Från Rilpedia

Den här artikeln handlar om tätorten Västerås. För kommunen Västerås, se Västerås kommun.

Västerås Siffrorna avser orten
Läge	59°36′36″N 16°32′46″O / 59.61, 16.54611
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Kommun	Västerås kommun
Folkmängd(2005)	107 005 invånare
Area(2005)	5 173 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Västerås är en tätort i Västerås kommun i Västmanland. Västerås är residensstad för Västmanlands län, stiftsstad för Västerås stift och centralort för Västerås kommun. Västerås är Sveriges femte största tätort med 107 005 invånare (2005).^[2]

Västerås kallas även för Mälarstaden och även lite skämtsamt för Gurkstaden. Det sistnämnda tack vare ett frekvent odlande av gurka och Västeråsgurkan som började odlas på 1700-talet.

Innehåll 1 Namnet 2 Västerås stadsbild 2.1 Broar 2.1.1 Lista över broarna (norrifrån) 2.2 Torg 2.3 Parker 3 Befolkningsutveckling 4 Historia 4.1 Tillkomsten 4.2 Medeltid 4.3 Gustav Vasas tid 4.4 1600-talet 4.5 Bränder 4.6 Stadshotellets tillkomst 4.7 Industrialiseringen 5 Näringsliv 6 Kommunikationer 6.1 Vägar 6.2 Flyg 6.3 Järnväg 6.4 Hamn 6.5 Busstrafik 6.6 Cykel 7 Kultur 7.1 Teater 7.2 Konst 7.2.1 Offentliga konstverk 7.3 Musik 7.4 Litteratur 7.5 Museer 8 Sport 9 Shopping 9.1 Köpcentrum/gallerior 9.2 Stormarknader 10 Kända profiler 11 Kuriosa 12 Referenser 13 Externa länkar

Namnet

Staden hette tidigare Westra Aros, där Aros betyder åmynning och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Namnet förkortades under 1200-talet till Westraarus^[3]. Under 1400-talet förkortades namet till Westerars 1415 eller Westraars 1415 men även former som Westrasse (1417), Vesteras (1419) och Westaros (1420) förekommer. Dessa tidiga exempel på stavning utan 'r' har tolkats som en möjlig extern påverkan på ortnamnsformens utveckling av skrivare som inte varit bekanta med orten, ett av breven är utfärdat av kung Erik. Under 1500-talet börjar 'a' skrivas som 'å', t.ex. Vesterå(h)rs som är den vanligaste formen i Gustaf I:s registratur 1560 där även flera exempel på stavning utan 'r' förekommer. ^[4] Aros har sammandragits så att formen ā(r )s har uppstått. ^[5] Den sammandragna formen ās blev på 1400-talet 'ås', genom att långt 'a' generellt utvecklades till långt 'å'. ^[6] Att efterledens slutliga form har blivit -ås har nog underlättats av att Västerås ligger ett stycke väster om en ås, Badelundaåsen.

Östra Aros låg vid Fyrisåns utlopp i Mälaren och var nuvarande Gamla Uppsalas hamn. Dagens Uppsala ligger inte vid Mälaren utan längre inåt landet.

Västerås stadsbild

Västerås centrala delar har delvis behållit sin stadsplan från medeltiden^[7]. Kvarteren norr om domkyrkan, Kyrkbacken, samt längs Svartån har sparat en ålderdomlig prägel av med gamla hus och gårdar i korsvirke och knuttimrat. Västerås domkyrka härstammar från tiden från eller före 1100-talet. Vid domkyrkan finns hus från medeltiden, biskopsgården och konsistoriegården. Bägge husen är dock delvis ombyggda under 1600- och 1700-talet. Västerås slott uppfördes som en försvarsanläggning på 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggt flera gånger. Efter en brand 1737 byggdes slottet upp under Carl Hårlemans ledning.

Erik Hahr var stadsarkitekt i Västerås under åren 1909-1935 då industrialiseringen satte sin prägel på Västerås bland annat genom att Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA bildades. Hahr skapade en stad med historisk atmosfär och karaktär av expansiv industristad^[7]. Bland de mer moderna byggnaderna märks Västerås stadshus med sitt höga klocktorn, ritat av Sven Ahlbom och skrapan som är Sveriges femte högsta skyskrapa. De centrala delarna av Västerås är utformade med gågator och torg. Torghandel förekommer varje dag men är främst en sommarföreteelse. Många äldre hus har flyttats från de centrala delarna till Vallby friluftsmuseum, där det även finns gamla västmanländska gårdar.

Broar

Vid mötet mellan Svartån och kungens eriksgata fanns till en början ett vad där man kunde ta sig över vattnet. Det ungefärliga läget borde vara vid dagens Apotekarbron, under medeltiden kallad Torgbron eftersom stadens handelsplats och torg var beläget på dess östra sida.

Därpå tillkom Slottsbron mellan Munkholmen och slottet, samt två broar över Lillån. Efter 1600-talets reglering tillkom även Storbron i Stora gatans sträckning.

Det fanns alltså tre broar över Svartån inom staden fram till 1867 då Skarpskyttebron uppfördes av Sam Lidman. Den ursprungliga gångbron i trä är idag ersatt av en kraftig betongbro som en del av Cityringen. Numera finns det många broar över Svartån mellan Mälaren och Norra Vallby.

Lista över broarna (norrifrån)

• Billstabron (Norrleden)
• Vallbybron (E18)
• Skerikebron (vid Karlslund)
• Falkenbergska kvarnen (gångväg)
• Skarpskyttebron (Norra Ringvägen)
• Djäknebron (gång- och cykelväg)
• Biskopsbron (Biskopsgatan)
• Prästbron (gång- och cykelväg)
• Apotekarbron (Kungsgatan)
• Storbron (Stora Gatan)
• Slottsbron (Skepparbacken-Fiskartorget)
• Våghusbron (Södra Ringvägen)
• Järnvägsbron (järnväg)
• Strandbron (Sjöhagsvägen-Kungsängsgatan)
• (namnlös gång- och cykelbro)

Torg

Torghandel förekommer på Stora Torget. Exempel på andra torg inom Västerås är Bondtorget, Fiskartorget, Sigmatorget, Aseatorget och Viktor Larssons plats.

Parker

• Botaniska trädgården - I centrum av Västerås mellan Rudbeckianska skolan och Stadsbiblioteket ligger Sveriges äldsta gymnasieträdgård.
• Djäkneberget - Ett parkområde strax utanför Västerås cityring med utsikt över staden.
• Mästermanskälla - Mästermans källa ansågs vara Västerås bästa källa. Mästerman var en bödel, som hade sin bostad på Kyrkbacken. I dag är brunnen en källa kring ett grönområde som är öppen för allmänheten.
• Rudbecksparken - Parken ligger mitt i stadsdelen Herrgärdet, ett utsparat kvarter som anlades till park.
• Stadsparken - Stadspark i centrala Västerås.
• Tessinparken - Tessinparken byggdes 1994 på en överbliven gräsyta och bildar nu en park längs Vasagatan. Avenboks- och idegranshäckarna bildar skydd mot trafiken och ger platsen en oaskänsla. I parken står Carl Eldhs skulptur Eve.
• Utanbyparken - Liten park med perennplanteringar.
• Vasaparken - Vasaparken är den största parken i centrala Västerås. Den ligger omgiven av stadshuset, konstmuseet, slottet, konserthuset och järnvägsstationen. Parken var ursprungligen en trädgård, placerad på Munkholmen, som Gustav Vasa beslutade att anlägga 1541.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Västerås
År			Invånare
1990			98 233
1995			100 861
2000			102 548
2005			107 005
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

Västerås kommun: 134 087 (08-06-30) invånare

Historia

Tillkomsten

Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Västerås räknas som stad från år 990 och kommer därför efter Skara (988) men tillsammans med Lund (990) och Sigtuna (990) på lista över städer i Sverige efter årtal. Officiellt firade Västerås Stad sitt 1000-årsjubileum sommaren 1990. Westra Aros var redan på vikingatiden en betydande handelsplats där den låg vid Svartåns mynning. Handelsplatsen Birka gick under och avfolkades i slutet av 900-talet. Vikingatågen ledde till ökad handel och köpmännen började se sig om efter nya handelsplatser. Det blev då naturligt att välja bosättningen vid Svartåns mynning. Läget var bra och trakten hade redan ett utvecklat nät av förbindelser.

Medeltid

I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift, här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Inom Västerås stad har man ännu inte funnit någon 1100-talskyrka. Däremot avslöjar två arkeologiska undersökningar vid 1970-talets början spår av tidig kristendom. I kvarteret Johannes (mellan Svartån och Bondtorget) fanns en stor kristen gravplats som redan på 1200-talet doldes av den första bebyggelsen. Dateringar har angett tiden för de äldsta av de ca. 100 påträffade skeletten till 1100-talet, möjligen tidigare. År 1320 nämns i en skrift den "gamla kyrkogården". Teorier har gjort gällande att den äldsta kyrkan i Västerås också skulle ligga i det området^[8]. Under 1200-talet anlades även ett kloster på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger) och vid hamninloppet fanns nu en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.

Gustav Vasas tid

Under två månader 1501 belägrades Västerås slott av Sten Sture den äldre som vid sin död 1503 kontrollerade nästan hela Sverige. 1511 var danske kungen Kristian på marsch in i Västergötland. Västerås biskop, Otto Olavi (Svinhufvud), anlitades som förhandlare med dansken. Efter många turer anklagades Otta att vara danskarnas lakej, och greps i domkyrkan för att spärras in i Västerås slott. Sommaren 1520 intogs slottet av danskarna som förde med sig Otto till Stockholm. Kristian II kröntes till kung och blodbadet följde. Motiv till avrättningarna fick kungen bland annat i de klagomål som biskop Otto framfört över den behandling han och övriga fängslade fått utstå. Utanför Västerås blev Gustav Vasa och dalkarlarna angripna 1521 av danskarna. Slaget om Västerås, som finns beskriven i Peder Swarts krönika från 1560, blev en stor framgång för Vasa och klostret intogs i maj 1521, slottet 1522^[8]. Peder Swart var biskop i Västerås fram till sin död 1562. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa avskaffade katolicismen, samt Västerås arvförening 1544 då Sverige blev ett arvkungadöme.

När bergshanteringen kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås. Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva var troligen anledningen till att Västerås var landets enda myntort mellan 1538 till 1540. Till denna bild kan också fogas den stora medeltida myntskatt, Västeråsskatten, som hittades 1972 i centrala Västerås, med totalt 16 332 mynt, som är den tredje största i Sverige ^[9].

1600-talet

1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges äldsta gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet år 1623. Rudbeckius var även en föregångsman kring skolform för flickor. 1630 startar han den första flickskolan. Bägge skolorna låg alldeles i anknytning till Domkyrkan och även, den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.

Bränder

Västerås har drabbats av flera stadsbränder, bland annat 1714. I och med denna nyanlades en trädgård på dåvarande Munkholmen där Gustav Vasa först anlade en kungsträdgård med odlingar av bland annat äpple, päron och humle. Trädgården ombildades under 1800-talet till en stor centralt belägen park, Vasaparken.

Stadshotellets tillkomst

1898 uppkom planerna på ett stadshotell i Västerås där bland annat hotell, restaurang, frisersalong, spritbolag och festvåning skulle finnas. Efter många stridigheter och efter fem års beslutsvånda invigdes det nya stadshuset(stadshotellet?) 1907. Arkitekt Erik Hahr hade då skapat en jugendbyggnad som än i dag räknas till en av Sveriges vackraste byggnader. På hotellets bakgård uppfördes dessutom ett stall och ett punschbränneri, även det ritat av Hahr. Strax efter invigningen bytte man namn till Stadshotellet. Hotellet innehöll 40 rum, stora matsalar, festvåning, musikkafé och ett systembolag. Som första byggnad i Västerås införde man även vattentoaletter, vilket på den tiden var oerhört lyxigt och ett tecken på modernt framåtskridande. Sedan 1988 har hotellet drivits av Elite Hotels.

Industrialiseringen

Västerås nästa era kom i och med industrialiseringen då bland annat ett turbinhus vid Svartån uppfördes 1891. Denna energiproducerande byggnad blev avgörande för Elektriska Bolagets flytt av Kraft- och belysningsbolaget från Arboga till Västerås. 1890 hölls bolagsstämma på rådhuset i Västerås vilket ledde till att det Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA var bildat. Numer känt under namnet ABB. 1917 togs Västerås ångkraftverk, byggt av Kungliga vattenfallsstyrelsen, i drift.

I Västerås startades också Nordiska Metallaktiebolaget tillverkning av halvfabrikat i koppar, mässing och aluminium. Genom Aseas elektricitetshantering skapas möjligheten för en industri med tråddrageri, valsverk, tubdrageri, metallpress, gjuteri, mekanisk verkstad och ammunitionstillverkning. Nordiska Metallaktiebolaget slås samman 1907 till Aktiebolaget Svenska Metallverken. 1910 struktureras företaget om och Nya Aktiebolaget Svenska Metallverken bildas. Man byter namn till AB Svenska Metallverken 1914, ett namn som man behåller till 1969 då Gränges köper Metallverken och Gränges Essem bildas. I dag är metallindustrin en liten del av industrin i Västerås med namnet Outokumpu Copper.

Staden växte jämförelsevis mycket fort från 1890-talet. Om Arboga står som jämförelse så hade de cirka 4500 invånare medan Västerås hade cirka 8000 invånare. 30 år senare, eller 1920, så hade Västerås 30 600 invånare och Arboga 5100. Expansionen illustreras av att Västerås avancerat från ställningen som rikets 25:e stad vid 1800-talets mitt till den femte (2007).

Exempel på företag som startats i Västerås är dels ICA som 1938 startades efter möte i Västerås genom ett initiativ av bland annat Hakon Swenson och dels klädesmodekedjan Hennes & Mauritz som grundades 1947 av Erling Persson med en butik på Stora gatan i Västerås. Sveriges första återförsäljare för Ford fanns även i Västerås.

Näringsliv

Industrin är fortfarande betydande men handel, kommunikationer och service dominerar idag. Inom Västerås finns ungefär 3 700 registrerade aktiebolag^[10]. Ett expansivt branschområde är den industriella informationsteknologin och automation som tillsammans med Mälardalens Högskola och Teknikbyn utgör ett inom området nationellt och internationellt kunskapscentra.

Inom den offentliga sektorn finns idag cirka 20 000 anställda. Inom handel och servicenäringen arbetar idag cirka 25 000 personer. Största offentliga arbetsgivare är Västerås stad med cirka 11 000 anställda. Största industri är ABB med cirka 4 500 anställda^[10].

I Västerås finns:

• ABB
• Alstom Power Generation AB
• Bombardier Transportation, Bombardier
• Enics Sweden AB
• ICA Handlarnas AB
• KF Svenska Detaljhandelsaktiebolaget
• Mälarenergi AB
• Mälardalens högskola
• Peab Mellersta AB
• Posten Sverige AB
• Rikspolisstyrelsen
• Samhall Vasa AB
• Västerås Technology Park / Teknikbyn med ca 200 företag (september 2005)
• Westinghouse Atom AB

Kommunikationer

Vägar

Europaväg 18 går i öst-västlig riktning genom kommunen. Till den ansluter norrifrån riksväg 56, 66 - Industrileden från Fagersta, och riksväg 56 söderifrån från Eskilstuna.

Flyg

Från Västerås flygplats Hässlö finns utrikestrafik till London, Fuerteventura, Kreta, Detur i Turkiet samt till Thailand.

På Johannisbergs flygfält, i den västra stadsdelen, finns ett sportflygfält med fallskärmshoppning, segelflyg med mera.

Järnväg

Förbindelser med bland annat ett tåg i timmen (varje halvtimme i rusningstid), helger och sommartid varannan timme, till och från Stockholm, restid 53-59 minuter. Mälarbanan som binder samman Stockholm - Västerås - Örebro går genom stan i öst-västlig riktning. Via denna sträckning finns trafik till Göteborg och Malmö. I Nordlig riktning finns tåg mot Sala och norrut. Söderut finns tåg mot Eskilstuna, Norrköping och Linköping. Via järnvägen skickas också en mängd gods, mest i form av container. Västmanlands lokaltrafik har spårbunden länstrafik enligt tidtabell.

Hamn

Västerås har Nordens största insjöhamn. Bland ankommande gods märks mineraloljor, kol och koks samt järnskrot och järnlegeringar. Avgående gods är främst gods i container. Från hamnen kan man också ta färjor till öar i Västeråsfjärden som till exempel Östra holmen, Ridön, Skåpholmen, Almö Lindö, Elba. Taxifärjor förekommer också. Gästhamn för båttrafik finns i centrala Västerås.

Västerås hamnområden för större godstrafik består av Östra hamnen och Västra hamnen. Större småbåtshamnar finns nordost om Västra hamnen, centralt beläget vid Svartåns mynning och vid Notudden.

Busstrafik

I Västerås är busstrafiken hanterat av Västmanlands lokaltrafik. Företaget ägs till hälften av kommunerna i länet och den andra av landstinget.

Cykel

I Västerås finns 34 mil cykelvägar^[11] och märkta cykelleder för längre turer. Speciella cykelkartor finns framtagna för att beskriva cykelvägar och huvudstråk i Västerås tätort till stöd för motion, fritid och kultur.

Kultur

Teater

I Västerås finns både professionella teatergrupper och amatörteaterföreningar som Teater Västmanland, 4:e teatern, Teater Tropos, Studio Westmannia och Teater Oliver.

Västerås teater invigdes 1915. I dag spelas teater på tre scener på Västerås Teater samt på utomhusscenen på Vallby friluftsmuseum. Nere i hamnkvarteren finns även Teater Västmanlands barn- och ungdomsscen Sigurdteatern. Även i Culturen i Kopparlunden och i Växhuset, vid Viktor Larssons plats, finns scener för teater, dans och musik. I Culturen har också teatergruppen 4:e teatern sin hemmascen och i Växhuset har Teater Tropos sin basverksamhet.

Konst

Västerås konstmuseums samlingar går tillbaka till 1919 då Västerås konstförening grundades. Under många år byggde föreningen successivt upp konstsamlingen som i dag omfattar cirka 8 000 verk av framför allt svenska konstnärer. År 1972 övertog Västerås stad konstsamlingen och har sedan dess drivit museiverksamheten, genom Västerås konstmuseum, i det gamla rådhuset vid Fiskartorget.

Bland samlingarna finns konstnärer representerade som Bror Hjorth, Ivan Aguéli och Eric Grate. Bland de äldre representerade verken finns bland annat en utmärkt samling av ett trettiotal teckningar gjorda av historiemålaren Carl Gustaf Hellqvist (1850–1890). Bland de senaste inköpen är konst av Charlotte Gyllenhammar och Anneè Olofsson. Bland övriga nyförvärv finns verk av Helen Dahlman, Andreas Eriksson, Peter Johansson, Eva Lindström, KG Nilson, Helmtrud Nyström och Rickard Sollman^[12].

Offentliga konstverk

Den offentliga konsten inom Västerås hanteras av Västerås konstmuseum. Det finns ungefär 300 offentliga konstverk som ägs av Västerås Stad. Utav dessa finns över hundra offentliga konstverk inom cityringen. ^[13] Nedan följer ett litet urval av offentliga konstverk inom kommunen.

Västerås fick sitt första offentliga konstverk då Gustav Vasas byst av CG Qvarnström avtäcktes 1864 i Vasaparken. Det skulle dröja till 1919, 55 år, innan nästa skulptur, Vattenlek av Elmberg, placerades ut i Stadsparken.

Vindarnas grotta av Eric Grate, invigdes 1969. Det beställdes i samband med byggandet av Västerås stadshus. Grottan är format likt ett segel som tar emot de ljudande vindarna, ljudet av klockspelet från Stadshustornet och bruset från Svartån.

Aseaströmmen, invigt 1989, av konstnären Bengt Göran Broström på Stora torget i Västerås har blivit en populärt konstverk i stadsbilden. Verket föreställer arbetare som cyklande tog sig till och från jobbet i 1930–50-talens Västerås.

Fasadutsmyckning är en fasadutsmyckning i hårdbränd lera från 1960 av Per Lindecrantz.

Sommarsöndag är en staty i brons, föreställande ett ungt par och är cirka två meter hög. Konstnär Oscar Antonsson. Den står invid Köpingsvägen vid Sundemans backe, mellan Stallhagen och Oxbacken.

Västeråskonstnären Mikael Genberg har blivit internationellt uppmärksammad för sina installationer på temat alternativa boendemiljöer. Hotell Hackspett är hotellet där gästen hissas upp i ett träd 13 meter över Vasaparken. På Utter Inn i Mälaren bor gästen under vattenytan, med panoramafönster åt alla håll.

Ett av de nyare konstverken i Västerås är den sju meter långa och 2,3 meter höga Windshield som är placerad i Östra hamnen. Det är ett vindskydd i hårdplast som går att flytta längs en tågräls i en cirkel med 14 meters diameter. Konstnären Carsten Höller betraktas som en av samtidens internationellt mest framstående konstnärer^[14].

Exempel på andra konstverk i Västerås är:

• Instabil av Lars Englund, vid konstmuseet vid Fiskartorget (1994)
• Tjuren av Allan Runefelt, pryder sin plats vid Stadshuset Fiskartorget (1963)
• Utsmyckning av stadshusets västfasad är gjord av Lennart Källström (1962–1966)
• Vardag (Tvätterskan) av Yngve Andersson (1968) är placerad vid Djäknebron
• På Viktor Larssons plats finns Kunskapens träd placerad utanför Växhuset
• Familjen i brons av Ivar Johnsson från 1957, Östra Ringvägen

Musik

Västerås Sinfonietta är en av Sveriges äldsta orkestrar med rötter i det musiksällskap som startades 1883. Orkestern består av 30 musiker anställda på halvtid, orkesterchef, Hannu Koivula som chefdirigent/konstnärlig ledare sedan 2002, inspicient samt not- & publikansvarig.^[15].

Länsmusiken i Västmanland har i uppdrag att stötta och utveckla musik- och danslivet i Västmanlands län, inklusive inom Västerås stad. Vestmanniaensemblen är Länsmusikens enda fasta musikerkonstellation. Man håller ett stort antal konserter med cirka 78 000 besökare för år 2006^[15]. De offentliga konserter är sammansatta av olika sorters musik; kammarmusik, jazz, folkmusik och underhållning är huvudgenrerna. För kammarmusiken svarar framför allt länets tre kammarmusikföreningar i Skinnskatteberg, Köping och Västerås samt enskilda arrangörer. För jazzmusiken finns Jazzligan i Fagersta, Sala Jazzklubb samt Jazzens Vänner i Västerås. Ett blandat utbud, gärna med inslag av folkmusik, erbjuds av bland andra Arboga Musikförening och Musik i Hed, länets musik- och kulturskolar samt kommunernas kulturförvaltningar. Speciellt jazzscenen i Västerås har fått genomslag såväl nationellt som internationellt.

Västerås konserthus invigdes den 7 september 2002. Under verksamhetsåret 2005 hade konserthuset sammanlagt 94 259 besökare vid 212 evenemang. Västerås konserthus har två salar med 900 respektive 200 platser.

Litteratur

Västerås stadsbibliotek består av ett huvudbibliotek, sex filialer, en bokbuss och en webbplats.

I Västerås föddes den internationellt berömde författaren och filosofen Lars Gustafsson.

Västerås stad inrättade 1997 ett litterärt pris, Tomas Tranströmerpriset, för att hedra poeten Tomas Tranströmer som var bosatt i Västerås under tiden 1965-2000. Prisets ändamål är att belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda. Priset utdelas vartannat år till en lyriker från Norden eller annat land som gränsar till Östersjön.

Museer

• Västmanlands läns museum
• Västerås konstmuseum
• Vallby friluftsmuseum
• Västerås skolmuseum
• Västerås flygmuseum
• Västerås fritidsbåtsmuseum
• Domkyrkans museum

Sport

• De "grönvita" Västerås SK är Sveriges mest framgångsrika bandylag genom tiderna med sina 18 SM-guld. Klubben bildades den 29 januari 1904.
• Västerås Ryttarsällskap, VRS, bildades 1948 av två sammanslagna ridklubbar - Västerås Ridklubb och Arosryttarna. Västerås Ryttarsällskap är medlemmar av Svenska Ridsportförbundet och en del av Västmanlands Ridsportförbund och tävlar i högsta ligan, Ridsportallsvenskans Elitserie i banhoppning och har även lag i ponnyernas Div I och ett dressyrlag i Div III. Västerås Ryttarsällskap är en ideell förening med ca 701 medlemmar i alla åldrar. Föreningens syfte är att erbjuda medlemmar ridning och utbildning till häst. För att kunna åstakomma detta samarbetar föreningen med Rocklunda ridskola. Föreningen består även av en tävlingssektion som anordnar hopptävlingar två gånger om året och en aktiv ungdomssektionsstyrelse som bland annat blivit utsedd till årets ungdomssektion 2008 av distriktet. Västerås Ryttarsällskap består också av en mycket aktiv handikappsektion.
• Gideonsbergs IF:s damlag som spelar i div 1 norra (2006) och som vunnit SM-guld 1992 samt NM-guld 1993. 1993 vann de svenska cupen för damer. De har dessutom två förlorade SM-finaler från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Mest kända profiler är Gunilla Axen och Åsa Jakobsson. De ligger just nu femma i damallsvenskans maratontabell.
• Västerås Hockey, VIK Västerås Hockey Klubb, som spelar i Allsvenskan i ishockey. Den största framgången är vinst i elitseriens grundomgång i början av 90-talet. 2000 åkte VIK ur elitserien och gick i konkurs. På hösten startade klubben om i lägsta divisionen som de omedelbart vann. I historiken finns två SM-brons från 60-talet.
• IVH Västerås damlag som spelar i högsta serien och är etta i handbollens maratontabell. I början av 90-talet var de uppe i ett flertal SM-finaler och vann 1992
• Västerås SK Fotboll som spelar i Norrettan.(2006) Har mestadels spelat i näst högsta divisionen. Har spelat i allsvenskan ett flertal gånger, senast 1997
• Västerås Friidrottsklubb är år 2008 värd för SM i friidrott.
• Rönnby Tigers som länge varit ett av Sveriges elitserielag i daminnebandy. Blev 2006 SM-tvåa efter finalförlust i Globen. Rönnby vann SM-guld 2007 efter seger mot IKSU i Globen.
• Västerås Slalomklubb är en av Sveriges första slalomklubbar. Bildades 1945 och var på 80-talet den största klubben i Sverige!
• Västerås Roedeers är en amerikansk fotbollsklubb som startades 1989 av Bo-Göran Lundqvist och som för närvarande (2008) spelar i Division II Östra.
• Westerås Baseboll som är Sveriges första baseboll klubb startades 1910 (hette då Västerås Bäsbollklubb). Man hade sina glans dagar i mitten av -90 talet då man spelade i Elitserien.

Shopping

Köpcentrum/gallerior

Multicenter som finns i Västerås Centrum består av varuhusen Punkt, Gallerian, Centra och Skrapan. Även Arosian och Sigma finns i anslutning till Stora Torget och Stadshotellet.

År 2008 invigdes även den nya postgallerian, i gamla postkontorets lokaler.

Stormarknader

Coop Forum finns inom Västerås på Stenby som inte bör förknippas med platsen som finns på denna site. En nyöppnad Coop Extra ligger vid det sk Röda Torget. Korsningen Björnövägen/Stora Gatan

ICA Maxi finns inom Västerås på två platser, Erikslund och Hälla.

Willys 2 stormarknader med det namnet finns inom Västerås på Hälla Syd och Erikslund.

Ikea ligger på handelsområdet Hälla och invigdes i November 1984, då företaget flyttade från Köping. Senast grundaren Ingvar Kamprad var på besök i det med IKEA-mått lilla varuhuset var i augusti 2006.

Kända profiler

Personer som bor eller har bott i Västerås, eller har sitt ursprung i staden:

• Bo Setterlind - Författare
• Curt Lundmark - Ishockey
• Johan Ryström - Golf
• David Dalmo - Dans
• Fredrik "Benke" Rydman - Dans
• Lars Ekborg - Skådespelare
• Lars Färnlöf - Musiker
• Little Gerhard - Musiker
• Kjell Höglund - Musiker
• Hans Johansson - Bandy
• Ola Johansson - Bandy
• Magnus Lindgren - Musiker
• Andreas Lindh - Ishockeyspelare
• Markus Oscarsson - Kanot
• Mikael Genberg - Konstnär
• Mikael Samuelson - Artist
• Nicklas Lidström - Ishockey
• Olof Thunberg - Skådespelare
• Per Fosshaug - Bandy
• Pandora - Artist
• Stefan 'Lillis' Jonsson - Bandy
• Sebastian Fronda - Artist
• Patrik Isaksson - Simmare
• Pär Mårts- ishockey
• Pontus Kåmark - Fotboll
• Promoe - Artist, Medlem i Looptroop
• Pugh Rogefeldt - Artist
• Rolf Lydahl - Skådespelare
• Samuel Fröler - Skådespelare
• Tomas Tranströmer - Poet
• Erik Axel Karlfeldt - Författare
• Gary Sundgren - Fotboll
• Stefan Pettersson - Fotboll^{[källa behövs]}
• Linda Rosing - Nöjesprofil
• Sussie Eriksson - Skådespelare
• Helena Bergström - Skådespelare^{[källa behövs]}
• Sten Jakobsson - VD för ABB Sverige^[16]
• Johan Gustafsson - Fotboll^{[källa behövs]}
• Lars Gustafsson - Författare
• Esbjörn Svensson - Musiker
• Thomas Thörnholm - låtskrivare/musiker^{[källa behövs]}
• Torbjörn Tännsjö - filosof
• Peter Popovic - Ishockey
• Tommy Salo - Ishockey
• Patrik Berglund - Ishockey
• Pär Arlbrandt - Ishockey
• Jonny Rödlund - Fotboll

Kuriosa

• Västerås systerstad är Lahtis (sen 1940)
• Västerås har 34 mil cykelbanor och cirka 30% av västeråsarna använder cykel till och från sitt arbete^[11].
• Erik XIV ligger begraven i Domkyrkan. Marmorkistan beställdes av Gustav III. Eftersom sarkofagen var för kort tvingades man att hugga av hans fötter och lägga dem bredvid. ^[17]
• Västerås kraftvärmeverk är 150 m högt.
• Domkyrkotornet är 92 meter högt. Dessutom har domkyrkan tre stjärnor i Guide Michelin/Green Guide^{[18] [17]}.
• Skrapan är 81 meter hög.^[17]
• Stadshustornet är 65 meter högt.^[17]
• Ottarkontoret är 64 meter högt.^[17]
• Västerås centrallasarett är 45 m högt.
• Västerås högst belägna punkt är Vedbobacken, 75 meter ö.h Skidbacke med ankarlift som anlades i slutet på 70-talet. Togs senare ur drift.
• Västerås har Nordens största insjöhamn.
• Västeråsgurkan började odlas på 1700-talet i Västerås av en tysk trädgårdsmästare som hette Bernhard Johan Bohnsack. Västeråsgurkan såldes i hela landet och exporterades även till Europa.^[17]
• Sista avrättningen i Västerås skedde 10 december 1900.^[17]
• Sveriges första konstfrusna bandybana invigdes 2 december 1956 på Rocklunda IP i Västerås.^[17]
• Sveriges högst belägna cocktailbar, Sky Bar, hittar man på 24:e våningen i Skrapan.
• I Västerås upptäcktes det första fallet av Galna ko-sjukan, BSE, i Sverige.^[17]
• Västeråsare anser sig bo på och inte i sitt bostadsområde. De bor exempelvis på Gideonsberg, Hammarby eller Viksäng (bostadsområden), men i Hökåsen, Dingtuna eller Irsta (kringliggande småorter). Detta pga att de äldsta stadsdelarna var just "berg", som man ju bor "på", och inte "i" - Gideonsberg, Pettersberg, Oxbacken, mm.
• Bilträffen Power Big Meet är en av de största evenemangen av sitt slag i världen för amerikanska bilar.
• I Västerås finns det hotell i både träd och under vatten, Hotell Hackspett och Hotell Utter Inn.^[17]
• Kallas ibland i ungdomlig folkmun för "Festerås" eller "Vässan".

Referenser

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
3. ↑ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 371
4. ↑ Karl Gustav Ljunggren, "Till utvecklingen av os, öse i ortnamn", i Namn och Bygd årgång 24 (1936) s. 129 f
5. ↑ Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 1922, s. 1178
6. ↑ Gun Widmark Det språk som blev vårt, 2001, s. 133
7. ↑ ^{7,0 7,1} BBL Bra Böckers Lexikon; tredje upplagan 1990
8. ↑ ^{8,0 8,1} Västerås 1000 år i centrum, av Annuswer, Bergqvist, Forsenius, Syse (Riksantikvarieämbetet och Västerås kulturnämnds skriftserie nr 23), Stockholm 1990
9. ↑ http://www.archaeology.su.se/content/1/c6/02/38/71/verksamhetsberattelse-2002.pdf Arkeologiska institutionen Stockholms universitet, Verksamhetsberättelse 2002
10. ↑ ^{10,0 10,1} Västerås kommun, http://www.vasteras.se
11. ↑ ^{11,0 11,1} http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=49 Västerås Mälarstaden
12. ↑ Västerås konstmuseum inköp 2005
13. ↑ [1] Konst i Västerås
14. ↑ Konst i Stadsmiljö
15. ↑ ^{15,0 15,1} Västmanlandsmusiken
16. ↑ ”Ledningen för ABB Sverige”. ABB. http://www.abb.se/cawp/seabb361/a5c35c3f9a6aa6a8c1256ca80032da3e.aspx. 
17. ↑ ^{17,0 17,1 17,2 17,3 17,4 17,5 17,6 17,7 17,8 17,9} http://www.vasterasmalarstaden.se/artikel.asp?strukturId=49 Västerås Turism
18. ↑ http://www.svenskakyrkan.se/vasterasdomkyrkoforsamling/Aktuellt/Pressmeddelande%202007-06-19.pdf Västerås domkyrkoförsamling - pressmeddelande 2007-06-19

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Västerås
  Bilder & media
• Nyheter Från Västerås
• Västerås stad
• Västeråsportalen Lokala reportage, evenemang mm för Västerås.
• Mitt Västerås Stadsguide med evenemang, väderprognos och lokala nyheter.
• Västerås Turistbyrå

v • d • r Sveriges residensstäder Nuvarande AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå Avskaffade residens L: Kristianstad · P: Vänersborg · R: Mariestad