Hansan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hansan eller Hanseförbundet, var ett handelsmonopolförbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1300-talet till mitten av 1600-talet idkade gemensam handel och som skyddade sin handel mot konkurrens. Hansan omfattade som mest nästan 100 städer, av vilka Lübeck var den ledande. Visby var en av grundarna av Hanseförbundet 1358 men avböjde att bli medlem. Den gemensamma politiken bestämdes på "hansedagar". Hansans betydelse upphörde under 1600-talet, då världshandeln, som följd av de geografiska upptäckterna, tog andra vägar.

Namnet på förbundet kommer från den äldre högtyskans Hansa, som betyder "grupp", "klunga", "följe" eller "skara", (se även Lufthansa) Hansans färger, rött och vitt, återfinns ännu i många av hansestädernas stadsvapen. Samtliga hansastäder använde en speciell fartygstyp, hansakogg. Dessa ersattes under 1400-talet av större kravellbyggda holkar.

Bakgrund

Hansans handelsrutter

Under 1100-talet bildade köpmän från Köln ett gille i London, senare bildade även andra städer liknande sammanslutningar. Gotland och Visby var de ledande i Östersjöområdet under 1100- och 1200-talet. I slutet av 1200-talet började Lübeck ifrågasätta Visbys ledarroll. När Hanseförbundet bildades 1358 var de båda städerna fortfarande beroende av varandra. Inom kort skapades en förenad Hansa med ett hundratal städer. Inom handelsförbundet utverkades gemensamt handelsprivilegier, försvarsförbund upprättades med bla den Tyska orden, och krig fördes. Den fjärrhandel som Hansan var en del av, utlöste en kommersiell revolution i Europa; penninghushållning började ersätta självhushåll, vilket kan sägas vara inledningen till kapitalismen. Hansans kontor i de olika länderna styrdes av tyskar, vilket ledde till att tyskar fick en dominerande ställning även i städer som inte var anslutna till Hansan. Som exempel kan nämnas, att den tyska dialekt (se lågtyska) som talades av hanseköpmännen, har påverkat de skandinaviska språken i stor utsträckning. Hansans storhetstid är 1400-talet.

I Norden var Hansan angelägen om att inga territorialmakter uppstod inom dess område. De var oroliga för att dessa kunde inskränka Hansans privilegier och eventuellt gynna inhemska köpmän på förbundets bekostnad. Av dessa skäl krossade Hansan det danska Östersjöväldet efter Valdemar Atterdags brandskattning av Visby 1361. De nordiska unionskungarna blev Hansans rivaler och deras försök att frigöra sig från Hansans inflytande besvarades med handelskrig och blockader. Så småningom fick lokala furstar och städer ökade resurser, vilket ledde till att Hansan efter 1300-talet inte längre besatt all makt inom sitt område, och i slutet av 1400-talet började handelsförbundets nedgång. Ett stort bakslag blev grevefejden, vilken bland annat ledde till att handelsstationer lades ner, att städer bröt sig ut och lämnade förbundet försvagat. Den sista hansedagen hölls 1669.

Externa länkar

Personliga verktyg