Gottfrid Billing

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Axel Gottfrid Leonard Billing, född 29 april 1841 i Önnestad, Kristianstads län, död 14 januari 1925 i Lund, kyrkoman och politiker (konservativ). Son till lanträntmästaren Magnus Billing och Hedvig Charlotta Collin. Gift 1868 med Frida Bring, dotter till biskop Ebbe Gustaf Bring och Ulla Ehrenborg. Far till Einar Billing, kusin till Tore Billing. Billing är en stor skånsk släkt, känd sedan 1600-talet.

Gottfrid Billing var professor i praktisk teologi vid Lunds universitet 1881, biskop i Västerås 1884, överhovpredikant 1885^[1] biskop i Lunds stift 1898 riksdagsledamot (första kammaren 1889-1906 och 1908-1912, ledamot av Svenska Akademien 1900.

Gottfrid Billing föddes i Önnestad utanför Kristianstad som son till en välbärgad familj. I början av 1860-talet skrev han sig sig som teologie studerande vid Lunds Universitet; det var i Lund han kom att ha sin bas under större delen av sitt yrkesverksamma liv.

Billing företrädde en mycket konservativ politisk uppfattning som ibland har kallats för oscariansk efter kung Oscar II. 1881 blev han professor inom praktisk teologi vid Lunds universitet och tre år senare blev han utnämnd till biskop i Västerås stift. I Västerås kom han att fördjupa sina kontakter med kungahuset, vilket var en anledning till att han utnämndes till överhovpredikant 1885. Under tiden fram tills han blev biskop i Lund 1898 företrädde han Västerås i riksdagens första kammare på den konservativa bänken. När en ny ärkebiskop skulle utses 1900 fick Gottfrid Billing förfrågan om han ville ställa upp efter Anton Niklas Sundberg, ett erbjudande han tackade nej till. Däremot tackade han ja till att överta Sundbergs plats i Svenska Akademien, en plats han behöll till sin död 1925.

Som hovpredikant kom Gottfrid Billing att stå kungahuset och inte minst kung Gustaf V mycket nära. Han var en väl sedd gäst på Stockholms slott och delade ungefär samma politiska uppfattning som kungen själv; till Bondetåget 1914 sände han kungen ett stort gratulationstelegram där han lyckönskade kungen och gav sitt fulla stöd till kungens handlande. I riksdagsdebatterna motsatte han sig varje förslag som innebar utökad allmän rösträtt; polemiken riktade sig inte minst mot liberalerna i kammaren som han såg som det största hotet mot samhället. Teologiskt företrädde Billing inom kyrkan en mycket konservativ bibeltolkning. I en debatt som pågick inom den Svenska kyrkan omkring 1908-1910 angående Djävulens existens förfäktade Billing den åsikten att Djävulen fanns eftersom Frälsaren själv hade sagt så, detta i strid mot bland andra Nathan Söderblom som menade att debatten om Djävulens existens var dumheter.

Billing valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908.

Efter nödåren i spåren av Första världskriget drog sig Billing tillbaka från den offentliga samhällsdebatten och förblev biskop i Lund, ledamot inom Svenska Akademien och överhovpredikant vid kungahuset tills han dog 1925. Gottfrid Billing företrädde en mycket konservativ syn på samhället och inom teologin och anses ibland vara ett exempel på en riktigt oscariansk ämbetsman.

Billing är begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Biskop Gottfrid Billings gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Källor

• Bakom den gyllene fasaden - Gustaf V och Victoria, Gustaf von Platen 2003

1. ↑ Salmonsens konversationsleksikon (Projekt Runeberg)