Från Rilpedia

Arlandabanan
Bl.a. Arlanda Express trafikerar Arlandabanan
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Myrbacken–Skavstaby
Anslutande järnvägslinjer	Ostkustbanan
Organisation
Ägare	Svenska staten (Dock har A-train AB ensamrätt på banan & övriga tågoperatörer tvingas betala avgift för att få använda banan)
Trafikoperatör	Arlanda Express SJ Upplands Lokaltrafik (Upptåget)
Tekniska fakta
Längd	19 kilometer
Antal spår	Dubbelspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja
Elektrifierad	Ja
Linjekarta
Ostkustbanan mot Uppsala Myrbacken 100x20px Ostkustbanan mot Märsta 100x20px Arlanda norra Terminal 5 Arlanda C Sky city Arlanda södra Terminal 2, 3, 4 Arlanda nedre Blackvreten A-train Verkstad 100x20px Ostkustbanan mot Märsta Skavstaby Ostkustbanan mot Stockholm

Arlandabanan är en järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats. Den är dubbelspårig och utgår från Ostkustbanan söder om Rosersberg. Den går till Arlanda för att norr om Märsta återigen angöra Ostkustbanan. Banan har bara persontrafik. Det finns även direkta regionaltåg till orter som Gävle, Linköping och Eskilstuna. Fjärrtågen till och från orter norr om Stockholm (exempelvis Falun, Sundsvall och Luleå) stannar också här. Stationen ligger under SkyCity, byggnaden mellan terminalerna 4 och 5. Den bör inte förväxlas med den helt separata linjen Arlanda Express till Stockholm som har två egna stationer under terminalerna 2 och 5.

Arlandabanan är cirka 19 km lång och har en tunnel under flygplatsen. Tunneln är cirka 5 kilometer lång var därmed Sveriges längsta järnvägstunnel (undantaget Stockholms tunnelbana, som inte räknas som egentlig järnväg) fram till färdigställandet av Namntalltunneln på Botniabanan. Arlandabanan ägs av staten men hyrs helt av A-train AB och inte av Banverket. A-train byggde även banan. Det finns tre stationer för resandeutbyte, samtliga underjordiska: två för Arlanda Express, kallade Arlanda Södra (för Terminal 2-4) och Arlanda Norra (för Terminal 5), samt en tredje för övriga tåg som passerar Arlanda, kallad Arlanda C. Den ligger mellan Terminal 4 och 5. Två ytterligare stationer finns på banan, men där förekommer inte resandeutbyte. Arlanda nedre är en förgreningsstation mellan spåren mot Arlanda C och spåren mot Arlanda S. Blackvreten där A-trains verkstad ligger. Arlandabanan är unikt bland nyare svenska järnvägsbyggen att det är företagsekonomiskt lönsamt. Snabbare tåg kan vara företagsekonomiskt lönsamma, men inte banbyggen i övrigt. Det är de höga priserna och den höga medelhastigheten som ger lönsamhet. Varje tåg kan köra in 5000 kr per sittplats per dag. Som jämförelse är biljettintäkten för pendeltågen runt 300 kr per sittplats per dag.

Det finns ingen godstrafik på Arlandabanan. Det planerades tåg med flygbränsle, men bland annat säkerhetsproblem att köra farlig last i tunneln stoppade det. Man har istället byggt en rörledning från en terminal vid Brista vid Ostkustbanan.

Historia

Efter en anbudsinfordran fick i augusti 1994 ett konsortium bestående av NCC, Siab och Vattenfall AB i uppdrag att bygga banan, byggarbetena satte igång 1995 och banan öppnades för trafik 1999.

Inverkan på resemarknaden

Många som ska till Arlanda ska flyga till (eller från) platser som ligger långt bort som tåget inte kan konkurrera med (utomlands eller Norra Norrland). Arlandabanan gör att de kan åka tåg till flygplatsen både från Stockholm och från orter som Norrköping eller Örebro. Därför innebar inte banan någon större konkurrensfördel för flyget tack vare restidvinsten jämfört med innan, snarare tvärt om. På många linjer där tåg och flyg konkurrerat har tåget givits en fördel med banan.

Tågförbindelsen har konkurrerat ut en del flyglinjer till orter på måttligt avstånd från Stockholm, såsom Norrköping, Linköping, Gävle, Hudiksvall, Söderhamn och Örebro. Antalet resenärer från Dala Airport i Borlänge till Arlanda har minskat med mer än 80%. De flesta som tidigare reste med dessa flyg skulle till Arlanda för byte till andra flyg.

Regeringens utredare Carl Cederschöld^[1] förespråkar att staten ska lösa ut Arlandabanan från A-Train för att konkurrensutsätta trafiken. Detta skulle leda till lägre priser, trafik från fler hållplatser och minskade utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan går det redan upp till 6 turer/timme/riktning och det är svårt att få plats med fler tåg på banan.

Antal resenärer år 2008 var 3,2 miljoner på Arlanda Express och 1,1 miljoner med Upptåget, plus okänt antal SJ-resenärer.^[2]

Trafik

År 2007:
Arlanda Express:

• Stockholm C på Ostkustbanan
• Arlanda Södra (Terminal 2-4)
• Arlanda Norra (Terminal 5)

SJ:

• Stockholm C på Ostkustbanan
• Arlanda C
• Uppsala C på Ostkustbanan
• tågen fortsätter norrut till exempel till Borlänge, Falun, Gävle, Sundsvall, Mora

Upptåget/Upplands Lokaltrafik:

• Upplands Väsby på Ostkustbanan
• Arlanda C
• Knivsta på Ostkustbanan
• Uppsala C på Ostkustbanan
• tågen fortsätter norrut mot Tierp, ev. Gävle

1. ↑ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=734057
2. ↑ https://www.arlandaexpress.com/default.aspx?page=88&id=5

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)