Vanda

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vanda
Vantaa
Helsingfors stads vapen Vandas läge
vapen läge
Kommunkod 092
Län Södra Finlands län
Landskap Nyland
Läge
 - Latitud
 - Longitud

60° 18′ 00″ N
24° 57′ 00″ E
Administrativt centrum Dickursby
Yta
 - totalt
 - land

242,7 km2
240,8 km2
Folkmängd
 - Totalt
Befolkningstäthet
 - inv/km²

187 281

777,7 inv/km2
Språkfördelning
 - finska
 - svenska
 - övriga

90,5 %
3,1 %
6,4 %
Webbplats www.vantaa.fi
Politik
Kommun-/stadsdirektör Juhani Paajanen
Kommunfullmäktiges
ordförande
Kimmo Kiljunen (SDP)
Kommunstyrelsens
ordförande
Tapani Mäkinen (Saml)
Politisk fördelning
(67)
- SDP: 21
- Saml: 19
- Gröna förbundet: 9
- Vf: 6
- C: 5
- SFP: 3
- Kristdemokraterna: 3
- Obundna: 1
Administrativa data
Landskapsförbund Nyland
Regioncentrum Helsingfors
Härad Vanda
Magistrat Vanda
Skattebyrå Vanda
Sjukvårdsdistrikt Helsingfors och Nyland
Försäkringskrets Södra Finland
Nödcentral Östra och Mellersta Nyland
Räddningsverk Mellersta Nyland
Miljöcentral Vanda
Arbetskrafts- och
näringslivscentral
Nyland
EU-målområde 2
För flygplatsen, se Helsingfors-Vanda flygplats.
För sjön Vanda (Lake Vanda) på Antarktis, se Vandasjön.

Vanda, på finska Vantaa (till 1972 Helsinge, på finska Helsingin maalaiskunta, "Helsingfors landskommun"), är en stad i landskapet Nyland i Södra Finlands län i Finland. Staden har fått sitt namn av Vanda å, som flyter söderut genom staden mot Gammelstadsforsen i Helsingfors.

Vanda gränsar i söder till Helsingfors, och är med sina 187 281 invånare (31 december 2005) den fjärde största staden i Finland. Vanda ingår i huvudstadsregionen. I Vanda finns Helsingfors-Vanda internationella flygplats samt vetenskapscentret Heureka.

Innehåll

Historia

Man har hittat tecken på att det funnits mänsklig aktivitet i Vanda för över 5000 år sedan, men en möjlig fast bosattning kan spåras först till 1000-talet e.Kr. På 1100–1200-talen bosatte sig invandrare från Sverige på Vandas område längs med Kervo å. Kungsvägen från Åbo till Viborg gick genom Vanda och byar uppstod längs med vägens sträckning, till exempel Helsinge kyrkoby. Helsinga, nuvarande Vanda å, nämndes för första gången år 1351, när Sveriges kung Magnus Eriksson gav Padise kloster i Estland rätt till laxfiske i Vanda å. Händelsen återspeglas i stadens vapen. Namnet Helsinge nämns för första gången år 1428. Samma århundrade blev S:t Lars stenkyrka i Helsinge kyrkoby klar, närmare bestämt år 1460. Efter Helsingfors grundande år 1550 flyttades regionens tyngdpunkt längre söderut medan Vanda/Helsinges betydelse gradvis minskade, speciellt efter att Helsingfors flyttades längre ut mot havet år 1640.

Under industrialisieringen på 1800-talet utnyttjade man Kervo och Vanda åar, då bland annat Dickursby blev ett industrisamhälle, medan ett bruk fungerade vid Vandaforsen. Än idag säljs målarfärg framgångsrikt under brändet[1] Tikkurila (Dickursby på finska). År 1862 blev Stambanan klar, Finlands första järnväg. Längs med järnvägen uppstod det tätbebyggda samhällen, och Helsinges administration koncentrerades till Malm som numera hör till Helsingfors stad.

År 1946 förlorade Helsinge en tredjedel av sin areal och två tredjedelar av sin befolkning till Helsingfors stad i en inkorporering. Bland annat Malm och Sockenbacka blev stadsdelar i Helsingfors. Vanda fick i stället Korso av Tusby år 1954. År 1966 inkorporerades också Nordsjö med Helsingfors. På 1950-talet blev Dickursby kommunens nya centrum och Helsingfors-Vanda flygplats öppnades i Vanda inför de olympiska sommarspelen 1952 i Helsingfors. Flygplatsen har haft en stor inverkan på Vanda, både på stadsstrukturen, som ekonomiskt. På 1960- och 1970-talen byggdes eller förbättrades flera trafikleder i Vanda: Ring III byggdes för att förena Helsingfors olika utfartsvägar, medan man byggde helt nya stadsdelar i västra Vanda nära Vandaforsbanan, som blev klar år 1975. Utöver dessa byggdes det mängder av höghusförorter runt om i Vanda som ett svar på efterfrågan på bostäder i Helsingforsregionen. Vissa delar av Vanda är fortfarande lantbruksdominerade, men dessa områden nöts ideligen av nybyggen. Kommunen Helsinge blev köpingen Vanda år 1972. Vanda beviljades stadsrättigheter år 1974. Antalet invånare ökade från 15 000 (1950) till 176 000 (2000). Antalet kommuninvånare med svenska som modersmål har minskat något, från cirka 6 600 (1980) till cirka 5 850.(????) Den relativa andelen svenskspråkiga har dock minskat kraftigare, från 5 % till 3 % under samma tidsperiod.

Näringsliv

Kommunikationer

Vägar

3 Tavastehusleden
4 Lahtisleden
7 Borgåleden
45 Tusbyleden
50 Ring III
120 Vichtisvägen
130 Gamla Tavastehusvägen, parallellväg till Riksväg 3
140 Lahtisvägen, parallellväg till Riksväg 4
170 Österleden

Kollektivtrafik

Flyg

Tåg

Buss

  • Vanda interna busstrafik, tvåsiffriga linjenummer
  • Helsingfors regionaltrafik, tresiffriga linjenummer
  • Fjärrtrafik

Stadsdelar

Vandas stadsdelar

Myrbacka storområde
Askis | Friherrs | Gruvsta | Linnais | Myrbacka | Mårtensdal | Petikko | Tavastby | Tavastberga | Vandadalen | Varistorna
Kivistö storområde
Biskopsböle | Käinby | Kila | Kivistö | Kvarnbacka | Lappböle | Luhtabacka | Ripuby | Sjöskog | Västra
Aviapolis storområde
Backas | Flygfältet | Rosendal | Skattmans | Vinikby | Övitsböle
Dickursby storområde
Björkhagen | Bäckby | Dickursby | Fastböle | Haxböle | Helsinge kyrkoby | Rödsand | Sandkulla | Simonsböle | Ånäs
Björkby storområde
Asola | Björkby | Gladas | Havukoski | Lövkulla | Räckhals
Korso storområde
Alkärr | Fallbäcken | Jokivarsi | Korso | Matar | Mikkola | Nissbacka | Skogsbrinken | Vierumäki
Håkansböle storområde
Gjutan | Fagersta | Håkansböle | Kungsbacka | Råby | Sottungsby | Västerkulla | Västersundom | Östra Haxböle

Sport

Noter och hänvisningar

  1. "bränd" - finlandssvenska för "varumärke"

Se även

Externa länkar



Personliga verktyg