Industriella revolutionen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Industrialism)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Spinning Jenny.

Watts ångmaskin.

Den industriella revolutionen kallas de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet, och som påbörjade industrialiseringen av världen. Ironbridge i Shropshire, vid gränsen mellan England och Wales är den plats vilken man brukar hänvisa till som den Industriella revolutionens vagga. Det är idag ett av Storbritanniens världsarv.

Den industriella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg och järnvägar blev allt vanligare. Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen. Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp (se urbanisering).

Agrara revolutionen

Huvudartikel: Agrara revolutionen

På början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var uppdelad i remsor, tegar, och varje bonde hade några tegar runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg. För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle göra det till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller lägga marken i träda.

I och med industrialismen moderniserades jordbruket i England och Tyskland och man slog ihop tegarna till stora åkrar i stället. Många småbyar splittrades och många bönder blev arbetslösa; de arbetslösa bönderna sökte sig sedan till industrier. På samma sätt genomfördes i Sverige det så kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, samt enskiftet och det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde bland annat till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån för enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav. England blev rikt när det gällde triangelhandeln.

Uppfinningar

Många nya uppfinningar, till exempel vävmaskinen, bidrog till industrialiseringen. Den viktigaste uppfinningen var ångmaskinen, som uppfanns år 1709 av Thomas Newcomen för att pumpa vatten ur gruvor. Han började experimentera och 1709 lyckades han skapa en ångpump som kunde ta upp sex gånger så mycket vatten i minuten som handpumpar. Ångmaskinen drevs av stenkol varpå stenkol blev en efterfrågad vara. Det är dock James Watt som har fått mest ära av ångmaskinen. Watt gjorde ångmaskinen till en mer effektiv konstruktion som inte bara kunde pumpa vatten utan även driva andra maskiner inklusive sig själv. Dessutom uppfanns Spinning Jenny (efter uppfinnarens dotter)och flygande skytteln, båda inom textilbranschen. En annan viktig uppfinning, som kom att förbättra transportmöjligheterna, och på så vis också spelade en nyckelroll i den industriella revolutionen, var John Loudon McAdams uppfinning makadam, som innebar att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt. Spinning Jenny blev förstörd när bönderna fick reda på att den hade uppfunnits. De var rädda för att bli arbetslösa så de bröt sig in i Hargreave's verkstad och slog sönder den.

Även den nya uppfinningen ångloket kom att spela en viktig roll i den industriella revolutionen. Det ansågs av många som rent ut sagt farligt att färdas i den otroliga hastigheten av 18 kilometer i timmen.^[1] Med järnvägen och ångloken ökade också efterfrågan på kol.

Råmaterial

När man skulle tillverka järn behövdes mycket skog och mycket järnmalm och i Europa under 1700-talet hade nästan alla länder utom Ryssland och Sverige förbrukat sina tillgångar av järn och trä, därför var Ryssland och Sverige de länder som producerade mest järn och det har betytt mycket för välståndet i Sverige. Sverige sålde 80 % av järnet till England som sedan förädlade det till stål, men senare lyckades engelsmännen genom en ny metod, den så kallade thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik järnmalm som England var rikt på. Man använde stenkol för att kunna smälta järnmalmen. En av anledningarna till att det engelska landskapet ser ut som det gör idag, med lite skog, är just att under industriella revolutionen högg man ner nästan all skog för att kunna tillverka träkol.

Urbaniseringen

När utvecklingen skett så snabbt i städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes inte längre ute på fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, och i de industrialiserade städerna behövdes det folk. Därför flyttade lantbrukare till städerna för att få jobb på fabriker. Dessa jobb var krävande och då fabriksägarna hade ett så stort utbud av arbetskraft fick arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade dem till att jobba långa skift för låg lön.. Det fanns enligt fabriksägarna inga behov av skyddsanordningar vid maskinerna, om någon arbetare förolyckades fanns det nya att ta in från gatan. Detta ändrades senare när fabriksarbetet krävde mer specialisering, då man eftersom utbildning var dyrt ville skydda sin arbetskraft.

"The Black Country"

Under och efter industriella revolutionen kom Storbritannien att kallas bland annat "The Black Country", det svarta landet. Det fick detta namnet på grund av att den tunga industrin hade smutsat ner landskapet och även städerna var gråa, tråkiga och framförallt förorenade.