Einar Billing
Från Rilpedia
Einar Magnus Billing, född 6 oktober 1871 i Lund, död 17 december 1939 i Västerås, var biskop i Västerås samt teologie professor.
Efter skolgång i Lund och Västerås (där fadern Gottfrid var biskop) blev Billing student i Uppsala, där han tog fil.kand.-examen 1891, teol. kand. 1898 och blev prästvigd för Lunds stift år 1900. Han var ordförande i Föreningen Heimdal 1896. Samma år som Billing prästvigts utnämndes han till docent i dogmatik och moralteologi i Uppsala samt till regementspastor vid Uppsala artilleriregemente.
Mellan åren 1901 och 1908 var Einar Billing prebendekyrkoherde i Hagby och Ramsta församlingar, sydväst om Uppsala, och samtidigt extraordinarie professor. Om hans och familjens liv i Hagby står att läsa i hustrun Gerda Billings bok "Den oförglömliga prästgården".
År 1909 blev Billing ordinarie professor och teol.dr. två år senare (1911), och 1918 kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling i Uppsala. Billing utnämndes 1920 till biskop i Västerås, där han förblev till sin död den 17 december 1939.
Einar Billing är mest känd för sin folkkyrkoteologi som bland annat utvecklas i hans "Herdabrev till prästerskapet i Västerås stift" 1920.
Psalmer
Han är som psalmdiktare känd för den 11 verser långa psalmen
- Nu gläd dig, min ande, i Herran (nr. 272 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990).
| Företrädare: Olof Molin |
Föreningen Heimdals ordförande 1896 |
Efterträdare: Arvid Nordlindh |
| Företrädare: Nils Lövgren |
Biskop i Västerås stift 1920–1939 |
Efterträdare: Johan Olof Cullberg |
|
||||||||
