Flygplatskoder
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Flygplatskoder är förkortningar som används för flygplatser.
Det finns två typer av internationella flygplatskoder:
- IATA-kod (International Air Transport Association): en treställig identifikationskod för flygplatser, vanligen en mer eller mindre begriplig förkortning av flygplatsens eller närmaste större stads namn. Det är denna kod som vanligen anges på bagagelapparna, och används för biljetter, bagage och annat som har med passagerare att göra. Koden är vid en given tidpunkt unik för varje flygplats som har reguljär passagerartrafik, även om vissa koder kan ha använts för andra flygplatser tidigare. ICAO-koden (se nedan) blir vanligare i användning internt i flygbranschen. Man kommer dock fortsätta med IATA-koder för biljetter och bagage.
- ICAO-kod (International Civil Aviation Organization): en fyrställig kod avseende flygplatsers geografiska läge, där första bokstaven motsvarar en större region eller stor nation och andra bokstaven vanligen en mindre nation. Svenska flygplatsers koder börjar till exempel med ES (norra Europa, Sverige). I södra Europa börjar koderna med L och i USA vanligen med K. I USA brukar ICAO-koden vara IATA-koden med K först, och i Kanada IATA-koden med C först. Se ICAO airport code (engelska). ICAO-koderna används för flygtekniska ändamål som t.ex. flygplatsernas meteorologiska rapporter (METAR, METeorological Aerodrome Report) och prognoser (TAF, Terminal Area Forecast eller Terminal Aerodrome Forecast).
IATA-koder finns bara för flygplatser med reguljära flygningar, medan ICAO-koder finns även för små flygplatser med bara privatflyg.
Det finns också flygplatskoder (endast IATA-koder) tilldelade för järnvägsstationer bland annat i Sverige. Detta finns för att man ska kunna boka kombinerade flyg-tågresor för utländska resenärer där resebyrån inte har tillgång det europeiska tågbokningssystemet eller göra det bekvämare för resebyrån med ett enda system. Dessa koder börjar oftast på Q, X, Z eller annan sällan använd bokstav.
Exempel
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
