Viborg, Ryssland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Viborg.
Viborg sett från slottets torn. T.v. viken Salakkalahti

Viborg (finska: Viipuri; tyska Wiburg; ryska: Выборг, Vyborg) är en stad, tidigare i Sverige och i Finland, numera i Leningrad oblast, Ryssland på Karelska näset vid Finska viken. I staden bor 77 595 invånare (1 januari 2008).[1] Den präglas mycket av äldre finländsk arkitektur, vilken är sliten och flagnande såsom Alvar Aaltos berömda bibliotek, som dock de senaste åren fått en välbehövlig upprustning. Staden är en omtyckt turistort för finländare.

Innehåll

Historia

Viborg under den svenska tiden, omkring år 1709.
Viborgs slott 1840
Karta över Viborg under tidigt 1900-tal

Viborg grundades 1293 när svensken Torgils Knutsson lät uppföra en borg invid en gammal karelsk bosättning och handelscentrum från 900-talet. Under medeltiden hade Viborgs slottslän och dess befälhavare en särskild status inom rikets administration, något som liknade pfalzstatus, palatinatet. De geografiska betingelserna för städer som Viborg vid östgränsen och Lödöse vid västgränsen i det svenska riket gjorde att dessa två städer många gånger var självsvåldiga i beslut, på grund av att centralmakten fanns för långt borta, då snabba beslut för rikets säkerhet skulle tas.

Viborg kom att likna Visby med sin stadsmur (alltsedan senare hälften av 1400-talet), två predikarordnar (dominikaner 1392 och franciskaner i början av 1400-talet), slott (Torgils Knutssons borg) och domkyrka (fast det blev den officiellt år 1554 då Viborgs stift grundades) vid gränsen till stadsrepubliken Novgorod och senare Ryssland. Det var en viktig handelsort för Östeuropahandeln (genom Hansan), expansionspolitik och den västerländska kristendomens yttersta post, med en talrik mångkulturell befolkning som talade finska, svenska, ryska och tyska.

Viborg blev ryskt under det stora nordiska kriget. Staden belägrades första gången 1706 och sedan den 22 mars 1710. Den andra gången lyckades ryssarna inta staden den 13 juni 1710 och vid freden i Nystad 1721 tillföll den Ryssland.

Staden återförenades 1812 med storfurstendömet Finland, som skapats 1808-1809 och lydde under ryska tsaren till 1917, och var residensstad i Viborgs län. Under mellankrigstiden expanderade Viborg starkt och var Finlands andra största stad (86.000 invånare år 1939). Som en följd av Moskvafreden 1940 efter finska vinterkriget tillföll Viborg Sovjetunionen, som dock inte erövrat staden under själva kriget. Hela befolkningen evakuerades till Finland. Efter utbrottet av fortsättningskriget 1941 återerövrade Finland staden och många av dess invånare flyttade tillbaka, men i krigets slutskede 1944 besatte sovjetiska trupper största delen av stadens område på nytt. Vid Parisfreden 1947 tillföll staden Sovjetunionen.

Viborg har alltjämt en speciell betydelse i Finland. Finländare besöker staden och en rad finländska initiativ har tagits för att upprusta Viborg. Staden gör sig regelbundet påmind i t.ex. finsk litteratur och film. Parken Monrepos fyller en särskild närmast mytologisk roll för många i Finland.

Svenska ståthållare i Viborg


Viborgs stad
fi. Viipurin kaupunki

Avträdd till Sovjetunionen
Viipuri vaakuna.gif Viipuri location map.PNG
vapen läge
efter 1293 (församling)
Upphört 1948
(överlåten till Sovjetunionen 1944)
Län, Landskap Viborgs län, Karelen
Landarealen var x km² [2]
Folkmängden var
 74 403 (1939) [3]
Befolkningstäthet x inv./km² (1939)


Tidningspress


Första sidan av Wiborgs Tidning 1880
Stadsplan (centrum) före 1939
Runda tornet vid Salutorget. I bakgrunden t.v. Finlands Banks f.d. kontor


Litteratur

  • J. W. Ruuth, Viborgs stads historia, Viborg 1931
  • Eirik Hornborg, Gränsfästet Viborg : från korstågstiden till våra dagar, Helsingfors 1942
  • C.J. Gardberg - P.O. Welin, Wiborg - en stad i sten, Jyväskylä 1996, ISBN 951-50-0771-2
  • Osmo Durchman (utg.), Domkyrkans i Viborg räkenskaper 1655-1704, Helsingfors 1929 (Särtr. ur: Genealogiska samfundets i Finland årsskrift, 12)


Se även

Referenser

  1. ↑ Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
  2. ↑ Iso Tietosanakirja 15, Kustannusosakeyhtiö Otava, Helsingfors 1939
  3. ↑ Suomen virallinen tilasto VI. Väestötilastoa 93. Väestösuhteet vuonna 1939. SVT VI:93

Externa länkar


Finländska områden, som överläts till Sovjetunionen efter andra världskriget
Helt överlåtna städer: Kexholm | Sordavala | Viborg
Helt överlåtna köpingar: Björkö | Lahdenpohja
Helt överlåtna socknar: Björkö | Harlu | Heinjoki | Hiitola | Hogland | Impilax | Jakimvaara | Kanneljärvi | Kaukola | Kirvus | Kivinebb | Kronoborg | Kuolemajärvi | Kexholms landskommun | Lumivaara | Lövskär | Metsäpirtti | Mohla | Nykyrka | Petsamo | Pyhäjärvi | Rautus | Ruskeala | Räisälä | Sakkola | Salmis | Seitskär | Soanlax | Sordavala landskommun | S:t Andrea | S:t Johannes | Suistamo | Suojärvi | Terijoki | Tytterskär | Valkjärvi | Viborgs landskommun | Vuoksela | Vuoksenranta | Äyräpää
Delvis överlåtna: Enare | Ilomants | Jäskis¹ | Kides | Korpiselkä² | Kuusamo | Lappee | Nuijamaa | Parikkala | Pälkjärvi² | Säkkijärvi² | Rautjärvi | Ruokolax | Saari | Salla | Simpele | Tohmajärvi | Uguniemi | Vahviala² | Veckelax | Vederlax | Värtsilä | Ylämaa
Andra betydande orter: Elisenvaara | Enso | Ihantala | Ilmes | Kolosjoki | Kyyrölä | Pitkäranta | Pölläkkälä | Trångsund
1.  Den del som kvarblev på finländskt område sammanfogades med grannkommunerna 1948.
2.  Den del som kvarblev på finländskt område sammanfogades med grannkommunerna 1946.
De kommuner som helt överlåtits upphörde att existera år 1948
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Viborg,_Ryssland"
Personliga verktyg