Gustaf Fröding

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Gustaf Fröding
Gustav Fröding.jpg
Gustaf Fröding 1896
Född 22 augusti 1860
Alsters bruk, Värmland
Död 8 februari 1911 (50 år)
Stockholm
Yrke Poet
Nationalitet Sverige svensk
Verksam 1891–1911

Gustaf Fröding, född 22 augusti 1860 på Alsters bruk utanför Karlstad i Värmland, död 8 februari 1911 i Stockholm, var en svensk författare och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896.

Innehåll

Biografi

Uppväxt

Gustaf Fröding föddes och bodde sitt första år på Alsters herrgård i Värmland. Hans uppväxt var otrygg, hans syster dog tidigt och hans far Ferdinand Fröding insjuknade 1865 i psykisk sjukdom. Hans mor Emilia Fröding, dotter till Carl Adolph Agardh, fick då ensam sköta hushållet. Senare fick även modern ett nervsammanbrott och togs in på mentalsjukhus. En äldre syster, Cecilia, tog då hand om honom. Hon blev hans stöd, hans sagoberätterska i livet. Fröding skrev en dikt till henne, Sagoförtäljerskan. Dikten är en hyllning till systern som betydde mycket för honom.

Åren 1880–1890

Alsters herrgård
Fröding och Verner von Heidenstam, iklädda togor 1896.
Gustaf Frödings gravvård
Fröding med sin sköterska Signe Trotzig i Gröndals park 1910.
Fröding avbildad av Richard Bergh 1909

1880 tog han i Karlstad sin studentexamen. Året därpå, vid 21 års ålder, påbörjade han studier vid universitetet i Uppsala. Samma år dog hans far och han kom därmed att ärva en stor summa pengar. Större delen av dessa pengar kom han att slösa bort och det var vid denna tid som han grundlade sin alkoholism. När han återvände till Värmland två år senare hade han varken pengar eller examen från sina studier. Han hamnade i en ond cirkel, ingen kvinna ville veta av honom. Han fick nöja sig med den kärlek som kan köpas för pengar. Han vistades under hela året 1884 och under flera somrar på 1880- och 1890-talen på Slorudsborg i Brunskog hos sin syster Mathilda Fröding.

Som 25-åring började han att publicera dikter i Karlstads-Tidningen och två år senare, 1887 blev han fast anställd. På grund av sina psykiska problem vistades han 1889–1890 på en nervkuranstalt, efter att hans hälsa drastiskt förändrats.

Debut

I maj 1891 publicerades Frödings debutbok Guitarr och dragharmonika på Albert Bonniers förlag. Fröding var inspirerad av Verner von Heidenstam och så småningom skulle de få kontakt med varandra. I september 1894 skriver Fröding ett brev till Heidenstam och när Heidenstam gifte sig med Olga Wiberg på Blå Jungfrun i december 1896 var Fröding ditbjuden med sin syster Cecilia. De flesta av bröllopsgästerna träffades åter hos Heidenstam i Sandhamn senare samma sommar. Fröding hade med sig ett korrektur till sin kommande diktsamling Stänk och flikar. Hans förläggare Albert Bonnier var tveksam till en av dikterna, En morgondröm, och bad Fröding att överväga att stryka dikten. I Sandhamn gav hans författarkollegor Fröding modet att låta dikten stå kvar.[1]

När diktsamlingen publicerades på hösten 1896 väckte dikten En morgondröm stor uppmärksamhet. När Karl Warburg recenserar samlingen skriver han: "Här sparas inga ord, ej ens de grövsta [...] Även den som är en svuren fiende till allt pryderi, all tillgjord sedlighet, måste känna sig frånstött både moraliskt och estetiskt, när som här enstaka ställen erinra [...] mera om vissa populärmedicinska böcker än om poesi.". Den 9 oktober beordrade justitieministern kvarstad av upplagan och Fröding åtalades. Vid rättegången den 27 november blev Fröding frikänd efter endast två timmars överläggning av juryn.[2]

Sjukdom

Under resten av sitt liv vistades han ofta på olika vårdhem och mentalsjukhus för att söka hjälp för sin alkoholism och mot sina svåra mentala störningar. Från och till under den första halvan av 1890-talet tillbringade han flera år på anstalten Suttestad i Lillehammer i Norge där han bland annat kom att sammanställa sin tredje diktsamling Stänk och flikar som publicerades 1896. Stora delar av materialet till denna diktsamling hade han redan påbörjat under en tidigare ettårig vistelse på en nervanstalt i Görlitz i Tyskland.

Fröding har kallats en "tillvarons utlänning". Hur det kan kännas att stå utanför, att vara en outsider vid sidan av livet, kan man läsa i dikten En ghasel som han skrev under sin vistelse i Suttestad. I den skriver han bland annat:


” Jag vill jag vill, jag skall, jag måste ut och dricka liv,
om blott för en minut, jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret
Ty i mig själv är smitt och nitat gallret,
och först när själv jag krossas, krossas gallret.		 ”

Under denna period i Norge skickade han också hem ett antal resebrev och kåserier till Karlstads-tidningen där han bland annat skrev om den politiska situationen i Norge. 1896 flyttade han tillbaka till Sverige. Juldagarna 1898 skrev hans storasyster Cecilia in honom på Upsala Hospital under professor Frey Svensons vård. Här fick han frekventa besök av lärarinnan Ida Bäckman. Fröken Bäckman ville gifta sig med skalden och få honom att besöka en läkare i Holland som kunde bota honom. Men planerna kom aldrig att realiseras.

Signe Trotzig blev hans vårdarinna när han skrevs ut och flyttade till Villa Gröndal på Djurgården i Stockholm. Hon stannade hos honom till hans död. Frödings tid på Uppsala Hospital har även blivit stoff till en pjäs skriven av Gottfried Grafström. Pjäsen heter Sjung vackert om kärlek och sattes bl.a. upp på Dramaten. År 1905 flyttade Fröding till Stockholm. Han insjuknade akut i slutet av januari 1911, och vårdades därefter i Villa Gröndal fram till sin död kl. 08.50 den 8 februari samma år. Han jordfästes i Klara kyrka, förrättad av professor Nathan Söderblom. Fröding ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Frödings diktning

Många känner till att Fröding skrev en del dikter på en blandning av olika värmländska dialekter, men faktum är att denna poesi nästan bara finns i två tunna diktsamlingar, som författaren inte ens räknade med i sin utgivning.

De dikter som är mest kända och lästa är alla skrivna på rikssvenska, om än med ett och annat värmländskt uttryck. Fröding beskriver ofta den vackra värmländska naturen i sina dikter, en miljö han kände väl från sin uppväxt. Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin för de svaga och utstötta, dikter som "Si drömmaren kommer där" och "Världens gång" är exempel på denna tendens.

Genom hela Frödings författarskap fortsatte han att utvecklas och upphörde aldrig att experiementera med språket. Hans senare produktion blev allt mer filosofiskt inriktad med dikter om ont och gott och om teologiska problem. Under sin tid på Upsala hospital skrev han den experimentella diktsviten "Mattoidens sånger", som rönt långt större uppskattning i våra dagar än då den gavs ut kort efter hans död.

Dikter (i urval)

Diktsamlingar

Tonsättningar av Frödings dikter (i urval)

Stipendier och priser

Det finns ett flertal stipendier och priser som bär Frödings namn. Ett av dessa är Uppsala studentkårs Frödingsstipendium, utdelat vart tredje år sedan 1923 efter omröstning bland medlemmarna i både Uppsala studentkår och landets övriga studentkårer. Ett annat, ett årligt lyrikpris, utdelas av det år 1969 bildade Gustaf Fröding-sällskapet (Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris).

Externa länkar

Referenser

Tryckta källor

Noter

  1. ↑ Per Gedin: Verner von Heidenstam – ett liv, Albert Bonniers förlag, Stockholm 2006, sid. 328-338. ISBN 91-0-011132-5. 
  2. ↑ Per Gedin: Verner von Heidenstam – ett liv, Albert Bonniers förlag, Stockholm 2006, sid. 340-356. ISBN 91-0-011132-5. 
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Gustaf_Fr%C3%B6ding"
Personliga verktyg