Nathan Söderblom

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Ärkebiskop Nathan Söderblom
Nathan Söderblom
Kyrka	Svenska kyrkan
Stift	Uppsala stift, ärkebiskop
Period	1914–1931
Företrädare	Johan August Ekman
Efterträdare	Erling Eidem
Prästvigd	1893 av Gottfrid Billing
Biskopsvigd	1914 av Gottfrid Billing
Akademisk titel	Teologie doktor
Född	15 januari 1866 i Trönö
Död	12 juli 1931 i Uppsala

Nathan Söderblom avbildad på ett västtyskt frimärke från 1966

Den nordost om det dåtida Uppsala belägna Stabby prästgård (idag i en park i ett av stadens bostadsområden), där Söderblom var bosatt 1901-1912. Den var bostad för kyrkoherden i Helga Trefaldighets församling, en befattning som var prebende kopplat till Söderbloms professur.

Byst av Nathan Söderblom i Kungsholms kyrka, Stockholm

Lars Olof Jonathan (Nathan) Söderblom, född 15 januari 1866 i Trönö prästgård, Gävleborgs län (Hälsingland), död 12 juli 1931 i Uppsala, var en världsberömd teolog och Svenska kyrkans ärkebiskop 1914–1931. Han var ledamot av Svenska akademien och erhöll Nobels fredspris 1930.

Biografi

Nathan Söderblom föddes i Trönö prästgård, Trönö socken i Norrala pastorat, och växte upp i prästgården i Bjuråker som son till komministern, sedermera kyrkoherden i Norrala Jonas Söderblom (f.1823 i Söderala, Gävleborgs län)¹ och hans hustru Nikolina Sophie Blûme (f.1838 i Strömstad, Göteborgs och Bohus län)¹, som kom från Danmark. Släkten Söderblom kommer ursprungligen från Söderala, och namnet upptogs av Nathans farfars söner. Farfadern Jon Olsson var kyrkvärd och riksdagsman i Orsta nr 3.

Barndomen präglades av faderns starka religiositet. Denne var färgad av Rosenius och väckelserörelsen, men samtidigt en självständig teolog med personlig övertygelse. Efter studentexamen vid Hudiksvalls gymnasium 1883, inskrevs Nathan Söderblom vid Uppsala universitet och avlade där filosofie kandidatexamen 1886. Till en början tvekade han huruvida han skulle ägna sig åt klassisk filologi, men beslutade sig så småningom för att bli präst som fadern. 1892, efter en resa till USA, tog han den krävande teologie kandidatexamen, och prästvigdes året därefter av Gottfrid Billing. Han första tjänst som präst var vid Uppsala hospital, vilket möjliggjorde vidare studier i teologi.

Söderblom hade ett vitt intresseområde inom religionsvetenskapen. Dels var han inriktad på mission och praktisk teologi, och dels var han mycket nyfiken på den iranska religionen. Han började studera den zoroastriska skriften Avesta, vilket kan ha varit en bidragande orsak till att han begav sig till Paris 1894, där helt andra möjligheter till fördjupning fanns. Han fick där tjänst som pastor för den svenska kolonin, som mest utgjordes av svenska konstnärer. Han lärde känna August Strindberg under denna tid, och engagerade sig personligen i mera privata affärer som rörde denne. Studierna fortsatte han parallellt med tjänsten, vid Ecole Pratique des Hautes Etudes, där han lärde sig iranska språk och fortsatte studierna av Avesta. 1901 doktorerade han vid Sorbonne med ett arbete om mazdaismen, som gjorde honom världsberömd.

Samma år utnämndes han till professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi vid Uppsala universitet, och verkade vid sidan av den tjänsten som kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling, Uppsala. Under denna tid övergav han religionshistorien, och lade ner hela sin energi på kyrkliga frågor och protestantisk teologi.

1912 tillträdde han som professor i religionshistoria vid universitet i Leipzig. Detta erbjudande tog han trots att han var enormt populär i Uppsala, och han hade dessförinnan avböjt samma tjänst i andra tyska städer. I Tyskland var han särskilt beundrad för sina studier i den iranska religionen och för hans verk om protestantism.

Efter lottning och genom ecklesiastikminister Karl Gustaf Westmans ingripande, blev Söderblom utnämnd till ärkebiskop av Svenska kyrkan 20 maj 1914. Under tiden mellan utnämnandet och tillträdandet var han Uppsala universitets prokansler samt kyrkoherde i Bälinge församling, Uppland. Han vigdes till ärkebiskop 8 november 1914, innehade ämbetet intill sin död 1931. Som ärkebiskop blev han vida berömd för sitt fredsarbete, som var en reaktion på första världskriget. Vidare gjorde han mycket betydelsefulla insatser i ekumenik, och samlade till den stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925, där alla kyrkliga samfund, utom romersk-katolska kyrkan, sammanträffade. Under hela tiden skrev han flera stora arbeten, varför han invaldes i Svenska akademien 1921. Han blev även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1925. Året före sin död erhöll han dessutom Nobels fredspris.

Sedan 1906 hade han lidit av klen hälsa. 1931 gav han Giffordföreläsningen i Edinburgh, och efter den resan försämrades hans tillstånd kraftigt. Hans sista ord lär ha varit: "Det finns en levande Gud, jag kan bevisa det genom religionshistorien".

Nathan Söderblom avled i Uppsala den 12 juli 1931 klockan 18.40 efter en hjärtattack. Han ligger begravd tillsammans med hustrun Anna Söderblom, född Forsell, omedelbart nedanför högaltaret i Uppsala domkyrka.

Under sitt liv fick Söderblom ett flertal erkännanden. Han var teologie hedersdoktor i Genève, Kristiania, St Andrews i Glasgow, Greifswald, Dublin, Dorpat, Sopron, och Köpenhamn. Filosofie hedersdoktor i Uppsala 1917, i Greifswald 1923, i Bonn 1924. Hedersdoktor i juridik i Berlin 1923. en:Doctor of Civil Law i Oxford 1923. Hedersdoktor i medicin i Greifswald 1923.

Han grundade Uppsala Domkyrkas Gosskör 1920, var hederspresident i OD, hedersmedlem vid Wiens universitet, och ständig hederspresident i Lettlands evangeliska synod 1924. Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation och för Upplands nation.

På 75-årsdagen av hans födelse bildades den vetenskapliga sammanslutningen Nathan Söderblom-sällskapet, som dock inte ägnar sig åt Söderbloms person, utan åt hans vetenskapsområden, religionshistoria och exegetik.

Alfred Nobel rådfrågade Söderblom om sina idéer till ett pris och om sin pjäs Nemesis. Anna Söderblom var skeptisk till kvaliteten och i samråd med dödsboet makulerade upplagan så när som på tre böcker efter Nobels död.

Familj

Nathan Söderblom gifte sig med Anna Söderblom (född Forsell), syster till John Forsell, 29 april 1894 i Ersta kapell, Stockholm. Makarna fick följande barn:

1. Helge Söderblom, född 8 januari 1896 i Paris, redaktör i TT, död 1 juli 1932.
2. Brita Söderblom, född 31 december 1896 i Paris, död 16 januari 1989. Gift 1919 med ärkebiskopen Yngve Brilioth.
3. Sven Söderblom, född 24 januari 1898 i Paris, affärsman i USA, död i maj 1976.
4. Ingrid Söderblom, född 10 februari 1899 i Paris, död 23 oktober 1900.
5. Staffan Söderblom, född 14 juli 1900 i Paris, envoyé, död 11 december 1985.
6. Lucie Söderblom, född 16 januari 1902, död 10 december 2002. Gift 1924 med biskop Arvid Runestam.
7. Yvonne Söderblom, född 30 oktober 1903, död 8 januari 1990. Gift 1929 med biskop Algot Anderberg.
8. Jan Söderblom, född och död 24 januari 1905.
9. Jon Olof Söderblom, född 27 juni 1906, handsekreterare hos statsministern, därefter förste kanslisekreterare i utrikesdepartementet, död 15 januari 1981.
10. Carl Söderblom, född 7 april 1908, affärsman i Buenos Aires, död 15 februari 1967.
11. Lag Söderblom, född 4 juni 1912, läroverksadjunkt vid Stockholms samgymnasium, död 14 mars 1989.
12. Gustaf Söderblom, född 6 juli 1914 i Leipzig, kapten vid Södermanlands regemente, därefter komminister i Bälinge och Åkerby, död 27 juni 1998.

Hans syskon:

• Johan Fredrik f. 1864, d. 1865
• Johanna Margreta (Hanna), f.1867 i Trönö, Gävleb. län
• Knut Svante Nicolaus, f. 1870, musikintendent och kapten i amerikanska armén, Kalifornien
• Johan Tyko, f.1872 i Trönö, Gävleb. län, agronom, jordbrukskonsulent i Västerbottens län, död 22 april 1940 i Degerfors, Västerb.l.
• Amalia Elisabeth f. 1875, d. 1881.
• Elsa Amalia , f.1883 i Hälsingtuna, Gävleborgs län, gift med Johannes Englund, lantbrukare i Dala-Järna.

Psalmer

Söderblom finns bland annat representerad i 1986 års psalmbok med originaltexten till ett verk (nummer 445), en översatt psalm (nummer 171) och en den välbekanta tonsättningen till psalmen I denna ljuva sommartid som används till flera psalmer (nummer 198, 200, 304, 310 och 518).

• För alla helgon (1937 nr 147, 1986 nr 171) 1911 översatt William Walsham Hows engelska psalm från 1864.
• Gud, vår Gud, vi lovar dig (1937 nr 603, 1986 nr 1) en bearbetad variant 1915 av Te Deum med titelraden O Gud, vi lova dig, O herre vi bekänna dig bearbetat Laurentius Petris översättning från 1563.
• Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten (1937 nr 72, 1986 nr 445) diktad 1928 (v. 1 efter Karl Geroks tyska psalm från 1857)

• I denna ljuva sommartid (1986 nr 200) tonsatt 1916. Samma melodi som används till
  • Hur härligt vittna land och sjö (1986 nr 518)
  • Likt vårdagssol i morgonglöd) (1986 nr 198)
  • Lär mig, du skog, att vissna glad (1986 nr 304)
  • O Gud, du mig ej överger (1986 nr 310)

Övrigt musikintresse

Söderblom var också intresserad svensk folkmusik och deltog som arrangör av spelmansstämmor.

Källor

• Händelser man minns - en bokfilm 1920-1969, fil dr Harald Schiller
• Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, red. Gösta Thimon, Uppsala 1963.

Noter

¹ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003

Sveriges ärkebiskopar
Företrädare | Efterträdare
Johan August Ekman | Erling Eidem