Uppsala

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Se även Uppsala universitet och Gamla Uppsala.


Uppsala
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
●
Uppsala vapen.svg
Läge 59°51′30″N 17°39′00″O / 59.85833, 17.65
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Uppsala kommun
Folkmängd(2005) 128 409 invånare
Area(2005) 4 786 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 19 maj 2008)
Domkyrkan och Fyristorg från Nybron
Flygfoto över Uppsala

Uppsala är en tätort (stad) i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län. Uppsala är ärkebiskopssäte sedan 1164 och stiftsstad för Uppsala stift samt Nordens äldsta universitetsstad. Stadsprivilegier som en uppstad är från 1497, men orten är väsentligt äldre, särskilt Gamla Uppsala.

Uppsala är Sveriges fjärde största tätort med 128 409 invånare (2005).[2] I denna siffra ingår inte Sävja, Håga, Vårdsätra, Lugnet och Sundby, som dock ingår i det område som av kommunen har delats in i stadsdelar.

Innehåll

Geografi

Uppsala, som är beläget omkring 67 kilometer norr om Stockholm och omkring 35 kilometer norr om Arlanda flygplats, är den största tätorten på Uppsalaslätten. Stadens centrum ligger på bägge stränderna av Fyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar motorvägen på Europaväg 4 från Stockholm på den östra sidan om staden och fortsätter norrut på Uppsalaåsen mot Gävle.

Historia

Karta över Uppsala 1920


Huvudartikel: Uppsalas historia

Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros, och det nuvarande Gamla Uppsala hette då Uppsala (Upſala, Ubsala, med flera stavningar). Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som var Uppsalas hamn. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet Uppsala i samband med att ärkestiftet flyttades. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Uppsala domkyrka invigdes år 1435.

Den 6 april 1520 inträffade långfredagsslaget, troligen ett av de blodigaste slagen som någonsin inträffat i uppsalatrakten. Här drabbade kungstrogna (Kristian II) samman med en svensk bondehär som var anhängare till Sten Sture den yngre och de flesta stupade var svenskar.

År 1593 hölls Uppsala möte, vid vilket Augsburgska bekännelsen antogs för kyrkan i Sverige. Uppsala möte var ett viktigt steg i reformationen i Sverige.

I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades delar av domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004). Bland dessa har Flustret, Centralbadet och saluhallen återuppbyggts.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Uppsala
År Invånare
1990
  
 109 497
1995
  
 119 979
2000
  
 124 036
2005
  
 128 409
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.


Kända personer med anknytning till Uppsala

Historiska personer

se Uppsala universitet för fler personer.

Samtida (levande) personer

Näringsliv

Klassiska industrier

Samtida (Nyare) industrier och företag

Spårväg

Huvudartikel: Uppsala spårvägar
Spårvägsnätets utseende under den klassiska spårvägsepoken 1928 - 1944
Linje Sträcka
1 Norra stationen - Sysslomansgatan - Domkyrkan - Stora torget - Järnvägsstationen
2 Erikslund- Sysslomansgatan - Domkyrkan - Stora torget - Järnvägsstationen
3 Stora torget - Vaksalagatan - Almtuna - Väderkvarnsgatan - Stora torget [motsols]
4 Svartbäcken - Stora torget - Bäverns gränd - Svandammen - Polacksbacken
Mälarlinjen Upsala (Svandammen) - Ulleråker - Ultuna - Graneberg

Uppsala var under ett knappt halvsekel en av tolv spårvägsstäder i Sverige. Innerstadsspårvägen invigdes den 11 september 1906 och utbyggdes efter hand fram till 1925. Den 8 augusti 1928 öppnades Sveriges första snabbspårväg ner till Graneberg vid Mälaren, under ledning av spårvägsdirektör Hilding Ångström.

Stadsspårvägens vagnar var gräddvita upptill och blå nedtill. Mälarlinjens vagnar var gräddvita med bruna detaljer.

Vid en brand i vagnhallen vid Dalgatan midsommarafton 1945 förstördes stora delar av vagnparken. Spårvägen hade enkelspårsdrift, vilket med tiden kom att bli allt mer opraktiskt när biltrafiken tilltog efter kriget. Detta var faktorer som vägdes in, när staden beslutade om spårvägens nedläggning. Linjerna lades ner successivt från 1945, med Mälarlinjen som den sista – 12 oktober 1953.

Karta över linjenätet

Världsarv i Uppsala

I samband med 300-årsjubiléet av Linnés födelse föreslås följande objekt i Uppsala ingå i FNs (UNESCOs) världsarvlista:

Arkitektur och stadsbild

Se även Uppsala domkyrka, Uppsala slott, och Uppsala universitets byggda miljö.
Emblem-scales.svg
 Neutraliteten i detta avsnitt är ifrågasatt.
Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.
Domkyrkan sedd från Gamla torget
Centralstationen av Adolf W. Edelsvärd, med fontän av Bror Hjorth i förgrunden

Utmärkande för Uppsala är Fyrisån, domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) har länge präglat Uppsalas stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5–6 våningar är litet. 1643 års stadsplan präglar fortfarande stadskärnans gatunät. Stora torget är med sina slutna hörn och fyra sammanstrålande huvudgator en unik platsbildning från stormaktstiden. De olika delarna av staden har en karaktär som varierar mellan liten storstad i de mer centrala delarna till stor småstad, exempelvis i delar av Luthagen. Det finns därför både pittoreska och storslagna vyer att uppleva i Uppsala om man vänder blicken åt "rätt håll". Flera stadsdelar i utkanterna har stor andel studenter i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, exempelvis Flogsta, Rackarberget, och Gamla Studentstaden, ritad av Arthur von Schmalensee.

Vissa delar av Uppsala präglas av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då stadssaneringsprojekt genomfördes. Till stor del revs nyklassicistiska hus från 1880-talet medan äldre och enklare låga hus ofta bevarades. Rivningarna brukar förklaras med den då rådande radikala tidsandan där nyrenässanshusen ansågs vara något av en symbol för klassamhället och det förgångna. De dåtida ägarförhållandena och rivningarnas ofta centrala läge kan delvis förklara varför inte enklare hus revs först eftersom många bevarade hus, som de kring norra delarna av Övre Slottsgatan och Svartbäcksgatan, inte ligger fullt så centralt som t.ex husen kring Stora Torget; dock försvann även många mindre centralt belägna nyrenässanshus, längs södra delarna av Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan bland annat. Närhet till historiska eller symboliskt laddade platser som Universitetshuset eller Linnéträdgården kan också ha bidragit till att det slutligen skapades en bevarandeplan för vissa gatupartier. Att ett stort antal 1900-talshus i nybarock och jugend klarade sig undan grävskoporna skall dock till stor del förklaras med rådande ägarförhållanden. Som exempel kan nämnas Vasahuset som trots förfrågan om rivning klarade sig undan. Dock revs det så kallade Rappska huset i Luthagen som var ett av stadens mest påkostade Jugendhus.

Många av de rivna 1880-talskvarteten ersattes av arkitektritade modernistiska byggnader med affärsvåning. I andra fall har enkla miljonprogramshus med förortskaraktär placerats mitt i centrala staden. Det finns idag planer på att försöka "reparera" vissa hårt sargade kvarter och återskapa ett stadsmässigt gaturum. Modernistiska hus av det mer exklusiva slaget är bland andra Västmanlands-Dala nations hus av Alvar Aalto, Erik & Tore Ahlséns stora och representativa, men på sin tid utskällda, stadshus, samt Sven Ivar Linds Skandiahus vid Stora torget. Ett byggnad som fått mycket hård kritik är det experimentella Åhlénshuset vid Stora torget. Det nya aluminiumklädda Uppsala Konsert och Kongress har också fått hård kritik bland Uppsalaborna; det finns bland annat de som beskriver fasaden som orolig eller disharmonisk; andra associerar till en kärnreaktor i Forsmark.

Carl Axel Ekholm ritade de flesta nyrenässanshusen från 1880-talet, av vilka färre än hälften står kvar, han skapade även några byggnader i nybarock och jugend, t.ex det brungula Jugendhuset vid Vaksala torg. Ett av Ekholms hus revs (trots protester) så sent som 2005, då Bodénska huset fick lämna plats för det hårt kritiserade bygget av Musikens Hus. Ture Stenberg står bakom många påkostade nybarockhus, vissa med dragning åt jugend, till exempel Grand Hotell Hörnan, Strandbergska huset och biologiska institutionen. Ullrich & Hallquisth var en stockholmsfirma som bland annat ritade bankpalats, till exempel gamla riksbankshuset på Bangårdsgatan och flera andra hus. Victor Holmgren lärdes upp av Ture Stenberg och skapade bland annat Musicum i Observatorieparken, Gillbergska barnhemmet, Hantverksföreningens borg (Slottsbiografen) och hörnhuset vid Celsiustorget. Gunnar Leche ritade 20-talshus åt borgare och bostadsrättsföreningar, Vaksalaskolan, Uppsalas första hyresområden, Gamla stadsbiblioteket, samt mycket mer. Han var inspirerad av Victor Holmgren och sin barndoms tyska Hansa-städer bland annat.

Väster om Fyrisån finns en rad historiskt betydelsefulla byggnader utöver slottet och domkyrkan, bland annat Gustavianum, Skytteanum och Carolina Rediviva.

Uppsala har få villor från 1800-talet. Det var först under 1900-talet som villabebyggelsen på allvar gjorde entré i stadsbilden. Stadsplanearkitekten Per Hallman ritade planerna för villaförstäderna på Kåbo gärde och i yttre Svartbäcken som började byggas på 1910-talet. Området Kåbo gärde byggdes som en en villastad mellan stadens universitetsområden. Med sin placering nära Botaniska trädgården Linnéanum, universitetet, Stadsskogen samt Upplands regementes kaserner på Polacksbacken, var ursprungligen Kåbo till större delen bebott av professorer, andra universitetslärare och högre militära tjänstemän.

Utveckling under 1900-talet

Då Uppsala har en relativt liten andel äldre bebyggelse, upprörs många när 1800- och tidiga 1900-talshus rivs.[källa behövs] Nedan listas några äldre byggnader som rivits efter 1960- och 1970-talens stadssanering eller diskuteras att rivas idag.

Rivna hus

  • Gamla Sjuksköterskeskolan på Akademiska sjukhusets område, 1930-tal, ritad av Viktor Holmgren.
  • Bodénska huset, 1880-tal, ritat av Carl Axel Ekholm, kvarteret Gerd, rivet 2005.
  • Övrig bebyggelse i kvarteret Gerd, 1800-talets mitt, rivet 2004.
  • Gamla kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset, 1930-tal, rivet på 1990-talet.
  • Gamla Konsum i korsningen Geijersgatan - Tiundagatan, välbevarad mycket tidig funkisbyggnad från tidigt 1930-tal, rivet 2007.

Hus som föreslagits för rivning[källa behövs]

Hus som sparats från rivning

Stadsbilden förändras kontinuerligt, men det kan, oavsett vad man tycker om besluten, vara intressant att ur ett historiskt och arkitektoniskt perspektiv skapa sig en uppfattning om vilka kriterier som gjort att påkostade eller karaktärskapande byggnader - i vissa fall bedömda som mycket skyddsvärda - ändå kunnat rivas. Några byggnader har genom folkliga protester eller q-märkning sparats, trots att kommersiella eller andra "rationella" intressen velat riva. Även om sådana folkliga protester inte sällan går stick i stäv med såväl nutida arkitekters som stadsplanerares åsikter så bör man ha i minnet att den "folkliga opinonen" (om vilka hus eller miljöer som bör bevaras) i allmänhet inte är homogen; de som överklagar eller protesterar representerar naturligtvis inte alltid vare sig en majoritet, större kunskap, eller säkrare smak.

Som nämnts ovan kan ännu ett sent 1800-talshus komma att rivas, då det kvarter som inrymmer Kåbos äldsta "stadsvillor" är föremål för viss omplanering. Villa Lyckan kommer sannolikt inte ha lyckan med sig utan falla offer för grävskoporna, något som rationaliserats med att ombyggnaden 1938 efter ritningar av Simon Lindsjö förvanskat husets ursprungliga 1800-talskaraktär. De övriga två villorna i kvarteret, Tomtebo (Villavägen 3) och Friden (Villabägen 7) skall dock sparas eftersom de bedömts vara betydligt närmare sitt originalskick och viktiga för områdets karaktär.

På 1960-talet togs ett beslut att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet utan istället via nya förorter. Syftet var att ge invånarna närmare till grönområden och samtidigt spara åkermark (förorterna byggdes då ofta på skogsmark). Ett resultat är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd, där ett tydligt exempel är Gottsunda. På senare tid har dock mer klassiska idéer kring hur en stad skall utformas börjat vinna mark igen, både i Uppsala och på andra orter. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

Broar över Fyrisån i Uppsala

Norrifrån räknat:

Universitetet

Universitetshuset
Huvudartikel: Uppsala universitet

Uppsala är starkt präglat av den månghundraåriga kopplingen till Uppsala universitet; Nordens äldsta universitet, som grundades i staden 1477. Uppsala universitet har sedan början av stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta centra för högre utbildning, och rankas regelbundet som Sveriges främsta och bland världens 100 främsta universitet.

Femton nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort vid universitetet, och bland dess alumner återfinns bland andra åtta regenter, fjorton statsministrar och minst 30 akademiledamöter. Universitetet kännetecknas även av dess berömda och traditionsrika studentnationer som inte är så rikt utvecklade någon annanstans.

Universitetet har nio fakulteter, över 30 000 studenter och cirka 2 400 doktorander. Av 6 000 anställda är 3 800 lärare av olika slag. Universitetet omsätter cirka 4,3 miljarder kronor per år, varav cirka 60% går till utbildning och forskning. Universitetet tillhör även Coimbragruppen, jämte bland andra universiteten i Cambridge, Oxford och Heidelberg.

Arkitektoniskt präglar Uppsala universitet alltjämt området runt Uppsala domkyrka väster om Fyrisån starkt.[4]

Kultur

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för församlingen Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden.

Livets Ord lockar årligen flera tusen besökare till sina kristna gudstjänstkonferenser. Den mest besökta av dessa är den årliga sommarkonferensen men även Nyårsfestivalen, Ungdomskonferensen Youth och Vårseminariet är välbesökta.

Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 28 471 inskrivna studenter höstterminen år 2005. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med sina 3 046 studenter. Öster om ån finns centrum för stadens affärsliv och större delen av det nöjesliv som inte är studentinriktat. Denna geografiska uppdelning avspeglar i viss mån fortfarande den tudelning i samhällsklimatet som lever kvar mellan det akademiska och stadens övriga befolkning.

Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska allmogekulturen, som till exempel musik på nyckelharpa, kan dock ibland tränga fram, särskilt om man beger sig till Gamla Uppsala eller en bit ut på landsbygden. En känd folkmusikgrupp från området är Väsen.

Uppsala har ett mycket intimt kulturellt samarbete med Tartu i Estland. Städerna har under flera hundra år haft kontakt med varandra. Under kalla kriget hade detta samarbete avtagit av politiska skäl men från omkring 1990 och framåt har samarbetet återupptagits, vilket bland annat uttrycks i huset Uppsala Maja i Tartu, och städerna står åter varandra mycket nära.

Uppsala har ett rikt musikliv trots den långdragna bristen på riktigt bra konsertlokaler. Ett konserthus, Uppsala Konsert & Kongress invigdes hösten 2007, uppfört efter en lång och livlig debatt. Ett stort antal körer, inte minst manskören Orphei Drängar och universitetets blandade kör Allmänna Sången, kan sägas dominera musiklivet, men det finns förstås även allt från punkband till jazz. En musikpub med mycket jazz och blues är Katalin bakom Centralstationen, inhyst i en vacker tegelbyggnad från sekelskiftet, ursprungligen godsmagasin för järnvägen.

Varje år i augusti anordnas Uppsala Reggae Festival, som är den största reggae-festivalen i Norden. Sedan några år håller man till i området Kap vid Fyrisån mellan Studenternas IP och Ulleråker, med camping norr om Kungsängen på andra sidan Kungsängsbron.

Friluftsliv

I Uppsala finns rika möjligheter till friluftsliv. Man kan paddla i Ekoln eller Fyrisån. Det är också populärt att ströva, åka skidor eller cykla mountainbike i skogsområdena Stadsskogen, Lunsen eller Nåsten. Under vintern åks det flitigt med skridskor på Ekoln där det brukar finnas en plogad bana mellan Skarholmen och Hammarskog. En bit utanför Uppsala ligger friluftsområdet Fjällnora som erbjuder bad, vandring och skridskoåkning.

Sport

Uppsala är känt som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande klubbarna inom bandy i Sverige genom tiderna är IFK Uppsala (svenska mästare vid 12 tillfällen), IK Sirius (svenska mästare vid fem tillfällen), IF Vesta, IF Vindhemspojkarna, UNIK BK samt Uppsala BOIS.

En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Uppsala Basket, tidigare KFUM Uppsala, spelar sina hemmamatcher i Svenska basketligan. Där finns även Uppsala atletklubb, Uppsala fäktningsförening, Uppsala Judoklubb, Sveriges äldsta judoklubb, Uppsala volleybollsällskap, Upsala tyngdlyftningsklubb samt Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottsförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitserielaget Storvreta IBK har även de sin hemmaplan i Fyrishov.

Almtuna IS spelar i ishockeyallsvenskan. Hemmamatcherna spelas i Gränbyhallen. I Division I återfinns dessutom Uppsala Hockey. Almtuna har tillsammans med Uppsala kommun börjat planera för en ny multiarena norr om Gränby Centrum med plats för 8 000–9 000 åskådare. Denna byggnation skall ske i samband med att Gränby centrum expanderar.

Inom fotboll är Uppsala mest känt för sina damlag, med ett lag i damallsvenskan, Bälinge IF, två - Danmarks IF och Gamla Uppsala Sport Klubb (GUSK) - i division I och ett - Börje SK och - i division II.

Herrfotbollen hade i Uppsala sin storhetstid på 1960- och 1970-talen med de största framgångarna av IK Sirius (SM-final vid 2 tillfällen, 3 allsvenska säsonger) och IFK Uppsala (SM-final vid 3 tillfällen) som också nådde framgångar i början av 1900-talet. Den främsta herrföreningen idag är IK Sirius, som spelar i superettan. I herrarnas Division III och Division IV spelar bland annat Gamla Upsala SK, IF Vindhemspojkarna, IK Fyris och Bälinge IF.

Sirius herrar och Bälinges damer spelar sina hemmamatcher på Studenternas IP. Denna arena är för närvarande föremål för en omfattande renovering, varigenom idrottsplatsen ändras till att bli en toppmodern idrottsanläggning.

Fyrisfjädern har blivit svenska mästare i badminton för lag vid 6 tillfällen under 2000-talet, bland annat 2006.

Inom tennis finns Upsala Tennisklubb som håller till i tennishallen UTK-hallen i Nyby.

Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb.

Inom schack återfinns Uppsalas äldsta (1905) schackklubb Upsala allmänna schacksällskap som numer åter spelar i elitserien och håller till i Fyrisskolan.

Segling, Ekolns Segelklubb ESK, Uppsala Segelsällskap USS samt Uppsala Kanotförening UKF har fina traditioner med många SM-titlar. ESK och USS som ligger nere vid Skarholmen arrangerar SM och RM för olika båtklasser.

Dragracing. [1]SHRA Uppsala. Uppsala har en lång tradition även vad gäller motorsporten. Många duktiga förare har genom tiderna satt rekord.En av dom är Magnus Wallin som 1992 blev Nordisk mästare i klassen Pro Stock. Junior Dragster är en snabbt växande gren inom dragracing. 2008 startar 39 ekipage i TSDS-cupen runt om i Sverige. Tyvärr så är det en avsaknad av bana som gör att dessa barn- och ungdomar måste resa 40 mil till närmaste bana (Sundsvall)för att utöva sin idrottsgren. Linus Eriksson, blev 2:a i SM Juniordragster 2007.

En liten motorsportsarena finns i dag i Uppsala, Rörkens Motorstadion där kan barn- ungdomar och andra utövare köra go-cart, cross och enduro.

Nu har också Uppsalas första curlinghall blivit invigd. Den invigdes den 13 september 2008 och går under namnet SEAB-hallen. Uppsalas enda aktiva curling klubb är IK Fyris Curing. Det finns en till curlingklubb, Upsala Curling Gille, men den är vilande.

Kommunikationer

Vägar

Motorway DK S.svg

Uppsalas i särklass viktigaste transportled för biltrafik är motorvägen på Europaväg 4. Från Uppsala och söderut är E4 motorväg med mycket tät trafik. Många Uppsalabor pendlar längs motorvägen till bland annat Stockholm. Den går också förbi Arlanda vilket också utnyttjas i stor omfattning bland Uppsalas befolkning. Motorvägen går också norrut upp förbi Storvreta till Gävle. Genom själva Uppsala går motorvägen vid Uppsalas östra sida och förbi bland annat Vaksala kyrka. Motorvägen ansluter också till viktiga lokala trafikleder inom Uppsala som Tycho Hedéns väg, som delvis också är motorväg medan resten är fyrfilig med skilda körbanor, bred mittremsa och vägren men korsar andra vägar i plan med trafikljusreglerade korsningar och rondeller eller till Bärbyleden som är en del av väg 55.

Bärbyleden är fyrfilig med delvis planskilda korsningar. Den har anslutning till Tycho Hedéns väg via en halv trafikplats som enbart erbjuder på- och avfart väst-sydlig riktning och även till Råbyvägen samt Österleden i en cirkulationsplats. Därefter ansluter den till E4 i en trafikplats.

Det finns även långsiktiga planer på att knyta en ringled runt staden, med sträckningen: Tycho Hedéns väg - Bärbyleden (etapp 1 och 2) - Västerleden - Dag Hammarskjölds väg - Kungsängsleden - Stålgatan (byggs om för högre kapacitet)- Tycho Hedéns väg. Den nya Västerleden kommer att sträcka sig från trafikplats Berthåga (med anknytningar till Bärbyleden, Enköpingsvägen/Riksväg 55/72) till korsningen Dag Hammarskjöldsvägen - Kungsängsleden. Leden kommer ha sin sträckning i tunnel under Flogsta, Ekeby, Eriksberg, Stadsskogen och troligtvis dimesioneras leden för två körfält i vardera riktning med en hastighetsbegränsning om 70 km/h. Lokala anslutningar till leden kan komma att vara aktuella från Norbyvägen och Eriksbergsvägen.

Förutom E4 strålar sju riks- och länsvägar ut från Uppsala, moturs från söder 255 mot Alsike–Märsta (gamla E4), 282 mot Länna–Almunge–Knutby, 288 mot Rasbo–Alunda–Gimo–Östhammar, 290 mot Storvreta–Vattholma–Österbybruk, 272 mot Gysinge–Sandviken, 72 mot Heby–Sala(–Dalarna) och 55 mot Enköping–Strängnäs. Från E4 vid Knivsta viker också riksväg 77 mot Norrtälje av.

Järnväg

Uppsala har mycket tät järnvägstrafik och är faktiskt Sveriges näst största järnvägsort efter Stockholm, räknat på antal passagerare.[5] Den tätaste järnvägstrafiken går söderut mot först och främst Stockholm, genom SJ:s Uppsalapendeln och UL:s Upptåget. Flera av de tåg som går till Stockholm går via Arlanda vilket gör att Uppsala även har mycket tät trafik direkt till flygplatsen. Det går även regelbundna tåg till bland annat Sundsvall, Östersund och Dalarna. Från Uppsala utgår också lokaltåg till Tierp och vissa går till Gävle. Söderut går de till Upplands Väsby via Arlanda. För närvarande pågår stora ombyggnader av Uppsala centralstation samt busstationen, vilket kommer att innebära en ännu effektivare trafik när bygget är klart 2011. Detta nya Resecentrum ska ta ett samlat grepp på trafiken till och från Uppsala, liksom även stadsbussarna.

Uppsala har järnvägsförbindelse med Stockholm (via Knivsta, Märsta eller via Arlanda), Gävle (via Vattholma, Skyttorp, Örbyhus, Tierp, Mehedeby, Skutskär) och Sala (via Morgongåva, Heby). (Se även museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg).

Diskussioner pågår om att återuppbygga banan till Enköping som trafikerades med rälsbuss ända in på 1970-talet.[6]


Busstrafik

Stadsbuss på Stora torget.

Länsbussarna som går ut runt om Uppsala sköts av Upplands Lokaltrafik och stadstrafiken sköts av Uppsalabuss, som dock sedan ca 2005 ingår i Upplands Lokaltrafik. Uppsalabuss trafikerar förutom tätorten även linjer till Sävja, Håga, Lövstalöt-Bälinge och Storvreta. Den omfattande ombyggnaden av centralstationen har även lett till att bussterminalen byggs om, och att nästan alla lokala busslinjer har flyttats ut från Dragarbrunnsgatan till Kungsgatan.

Flyg

Arlanda flygplats ligger ungefär mitt emellan Uppsala och Stockholm och förbindelserna dit är goda med direkttåg och motorväg, den senare med tät busstrafik. Det finns även planer på att starta civiltrafik från Ärna flygplats (före detta F 16) strax norr om staden. För privatflyg finns dessutom finns Sundbro flygplats,ungefär 12 km från Uppsala centrum.

Spårtaxi

Den stora sydkoreanska stålkoncernen Posco tillverkar under varumärket Vectus spårtaxifordon och bygger en provbana i Uppsala i närheten av BMC. Banan står klar för omfattande driftstester från hösten 2007.

Enligt beslut i Uppsala kommunstyrelse görs en förstudie för en pilotbana för spårtaxi mellan Centralstationen och Boländerna. Om studien faller väl ut, och finansieringen kan lösas, kan banan vara i drift tidigast 2012.[7]

Ekonomi

Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av Uppsala universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis f d Pharmacia (numera GE Healthcare, Phadia, Pfizer, Fresenius-Kabi med flera) samt många små och medelstora företag inom biomedicinalområdet som exempelvis Q-Med. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Uppsala Science Park där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst.

I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.

Upsala Nya Tidning (UNT), grundad 3 december 1890, dominerar lokalpressen. I övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV. Under 2008 kommer Uppsala-området att separeras från det tydligt stockholmsdominerade ABC-nytt och få ett eget regionalt nyhetsprogram under SVT.[8]

Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala. I och med utlokalisering av statliga verk, kom även en icke-obetydlig grupp stockholmare att dagpendla till Uppsala. År 2005 var totala antalet inpendlare till Uppsala 17 309 och utpendlare 19 473.[9]

Turism

Botaniska trädgården med Linneanum

Bland stadens turistmål kan domkyrkan, slottet, Gamla Uppsala med Uppsala högar och Valsgärde gravfält, universitetsmiljöerna och Linnéminnena nämnas. I domkyrkan finns ett stort antal prominenta gravar, bland annat Gustav Vasas, Carl von Linnés, Bruno Liljefors', Nathan Söderbloms och Emanuel Swedenborgs. På Uppsala gamla kyrkogård finns Dag Hammarskjölds, Gustaf Frödings, Erik Gustaf Geijers och Elias Fries' gravplats. Slottet var bland annat skådeplats för Sturemorden.

De mest framträdande universitetsbyggnaderna är Universitetshuset (med Uppsala universitets myntkabinett), Gustavianum (med Augsburgska konstskåpet) och Skytteanum, samt universitetsbibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva, där Silverbibeln (Codex Argenteus) förvaras. Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål. De Linnérelaterade besöksmålen utgörs av Botaniska trädgården i anslutning till slottet, Linnéträdgården norr om centrum och gården Linnés Hammarby sydöst om staden. Utanför staden, i Håga, ligger också Björns hög, en av landets största gravhögar. Den grävdes ut under ledning av dåvarande prinsen, sedermera kung Gustaf VI Adolf i 1900-talets början. Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet. En museijärnväg kallad Lennakatten går till Länna-Almunge (se Uppsala-Länna Järnväg).

På senare år har den årliga reggaefestivalen lockat besökare till staden. Uppsala trafikeras även sommartid av ett turisttåg. Ett enkelt sätt att få en överblick av Uppsalas historia och var de olika platserna ligger.

Handel

I Uppsala centrum finns flera stora gallerior, bland annat Forumgallerian, Galleria Dragarbrunn, S:t Per-gallerian, Svavagallerian och affärshuset Kvarnen. Utanför innerstaden finns Gränby Centrum med bland annat Coop Forum, Gottsunda centrum med bland annat Willy:s, Stenhagens centrum med bland annat ICA Maxi, kvarteret Stormhatten i yttre delen av Boländerna med bland annat Coop Forum och Ikea, "Fyren" i Fyrislund, Västertorg i Eriksberg med flera.

Uteliv

  • Ofvandahls konditori på Sysslomansgatan
  • Flustret - uteservering, ofta med levande musik
  • Etage - På Dragarbrunnsgatan, med trubadurer och karaoke.
  • O´Connor´s - Irländsk pub på stora torget
  • Bullit - Rockklubb alldeles bredvid Fyrisån.
  • Orange - Här anordnas kvällar med allt från salsa till elektronisk musik.
  • Palermo - Ölhak och pizzeria på Sysslomansgatan.
  • Birger Jarl - Nattklubb med två dansgolv.
  • Katalin and all that jazz - Ligger precis vid järnvägsstationen och bjuder på en hel del livemusik.
  • People - Nattklubb på Vaksalagatan.
  • Williams - Pub på Övre slottsgatan

För dig som är student finns också många möjligheter till uteliv på de olika nationerna.

Se även

Referenser

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Befolkningsstatistik från Statistiska Centralbyrån
  3. ↑ GC = Gång- och cykeltrafik
  4. ↑ Uppsala universitets byggda miljö
  5. ↑ http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Bostad_o_byggande/pagangbroschyr.pdf Uppsala Sveriges näst största järnvägsort
  6. ↑ Upsala Nya Tidning om planer på tåg Uppsala-Enköping
  7. ↑ UNT : Spårtaxi kan byggas i Boländerna
  8. ↑ UNT 2007-10-18 SVT ger Uppsala egen edition
  9. ↑ SCBs statistik över arbetskraftspendling

Externa länkar



v • d • r
Innerstaden
Nordvästra staden
Västra staden
Sydvästra staden
Sydöstra staden
Östra staden
Norra staden


 

Orter i Uppland som haft stadsprivilegier

 Upplands vapen

Djursholm | Enköping | Lidingö | Norrtälje | Sigtuna | Solna | Stockholm
Sundbyberg | Uppsala | Vaxholm | Öregrund | Östhammar

Se även: Folkländer och härader i Uppland | Uppländska | Uppsala län | Stockholms län


v • d • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
 Sveriges flagga
Avskaffade residens
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Uppsala"
Personliga verktyg