Lahtis
Från Rilpedia
- Uppslagsordet Lahti leder hit; för herrgården som på finska heter Lahti, se Karlvik
Lahtis Lahti |
|||||||
|
|||||||
Kommunkod | 398 | ||||||
Län | Södra Finlands län | ||||||
Landskap | Päijänne Tavastland | ||||||
Läge - Latitud - Longitud |
60° 58′ 00″ N 25° 40′ 00″ E |
||||||
Administrativt centrum | Lahtis | ||||||
Yta - totalt - land |
154,5 km² 134,9 km² |
||||||
Folkmängd - Totalt Befolkningstäthet - inv/km² |
99 236 728 inv/km² |
||||||
Språkfördelning - finska - svenska - övriga |
% 0,28 % % |
||||||
Webbplats | www.lahti.fi | ||||||
Politik | |||||||
Kommun-/stadsdirektör | Jyrki Myllyvirta | ||||||
Kommunfullmäktiges ordförande |
Ulla Juurola (SDP) | ||||||
Kommunstyrelsens ordförande |
Ilkka Viljanen (Saml) | ||||||
Politisk fördelning |
(59 mandat) -Saml: 20 - SDP: 19 - Vf: 5 - Kd: 4 - Gröna: 4 - C: 3 - Sannf: 3 - FSP: 1 |
||||||
Administrativa data | |||||||
Landskapsförbund | Päijänne Tavastland | ||||||
Regioncentrum | Lahtis | ||||||
Härad | Lahtis | ||||||
Magistrat | Lahtis | ||||||
Skattebyrå | Päijänne Tavastland | ||||||
Sjukvårdsdistrikt | Päijänne Tavastland | ||||||
Försäkringskrets | Salpausselkä | ||||||
Nödcentral | Tavastlands | ||||||
Räddningsverk | Päijänne Tavastland | ||||||
Miljöcentral | Nyland | ||||||
Arbetskrafts- och näringslivscentral |
Tavastland | ||||||
EU-målområde | 2 |
Lahtis (tidigare Lachtis, finska Lahti) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Södra Finlands län. Staden har omkring 99 236 invånare (2007), vilket gör den till Finlands sjunde största och det femte största stadsområdet. Ytan är 154,51 kvadratkilometer, varav 19,56 kvadratkilometer vatten.
Lahtis är enspråkigt finskt.
Lahtis ligger vid Salpausselkä-åsen, vid södra stranden av sjön Vesijärvi (180 kvadratkilometer). Staden gränsar i norr och väster mot Hollola, i öst mot Nastola och mot Orimattila i söder.
Innehåll |
Största arbetsgivare
- Lahtis stad
- Isku-Yhtymä Oy
- Esa-konserni
- Hartwall Oyj Abp
- Fazer Bagerier/Oululainen
- Stora Enso Packaging Oy
- Kemppi Oy
- DNA Oy (f.d. Päijät-Hämeen Puhelin Oyj)
- Koiviston Auto -yhtymä
- L-Fashion Group Oy
Andra stora arbetsgivare i Lahtis är Eurokangas, Foxconn, Indoor Group (Asko och Sotka), S-Hämeenmaa, Stalatube, Oilon, Lahden Polttimo, Suomen Hiiva, BE Group (Starckjohann), Peikko Finland, Halton, Vaahto Oy, Päijät-Hämeen Osuuspankki, UPM-Kymmene, Elofin (Elopak), Pilkington (Lahden Lasitehdas), Merivaara och Eirikuva.
Lahtis historia
Enligt utgrävningar gjorda i Lahtisområdet var platsen bebodd redan för 9 000 år sedan, vilket gör Lahtis till en av de äldsta bebodda platserna i Finland. Namnet nämns för första gången år 1445. Lahtis var trots det en vanlig liten by i Hollola socken ända till att Riihimäki-St. Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870 då byn blev en livlig trafikknutpunkt.
Lahtis fick köpingsrättigheter 1878 av Finlands storfurste Alexander I av Ryssland, trots att man i Lahtis ville ha fulla stadsrättigheter. Som köping hörde Lahtis till Hollola kommun. Tsar Nikolaj I av Ryssland beviljade Lahtis fulla stadsrättigheter 1 mars 1905, men på grund av oroligheter i Ryssland kom budet fram först 16 mars, vilket anses vara dagen då Lahtis grundades. Lahtis köping stadsplanerades 1878 och stadens nuvarande centrum följer ännu samma planeringsprinciper. Sedan Lahtis blev stad har områden anslutits till staden från Hollola åren 1916, 1923, 1933 och 1956.
År 1918 samlades tillfångatagna rödgardister på Fellmans åkrar och de flesta avrättades på Hennala kasernområde. År 1981 restes ett monument i Fellmans park (finska Fellmanin puisto) över de avrättade.
Asko Avonius grundade möbelfabriken Asko i Lahtis 1918. Staden blev känd som snickarnas och möbelfabrikörernas stad med de andra stora möbelhusen Isku och Sotka. Metallindustrin representerades av Upo som tillverkade spisar och Raute som tillverkade maskiner för träförädlingsindustrin. Också Mallasjuomas bryggeri blev känt med ölprodukter som Lahden Erikoinen och Lahden Sininen.
Lahtis växte snabbt efter andra världskriget då evakuerade från de ockuperade Karelen – främst från Viborg – flyttade i stora mängder till Lahtis. Staden fortsatte växa snabbt under flykten från landet på 1960- och 1970-talen. De nya invånarna flyttade in främst från Karelen och Savolax. Tillväxten avstannade i och med den recession som följde den första oljekrisen 1975–76. De stora arbetsgivarna började effektivera sin verksamhet och efterfrågan på arbetskraft drev inte längre på flyttningsrörelsen till Lahtis.
Lahtis blev sedan mera känd för sina vintersportevenemang. År 1978 arrangerades Världsmästerskapen i nordisk skidsport, för vilka man byggde en idrottsby i Riihelä. 1989 arrangerades åter världsmästerskapen i skidåkning och en ny idrottsby byggdes i Asemantausta. 2001 var det igen tur för Lahtis att ordna VM i skidåkning och dessa tävlingar kom att domineras av det finländska lagets dopningsskandal.
På 1980-talet saknade Lahtis tomter för småindustri och Nikula gård köptes upp längs riksväg 4. Staden ordnade också en marknadsföringskampanj med sloganen ”Lahti the Business City” och tillväxten inom industrin som främst kommit Hollola till goda tillföll också Lahtis. Också stadsorkestern döptes om till Business City Orchestra, men det ansågs vara olämpligt varför den numera heter Sinfonia Lahti. År 2001 blev konserthallen Sibeliushuset klart vid stranden av Vesijärvi.
Sport
Lahtis är känd som en sportstad. I Lahtis sportcentrum ordnas stora internationella tävlingar, bland annat världsmästerskap och de årligen återkommande Lahtisspelen (finska: Salpausselän Kisat). Lahtis storhall blev då den stod klar 1980 Finlands första inomhushall för fotboll med konstgräs som passade för vinterträning, och här spelas Uusi Lahti Cup.
Sportevenemang
- Olympiska sommarspelen 1952: de första matcherna i fotboll
- Världsmästerskapen i nordisk skidsport: 1926, 1938, 1958, 1978, 1989, 2001
- Världsmästerskapen i skidskytte: (män och juniorer) 1981, (kvinnor och juniorer) 1987, 1991, (männens stafett) 2000
- Världsmästerskapen i modern femkamp: 1990
Trafik
Lahtis ligger centralt i södra Finland ganska nära landets befolkningstyngdpunkt (Webers punkt), vilket betyder att alla finländare har i genomsnitt en kortare resa till Lahtis. Lahtis är en landsvägs- och järnvägsknutpunkt.
Lahtis direktbana blev klar 2006 vilken förkortade tågresan från Helsingfors till 48 minuter och den snabba förbindelsen beräknas öka inflyttningen till Lahtis, främst med människor som tidigare bott i huvudstadsregionen. Då direktbanan öppnades infördes även zonbiljetter i tågtrafiken till Lahtis.
Riksväg 4 började byggas till motorväg mellan Träskända och Lahtis med privat finansiering 1997 och vägen blev klar 1999.
Kultur
Betydande byggnader
- Lahtis hoppbackar är den synligaste delen av Lahtis idrottscentrum. Det finns tre backar med de kritiska punkterna 116, 90 och 60 meter.
- Lahtis stadshus är en av stadens mest kända byggnader, ritad 1911 av Eliel Saarinen och blev klar 1912.
- Lahtis teaterhus blev klart 1981.
- På Radiomäki (Radiobacken) finns radiomaster 150 meter höga byggda 1927. Långvågssändningarna slutade 1993 och ULA-sändningarna flyttades till den 300 meter höga sändaren i Tiirismaa i Hollola 1967.
- Ristinkirkko är en kyrka ritad av Alvar Aalto 1978 mitt emot stadshuset på torget. Man rev den gamla träkyrkan Keski-Lahden kirkko som stod på samma plats.
- Sibeliushuset är ett kongress- och konserthus som öppnades 2000. Arkitekterna bakom byggnaden är Hannu Tikka och Kimmo Lintula.
- Mokulla herrgård
Museer
- Lahtis stadsmuseum [1]
- Askos museum [2], möbler
- Brandmuseet [3]
- St. Petersburgsbanans museum [4]
- Restaurangmuseet [5]
- Sjukhusmuseet [6]
- Militärmedicinska museet [7] [8]
- Finlands militärmusikmuseum [9]
Vänorter
Nedan finns Lahtis vänorter uppräknade.[1]
- Mall:Landsdata Island Akureyri, Island sedan 1947
- Mall:Landsdata Kina Deyang, Kina sedan 2000
- Mall:Landsdata Tyskland Garmisch-Partenkirchen, Tyskland sedan 1987
- Mall:Landsdata Ryssland Kaluga, Ryssland sedan 1994
- Mall:Landsdata Estland Narva, Estland samarbetsavtal sedan 1994
- Mall:Landsdata Ungern Pécs, Ungern sedan 1956
- Mall:Landsdata Danmark Randers, Danmark sedan 1947
- Mall:Landsdata Tyskland Suhl, Tyskland sedan 1988
- Västerås, Sverige sedan 1940
- Mall:Landsdata Ukraina Zaporižžja, Ukraina sedan 1953
- Mall:Landsdata Storbritannien Worcestershire County (samarbetsavtal 2000)
- Mall:Landsdata Norge Ålesund, Norge sedan 1947
Västerås vänortsskap med Lahtis baserar sig på att Västerås hjälpte Lahtis efter andra världskriget. De andra vänorterna har ingått avtal och i de senaste avtalen ingår också en EU-dimension, samt betydelsen av handeln med Asien. Bandung i Indonesien ligger som förslag för ny vänort.
Kända personer från Lahtis
- president Juho Kusti Paasikivi föddes i Hämeenkoski men tillbringade sin barndom och ungdom i Lahtis.
- gitarristAlbert Järvinen
- tv-ansikte och modell Jaana Pelkonen
- backhoppare Janne Ahonen (bor numera i Hollola)
- ishockeyspelare Kari Eloranta
- fotbollsspelare Joonas Kolkka
- fotbollsspelare Jari Litmanen
- ishockeyspelare Pasi Nurminen
- fotbollsspelare Petri Pasanen
- ishockeyspelare Antti Niemi (s. Vanda)
- artist Marko Kristian Lehtosalo (Markoolio)
Band
- 5th Element
- Before the Dawn
- Entwine
- Francine
- Korpiklaani
- Lahti Big Band
- Raggars
- Sinfonia Lahti
- Sleepy Sleepers/Leningrad Cowboys
- Tehosekoitin
- Turo's Hevi Gee
Befolkning
År | 1906 | 1910 | 1915 | 1920 | 1925 | 1930 | 1935 | 1940 | 1945 | 1950 | 1955 | 1960 | 1965 | 1970 | 1975 | 1980 | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 | 2007 |
Invånare | 2 779 | 5 996 | 4 974 | 5 212 | 8 315 | 10 083 | 21 167 | 24 757 | 33 725 | 43 571 | 48 112 | 65 210 | 79 829 | 88 393 | 94 862 | 94 767 | 94 447 | 93 151 | 95 119 | 96 921 | 98 349 | 99 236 |
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från finskspråkiga Wikipedia.
Noter
Statistik
Arealer
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lahtis
|