankomsthallen på Bromma, sedd från plattan.
Avgångshallen på Bromma.
Fil:Grafair jet center fbo.jpg
Affärsflygterminalen Grafair Jet Center

Framtida utbyggnader och renoveringar präglas av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt går det inte att bortse från att trycket på flygplatsen är stort.

Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Flygledartornet ersatte ett mindre torn, byggt på den ursprungliga terminalens tak, som i sin tur hade ersatt ett i terminalen inbyggt flygledarrum. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.

Under sommaren och hösten 2005 gjordes flera ombyggnationer flygplatsen:

  • Ankomsthallen modifierades för att kunna separera resenärer inom och utom Schengenområdet.
  • Ett skärmtak byggdes utomhus över gången till flygplanens uppställningsplatser som är en tillgång vid dåligt väder.
  • Skyltningen förbättrades med elektroniska skyltar.
  • Parkeringen för resenärer och besökare skall effektiviseras genom att Bromma får en gemensam parkering för lång- och korttidsparkering som kallas den övre parkeringen och installation av timparkering vid terminalen.
  • Restaurangen i terminalen har renoverats enligt ett italienskt koncept.
  • Innanför säkerhetskontrollen har byggts en ny bar som också är Italieninspirerad.
  • Flygplatsens toaletter har renoverats i en modern funkisstil med mosaik och stål.

Förutom passagerarterminalerna för trafikflyget har Bromma flera separata områden för affärsflygbolag och annan verksamhet.

I syfte att förbättra förhållandena för affärsflyget till Stockholm och Bromma flygplats, utlystes en upphandling av Luftfartsverket år 2003 (med diarienr SB 2003-0280-071) gällande drift av en GA-terminal (General Aviation). Denna upphandling vanns av det svenska flygbolaget Grafair. Följden är att samtliga luftfartyg ej baserade på Stockholm-Bromma Airport med vikt över 4 ton skall använda ramp EAST, Grafair Jet Center som uppställningsplats [4]. Den 11 november 2004 invidges Grafair Jet Center som den första FBO:n i Sverige [5] (från engelskans "Fixed Base Operator"). I maj 2008 blev Grafair Jet Center framröstad som den 3:e bästa internationella FBO:n i AIN - Aviation International News [6]. Påföljande år, i maj 2009, blev man igen rankad som nr 3 i läsarundersökningen som utfördes av AIN [7].

Framtid

Utsikt från nordväst över inflygningen till bana 12 på Bromma flygplats.

Bromma flygplats drivs av luftfartsverket på mark som tillhör Stockholms stad. Enligt beslut i stadsfullmäktige den 17 mars 2008 har staten, primärt genom luftfartsverket, rätt att disponera marken till och med den 31 december 2038 för flygplatsändamål[8]. Arrendeavtalet[9] reglerar också de särskilda villkor som staden ställer på flygtrafiken på grund av det centrala läget.

Flygplatsens framtid har varit omdebatterad i decennier. Flera politiska partier, bland annat socialdemokraterna, vill lägga ner flygplatsen och bygga bostäder på de 135 hektar som 2006 togs upp av flygplatsen enligt det tidigare arrendeavtalet. [10] Kritikerna menar att tillkomsten av Arlandabanan 1999 gjort att Bromma tappat rollen som den enda citynära flygplatsen. I samband med kommunens handläggning av ett nytt arrendeavtal framförde Naturskyddsföreningen i oktober 2007 ett uppdaterat förslag på en idé från 1980-talet att istället lägga ned flygplatsen och bygga en ny stadsdel med plats för 50 000 boende och arbetande[11].

Kritikerna menar även att miljö- och klimatskäl talar för en nedläggning. Flygplanen bullrar vid start och landning och utgör en ständig fara. Det har inträffat ett haveri där det var mycket nära att folk på marken dödades [12]. Passagerarantalen stiger dock stadigt och flygplatsens betydelse för Stockholms näringsliv framhålls av förespråkarna, bland annat av Stockholms Handelskammare. Andra förespråkare menar att Arlanda saknar kapacitet att ta över Brommas privatflyg och att det av flygoperativa skäl medför olägenheter att blanda större och mindre flygplan på samma banor.

Miljö

Miljökraven på Bromma flygplats är omdiskuterade, endast de tystaste flygplanen får trafikera flygplatsen och nattetid får flygplatsen endast användas av Ambulansflyget och flygvapnets statsflyg. LFV har bekostat ljudisolering av bostäder i närheten och har föreslagit att privat flyg och privata flygskolor flyttar från Bromma för att minska antalet starter och landningar. LFV vill också införa ett miljöledningssystem enligt ISO ISO 14000. Många grannar och boende under inflygningsstråket har klagat på höga ljudnivåer och andra störningar.

Kommunikationer

Terminalbyggnaden på Bromma flygplats, sedd från vägen utanför, juni 2003.

Det finns flera sätt att ta sig till flygplatsen. Den som vill åka kollektivt kan med kombinationen buss och tåg (tunnelbana från till exempel Brommaplan) ta sig till centrala Stockholms kommun på cirka en halvtimme.

  • Buss
  • Hyrbilsföretag:
  • Parkering:
    • Terminalparkering - 15+45 platser - Max 1 timme - 45 kr/timme
    • Korttidsparkering - 160 platser - 40 kr/timme, 220 kr/dygn
    • Långtidsparkering - 600 platser - Timme 1: 35 kr, Dygn 1-3: 190 kr/dygn, efterföljande dygn: 75 kr/dygn
    • Abonnemangskort finns för perioder längre än en månad.
  • Taxi: Taxihållplats finns och även möjlighet att förbeställa FLYGTAXI. Flygbussarna erbjuder även flygbusstaxi (taxi + flygbuss). Närheten till Stockholms innerstad brukar innebära att tillgången på taxibilar är god.

Faciliteter

Flygplatsens öppettider för flygtrafik:

  • Måndag - Fredag 07:00 - 22:00, Lördag 09:00 - 17:00, Söndag 10:00 - 20:00.


Terminalens öppettider:

  • Måndag - Fredag 05:30 - 22:00, Lördag 08:00 - 17:00, Söndag 09:00 - 20:00.

(Affärsinrättningar kan ha andra öppettider.)

Affärsinrättningar/service:

Destinationer och flygbolag

Kuriosa

Eftersom Arlanda flygplats har terminal 2-5, men ingen terminal 1, kan den kreative placera Brommas terminal som den saknade terminal 1. Den verkliga anledningen var att man vid tidpunkten för Arlandas terminalnumrering planerade en ny terminal sydost om terminal 2. Denna skulle få nummer 1, men planerna skrinlades. En ytterligare motivering var att när man införde utrikestrafik på terminal "inrikes 2" på 90-talet, ville man numrera dem i platsordning. terminal 2 och 3 behöll sina nummer och "inrikes 1" och "utrikes" fick bli 4 och 5. Man ville undvika ändra för många terminalnummer och långsiktigt planerades en terminal bortom terminal 2. Den långsiktiga planen för Arlanda innebär istället två större terminalkomplex, Terminal N och Terminal S, se Arlandas terminaler.

Fotnoter

  1. http://www.lfv.se/sv/LFV/press/Trafikstatistik/?airport=ESSB&startdatesel=36&stopdatesel=47
  2. källa: Michael Sanz 1996, sid 27 ff.
  3. Flygtrafiken på Lindarängen, Bromma och Arlanda flygplatser
  4. http://www.brommaairport.se/upload/Bromma/internt/Airport%20Regulations/(A)%20Airside/A-06-2005.pdf
  5. http://en.wikipedia.org/wiki/Fixed-Base_Operation
  6. http://www.grafair.se/docs/ain_fbo_survey_2008.pdf
  7. http://www.grafair.se/docs/Aviation_International_News_FBO_Report_2009.pdf
  8. LFV - ”Ansvarsfullt bevara Stockholm-Bromma Airport”
  9. Arrendeavtal
  10. http://www.socialdemokraterna.se/webben-for-alla/Arbetarekommuner/Stockholms-Stadshus/Hem/StadshusNytt/Vision-Bromma-boplats/
  11. Naturskyddsföreningens förslag om Bromma efter flyget
  12. Engelskspråkiga Wikipedia: 1977 Skyline Sweden Vickers Viscount 838 airplane crash

Se även

Litteratur

  • Michael Sanz; Bromma Flygplats —- flyg, folk och händelser 1936 - 1996: Allt om hobbys förlag, 1996; ISBM 91-85496-87-1

Externa länkar

Källor


Personliga verktyg